Sökresultat:
1170 Uppsatser om Praktisk hackelselängd - Sida 58 av 78
AnvÀndarcentrerad systemutveckling - praktisk eller teoretisk tillÀmpning?
Problem: Under vÄra studier pÄ Blekinge Tekniska Högskola har vi fÄtt lÀra oss
att lÀgga stor vikt vid att sÀtta anvÀndaren i centrum vid utvecklandet av
informationssystem. Vi vill nu undersöka om detta synsÀtt bara anvÀnds i teorin
eller om systemutvecklare fokuserar pÄ anvÀndare nÀr system ska utvecklas och
implementeras i en verksamhet. I denna uppsats fokuserar vi pÄ företaget
Markislagret Hem & Fritid AB i Bromölla som implementerade ett
informationssystem för ett Är sedan. AnvÀndarna dÀr Àr inte riktigt nöjda med
systemet och vi vill dÀrför undersöka om det beror pÄ bristande
anvÀndarmedverkan i utvecklingsprocessen. VÄrt mÄl Àr att ta reda pÄ om
anvÀndarna har varit delaktiga i utvecklingsprocessen och i vilken omfattning
detta har skett.
Syfte: Syftet med rapporten Àr att fÄ en förstÄelse huruvida anvÀndarcentrerad
systemutveckling anvÀnds i praktiken i en fallstudie.
Palliativ omvÄrdnad - Det viktigaste i vÄrden ur patienternas perspektiv
Bakgrund: Oavsett om döendet Àger rum i hemmet, pÄ sjukhus eller hospice sÄ har
sjuksköterskan ett stort ansvar. SÄledes krÀvs det att hon eller han har
ingÄende kunskap om vad det kan innebÀra att vara svÄrt sjuk och vÄrdberoende
för att kunna leverera en optimal vÄrd. Den som bÀst kan hjÀlpa oss som
sjuksköterskor att förstÄ upplevelser av att vara döende; Àr patienten.
Syfte: Belysa vad patienter i palliativ vÄrd upplever som viktiga aspekter för
sin omvÄrdnad.
Metod: Litteraturstudie av Ätta stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar.
FaRŸ vid psykisk ohÀlsa. Hur personer med psykiskt funktionshinder upplever olika aspekter av fysisk aktivitet
Bakgrund: Psykiskt funktionshinder innebĂ€r en risk för det fysiska, sociala och mentala vĂ€lbefinnandet. Psykiskt funktionshindrade har vĂ€sentligt sĂ€mre levnadsvillkor Ă€n befolkningen i övrigt, dĂ„ funktionshindret ofta medför sociala och ekonomiska konsekvenser. Ăven somatisk sjukdom Ă€r betydligt vanligare och den förvĂ€ntade livslĂ€ngden betydligt kortare. Sjuksköterskan har genom sin hĂ€lsofrĂ€mjande roll ett ansvar för att bĂ„de initiera Ă„tgĂ€rder och stödja de svaga gruppernas hĂ€lsa. Den fysiska aktivitetens betydelse för alla individers fysiska hĂ€lsa Ă€r i dag vĂ€lkĂ€nd och sjuksköterskan har möjlighet till att förskriva fysisk aktivitet pĂ„ recept.
Kompressionsstrumpans vara eller icke vara, finns evidens för kompressionsbehandling av ödem i tagben efter CABG?
Bakgrund. Det var ett vÀlkÀnt problem att patienter, som genomgÄtt
hjÀrtoperation med insÀttande av nya kranskÀrl, coronary artery bypass grafting
(CABG), allmÀnt samlade pÄ sig vÀtska, ödem. Principen för CABG ingreppet var
att hjÀrtats blodförsörjning kopplades förbi förtrÀngningar och skador i
kranskÀrlen genom anvÀndandet av kroppsegna blodkÀrl, sÄ kallade grafter.
Grafterna togs frÄn underbenet (tagbenet), detta i sig kunde orsaka ödem i
benet. Ădem i sin tur förorsakade utebliven sĂ„rlĂ€kning.
