Sammanfattning Vårt syfte är att ta reda på för- och nackdelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt utifrån yrkeserfarna pedagogers uppfattningar. Frågeställningarna vi har utgått från är: Vilka olika aspekter anser pedagogerna påverkar utomhuspedagogik? Hur kan olika gruppkonstellationer enligt pedagogerna påverkas vid utomhuspedagogisk verksamhet? Vad blir utomhuspedagogikens roll i växelverkan mellan teori och praktik? Vår utgångspunkt är två skolor, en kommunal och en privat skola. Insamlandet av empiri gjordes med hjälp av kvalitativa enkäter och intervjuer. I vår studie har vi bland annat tagit del av Anders Szczepanski, Patrik Grahn och Lars Owe Dahlgrens teorier om utomhuspedagogik där de till exempel tar upp vikten av sinnesstimulans i undervisningen och hur utemiljön kan bidra till detta. Resultatet av vår studie visar att rätt utrustning så som kläder är en viktig faktor för att kunna bedriva utomhuspedagogik på ett fullgott sätt.

Alla människor kan inte förstå muntlig eller skriven informa- tion/instruktion. Just nu finns det inga vedertagna metoder till att hjäl- pa dessa personer när de besöker vården. Att inte ha tillgång till in- formation kan leda till isolering och oro på grund av bristande kontroll och förståelse. Syftet med denna studie var att genom en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt finna evidens för att använda bilder som ett visuellt stöd till muntlig och skriftlig information/instruktion. Följande frågeställningar formulerades om bilder tillsammans med muntlig eller skriven information/instruktion ökar förmågan att med-verka, att komma ihåg och genomföra önskad handling.

Studiens syfte är att bidra till en större förståelse om hur barn tänker och handlar kring konceptet hållbar utveckling. Huvudfrågan lyder Vilka tankar har barn i skolår 2 om sin egen handlingskompetens när det gäller den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: - Vilka kunskaper i miljöfrågor beskriver barnen? - Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hållbar utveckling? - Vilka känslor av ansvar redogör barnen för? Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppet handlingskompetens, där en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) där faktorer som kan påverka miljövänliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lärandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat. Nio barn i skolår 2 på en medelstor skola i Skåne blev intervjuade och deras svar visar på stor variation både i kunskaper, erfarenheter och känslor för miljöfrågor. Barnens svar är mycket individuella men har ändå gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skräp i naturen.

Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH) har, i samarbete med Stanford University, utvecklat programmet Clinical Innovation Fellowships (CIF) för att identifiera förändringsbehov inom vården. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida arbetssättet med Clinical Innovation Fellowships har åstadkommit förändringar för patienter, medarbetare och ekonomi på värdklinikerna.Undersökningen har visat att arbetssättet med CIF framförallt har åstadkommit förändringar för medarbetare. Även förändringar för patienter har genomförts, dock har den ekonomiska aspekten av programmet varit svårare att mäta och se några konkreta förändringar inom.Det har gått att tyda en generell trend som visar att de undersökta värdklinikerna valt att börja med de förändringar som är av mer praktisk natur och enklare att genomföra lokalt på kliniken. Värdklinikerna har haft svårare att genomföra större, organisatoriska förändringar, vilka styrs mer centralt på sjukhusen. Undersökningen på de utvalda värdklinikerna visade att något som skulle gynna CTMHs arbetssätt med CIF skulle vara att etablera en uppföljning på klinikerna.

Försvarsmakten har ett förmågedokument framtaget som beskriver ett antal förmågor och kompetenser som officeren efter grundläggande specialistofficersutbildning och efterföljande praktisk tjänstgöring skall inneha. Arbetet med att ta fram förmågedokumentet påbörjades under 2006 och skall enligt plan fastställas i slutet av 2009.Syftet med denna uppsats är att utifrån förmågedokumentet, undersöka om de förmågor som där beskrivs kan tolkas på olika sätt, beroende på var i det militära systemet frågan ställs. Samt klara ut vilken syn och vilka förväntningar som finns på specialistofficersutbildningen och specialistofficeren efter avslutad grundläggande specialistofficersutbildning.Jag har valt att i uppsatsen avgränsa mig till den del som beskriver förmågor för specialistofficerare med lednings- och sambandsinriktning.Utifrån förmågedokumentet har jag genomfört intervjuer på olika nivåer av personal från Lednings- och sambandsbataljonen och Ledningsskolan på Ledningsregementet och på den centrala nivån där förmågedokumentet utformades.I uppsatsen har jag använt mig av en deskriptiv metod, för att kunna beskriva och presentera synen på vad specialistofficeren skall kunna utifrån förmågedokumentet.Det som i huvudsak har diskutterats i undersökningen är på vilken nivå som specialistofficeren skall tjänstgöra. Vad specialistofficersutbildningen ska syfta mot samt vad som förväntas av specialistofficeren då han lämnar skolan efter den grundläggande utbildningen och tar anställning vid förbandet.I undersökningen påvisas vissa skillnader i synen på specialistofficeren i allmännhet. Det har i intervjuerna givits uttryck för att man saknar styrningar för hur specialistofficerens karriär ska utvecklas samt på vilken nivå denne skall arbeta på..