?Vi Àr alltid nÀra dem? FörÀldrars upplevelser av att ha ett barn med typ 1 diabetes
Diabetes Mellitus typ 1 Ă€r en autoimmun kronisk sjukdom som kan drabba mĂ€nniskor i olika Ă„ldrar men framför allt barn och ungdomar. I Sverige finns det nĂ€stan 8000 barn som har diabetes. Det Ă€r omkring trettio procent av barnen som behandlas pĂ„ en vuxenavdelning av olika anledningar. Ăven om barn och ungdomar kan ta ett större eget ansvar för att sköta sin sjukdom nĂ€r de blir Ă€ldre sĂ„ behöver de fortfarande förĂ€ldrarnas stöd. Familj i sin helhet kan förĂ€ndras om nĂ„gon av familjemedlemmar blir sjuk.
SÄ lÀnge de inte bara lattjar : En undersökning om elevers och lÀrares attityder till kreativa redovisningsformer i svenskÀmnets litteraturundervisning
Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka vilka redovisningsformer som Àr mest förekommande i litteraturundervisningen i gymnasieskolans svenskÀmne och varför vissa redovisningsformer Àr mer förekommande Àn andra. Mer specifikt undersöks elevers attityder till kreativa redovisningsformer samt elevers lÀsintresse. Genom en enkÀtstudie undersöks behovet av att arbeta kreativt i svenskÀmnet och Àven belysa pÄ vilket sÀtt kreativiteten skulle kunna bidra till att öka elevers lust att lÀsa och lÀra. Uppsatsen undersöker ocksÄ nÄgra lÀrares förhÄllningssÀtt till skönlitterÀr lÀsning i skolan samt deras attityder till anvÀndandet av kreativa redovisningsformer i litteraturundervisningen.EnkÀtundersökningen baseras pÄ totalt 78 insamlade enkÀter och resultatet visar att den mest förekommande redovisningsformen Àr bokrecensionen, detta framhÄller sÄvÀl elev- som lÀrarresultaten. Bokrecensionens framtrÀdande plats i svenskÀmnets litteraturundervisning kan bero pÄ det faktum att skolan Àr inriktad pÄ uppgiftslösning och att en bokrecension, eller annan skriftlig analys, ger lÀrare ett enkelt underlag för bedömning. Den del i uppsatsen som behandlat huruvida kreativitet i svenskÀmnet möjligtvis skulle kunna gynna elevers lÀslust och lÀsvanor har varit mer problematisk att besvara och jag har istÀllet fÄtt luta mig mot den tidigare forskning som visar att kombination av teoretisk och praktisk undervisning frÀmjar inlÀrningen hos eleverna. Den hÀr uppsatsen har visat att det finns ett behov av att arbeta kreativt Àven i svenskÀmnet och jag vill framhÀva vikten av att arbeta varierat för att fÄnga in samtliga elevers intressen. Resultatet av min studie visar faktiskt att kreativa redovisningsformer inte intresserar alla vilket bör lyftas fram.
VÀsentlighet : -en studie i praktisk tillÀmpning
Syftet med uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ hur vÀsentlighetsbedömningen gÄr till i praktiken och i teorin, och framförallt att studera de delar av bedömningen som kan ha mer kvalitativa inslag, det vill sÀga dÀr alla siffror inte beror pÄ modeller eller byrÄspecifika regler, utan dÀr revisorn snarare anvÀnder sitt professionella omdöme i bedömningen. Uppsatsen bygger pÄ ett antal kvalitativa intervjuer dÀr frÄgor gÀllande vÀsentlighetsbedömningen stÀllts om bÄde teknikanvÀndning, praktiskt tillvÀgagÄngssÀtt, byrÄspecifika regler och bedömningsgrunder. Intervjuerna Àr gjorda pÄ byrÄer av varierande storlek i stockholmsomrÄdet dÀr alla respondenterna huvudsakligen arbetar med Àgarledda aktiebolag. I vÄra samtalande intervjuer har vi stÀllt frÄgor rörande tillvÀgagÄngssÀtt, teknikanvÀndning i samband med faststÀllande av vÀsentlighetsnivÄ. De har fÄtt tillfÀlle att dela med sig av sin syn pÄ revision samt hur revisionsarbetet förÀndrats den senaste tiden.
Ett dammigt dokument eller en del av vardagen? En undersökning om personalens uppfattningar av etiska riktlinjer i ett tjÀnsteföretag
FörvÀntningarna pÄ företagens etik har ökat frÄn allmÀnheten under de senaste Ären. För att överleva behöver företag ett utbyte med intressenter, genom att bland annat införa etiska riktlinjer kan företaget leva upp till intressenternas önskemÄl. Ledningen pÄ företaget i hotell- och restaurangbranschen dÀr undersökningen utfördes hade som mÄl att samla företagets olika avdelningar sÄ de agerar som en enhet med samma etiska inriktning. Syftet med studien var att undersöka hur de anstÀllda upplever skapandet av, arbetet med och anvÀndandet av de etiska riktlinjerna som tagits fram pÄ företaget. Vi ville ocksÄ hitta orsakerna till dessa uppfattningar.
Staten, brandflyget och framtiden: undersökning av ett beslut med hjÀlp av köp- och beslutsteori
PÄ 1960-talet tog Sverige steget frÄn brandtorn ute i skogen till en hightech-lösning med flygplan ? det svenska brandflyget var fött. Under de senaste Ären har mÄnga lÀnder runt om i vÀrlden tagit nÀsta steg i teknikutvecklingen: satellitövervakning. Men i Sverige, dÀr brandflyget varit en trogen vÀn som visat vÀrdefulla resultat, gjorde man nÄgot helt annat. Man drog in brandflyget och ersatte det istÀllet med ? ?ingenting?.
En studie av Drei Tentos, ur Kammermusik 1958 av Hans Werner Henze med utgÄngspunkt i hans musikestetik
Tyngdpunkten ligger pÄ att klargöra Henzes syn pÄ musikalisk interpretation ur sitt perspektiv som tonsÀttare och hans syn pÄ konstnÀrlig frihet för de musiker som framför hans verk. Relationen mellan tonsÀttare och interpret i processen av tillblivelsen av ett verk studeras ocksÄ i anknytning till Henzes egna resonemang kring interpretation och kompositionsprocessen. Uppsatsens huvudfrÄgor och delmoment kommer fortlöpande att belysas och stÀllas i relation till konkreta exempel i diskuterade form. Undersökningen Àr frÀmst baserad pÄ litteraturstudier. Litteraturen behandlar i huvudsak Àmnena musikestetik och musikalisk interpretation, samt gitarren som instrument och dess repertoar frÄn senare hÀlften av 1900-talet och framÄt.
Omsorgsassistenters uppfattning om svÄra situationer inom palliativ vÄrd och omsorg i livets slutskede, till Àldre personer - en fenomenografisk studie
Palliativ vÄrd och omsorg till Àldre Àr den viktigaste arbetsuppgiften inom Àldreomsorg och kommunal hÀlso- och sjukvÄrd och grundar sig pÄ ett palliativt förhÄllningssÀtt utifrÄn hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till nÀrstÄende. En betydelsefull yrkeskategori i denna vÄrd och omsorg Àr omsorgsassistenter som Àr den personal som utför den nÀra och dagliga vÄrden och omsorgen till den Àldre personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgsassistentens olika sÀtt att erfara, uppfatta och förstÄ palliativ vÄrd och omsorg i livets slutskede, till Àldre personer, utifrÄn svÄra vÄrd- och omsorgssituationer.Metod: Kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har anvÀnts. Specifikt för fenomenografi Àr att finna en grupp individers olika uppfattningar kring ett fenomen. Tio intervjuer med omsorgsassistenter har genomförts.Resultat: I resultatet framkom tvÄ skilda beskrivningskategorier; Att befinna sig mellan den döende och dennes nÀrstÄende och Att möta och hantera den döendes tankar, kÀnslor och symtom.