Vi reser allt mer och vi reser allt längre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tågresandet fått större fokus, och orter med järnvägsstationer har fått ökat intresse både för in- och utpendling. Ett välplanerat stationsområde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de är bland de mest komplexa områdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens närområde och människors transportval kan vara svår att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnära läge krävs därför grundliga analyser av ortens lokala planförhållanden.

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar.

Bakgrund och problem: Begreppet affärsmodell har under det senaste decennietblivit mer och mer vanligt förekommande, både inom näringslivet ochforskarsamhället. Dock råder det en begreppsförvirring kring vad som menas meden affärsmodell och vad modellen skall innehålla. Detta har resulterat i felaktiganvändning både hos teoretiker och professionella aktörer.Syfte: Att genomföra en litteraturgranskning i syfte att tydliggöra befintligaaffärsmodeller samt att utifrån en analys av dessas komponenter ochsammanlänkningar skapa en generisk affärsmodell.Avgränsningar: Uppsatsens ämnar söka en generisk affärsmodell som tar sinutgångspunkt i det konceptuella stadiet. Därför kommer inte implementering ellerapplicering av affärsmodeller samt deras förändring att beröras.Metod: Metoden som använts kallas litteraturgranskning. Syftet med enlitteraturgranskning är att skapa översikt inom ett forskningsområde där det saknassamt att söka praktisk tillämpning av tidigare presenterat material.Slutsatser: En konceptuell generisk affärsmodell med komponenter och sambandhar skapats.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kärnverksamhet. En skola som det ställs många skilda förväntningar på från det omgivande samhället, pedagoger, föräldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bär med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet påverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser på sig själva med.

Bakgrund och problem: Begreppet affärsmodell har under det senaste decennietblivit mer och mer vanligt förekommande, både inom näringslivet ochforskarsamhället. Dock råder det en begreppsförvirring kring vad som menas meden affärsmodell och vad modellen skall innehålla. Detta har resulterat i felaktiganvändning både hos teoretiker och professionella aktörer.Syfte: Att genomföra en litteraturgranskning i syfte att tydliggöra befintligaaffärsmodeller samt att utifrån en analys av dessas komponenter ochsammanlänkningar skapa en generisk affärsmodell.Avgränsningar: Uppsatsens ämnar söka en generisk affärsmodell som tar sinutgångspunkt i det konceptuella stadiet. Därför kommer inte implementering ellerapplicering av affärsmodeller samt deras förändring att beröras.Metod: Metoden som använts kallas litteraturgranskning. Syftet med enlitteraturgranskning är att skapa översikt inom ett forskningsområde där det saknassamt att söka praktisk tillämpning av tidigare presenterat material.Slutsatser: En konceptuell generisk affärsmodell med komponenter och sambandhar skapats.

Innovationsproduktiviteten har blivit allt viktigare i vårt samhälle och ses som en förutsättning för att skapa framgångsrika organisationer. Innovationer springer ur människors kreativitet och initiativförmåga och innebär att omsätta kunskap, kompetens och idéer till praktisk nytta.  Det förefaller som om innovation endast blomstrar under rätt organisatoriska omständigheter. Kärnan i den innovativa organisationen är en kultur som agerar vägvisande med en tro på människan. Nyckeln till innovation blir således organisationers förmåga att förhålla sig till förändring i en ofta kaotisk miljö med människan i centrum. Som ett led i detta arbete behöver organisationer kontinuerligt ta temperaturen för att tydliggöra både den nuvarande och den önskade kulturen.

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning där sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gått på det individuella programmet och därefter påbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien är att ta reda på vad som motiverar elever på det individuella programmet med fokus på hur elever uppfattar föräldrars möjlighet att påverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. Därefter läggs fokus på hur respondenterna upplever att deras föräldrar hjälpt dem i studierna samt föräldrarnas betydelse för studiemotivationen.

Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

Uppsatsens utgångspunkt är samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frågor. Kontexten är den samhälleligaomvandling och de välfärdsförändringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom ämnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhället.Uppsatsen bygger på det emancipatoriska kunskapsintresset vars strävan är att identifiera orsakertill missförhållanden och missförståelse som ligger bakom vissa fenomen, i det här falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begränsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället. Uppsatsen visar att det råderen oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idéburna organisationerna vet inte huruvidaman är en röstbärare eller en serviceutförare.