KoncernbidragsspÀrren - En analys av gÀllande rÀtt ur ett företagsperspektiv
Vad gĂ€ller reglerna om tidigare Ă„rs underskott utgör koncernbidragsspĂ€rren en spĂ€rregel till den annars gĂ€llande huvudregeln att tidigare Ă„rs förluster fĂ„r kvittas mot framtida vinster. KoncernbidragsspĂ€rren intrĂ€der vid Ă€garförĂ€ndringar och innebĂ€r förenklat att ett underskottsföretag Ă€r förhindrat att, under en period om fem Ă„r, kvitta kvarstĂ„ende underskott mot koncernbidrag som underskottsföretaget mottar frĂ„n företag som inte ingick i koncernen före Ă€garförĂ€ndringen (nya företag). Underskott som uppkommer efter Ă€garförĂ€ndringen fĂ„r dock kvittas mot koncernbidrag frĂ„n nya företag.Uppsatsen syftar till att analysera och granska reglerna om koncernbidragsspĂ€rren ur ett företagsperspektiv, vilket innebĂ€r att uppsatsen ser till reglernas bakomliggande syfte och till hur reglerna fungerar vid en praktisk tillĂ€mpning. Uppsatsen har ett sĂ€rskilt fokus kring i vilken turordning koncernbidrag ska beaktas vid avrĂ€kning mot befintliga underskott nĂ€r ett underskottsföretag mottar koncernbidrag bĂ„de frĂ„n gamla och nya företag i en koncern. I RĂ
2008 ref.
Tre somaliska inlÀrares svenska uttal : En kontrastiv studie
SammandragUppsatsens syfte Àr att undersöka vilka specifika svÄrigheter somaliska andrasprÄksinlÀrare har i sitt svenska uttal. Studien kommer att beröra sÄvÀl segmentella som prosodiska skillnader och föreslÄ lÀmpliga metoder för att förbÀttra deras svenska uttal. ModersmÄlets inflytande Àr starkt inom uttalets omrÄde, varför prediktioner om somalisktalandes svenska uttal kan göras pÄ förhand. Dessa uttalsskillnader slÄr ocksÄ igenom i det undersökta materialet. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar gjordes en brytningsanalys av tre somaliska informanters svenska uttal.
Informationssystem i förarmiljö: analys och vidareutveckling
Denna rapport behandlar det examensarbete som lett fram till en konceptlösning pÄ en ny kontrollpanel för styrning av informationsdisplayer i bland annat bussar, samt ett konceptförslag till en display eller ett displayverktyg som minskar förarnas behov av ackommodation. Examensarbetet har genomförts under vÄren och sommaren 2007 vid AB Thoreb i Göteborg, ett svenskt företag som fokuserar pÄ innovativa lösningar för kollektivtrafiken och vars huvudmarknader Àr realtidsinformationssystem samt intelligenta elsystem. Konceptutvecklingen har gjorts i syftet att utveckla en ny kontrollpanel till den informationsdisplay som finns i en del bussar idag, samt Àven titta pÄ hur det gÄr att förbÀttra den redan befintliga displayen. Detta görs antingen genom att vidareutveckla ett befintligt förslag som anvÀnder sig av speglar, som Thore Brynielsson har haft i Ätanke, eller genom nÄgon annan nytÀnkande lösning i syfte att minska förarens behov för ackommodation. MÄlet Àr att fÄ kontrollpanelen intuitiv och placerad pÄ ett sÄdant sÀtt att föraren inte blir störd eller distraherad vid körning.
Motiverande samtal vid livsstilsförÀndringar
Som sjuksköterskor trÀffar vi i mÄnga olika vÄrdsituationer patienter som har valt en livsstil som pÄverkar deras hÀlsa pÄ ett negativt sÀtt. I vÀstvÀrlden lever mÄnga idag pÄ ett överflödigt sÀtt, som vÄra kroppar inte Àr skapta för. NÄgra av de livsstilsfaktorer som i dagens samhÀlle skapar ohÀlsa och sjukdom Àr bland annat rökning, alkohol, brist pÄ fysisk aktivitet och övervikt. Som sjuksköterskor har vi skyldighet att bland annat förebygga och motivera till förÀndring av skadliga livsstilsfaktorer. Att genomföra en sÄdan förÀndring Àr inte enkelt och som patient behövs mycket stöd och motivation för att klara av en sÄdan förÀndring.