Examensarbete beskriver hur jag inom fenomenografins ramar provar Learning Study somkompetensutvecklingsverktyg. Det är ett undervisningsförsök i förskoleklassensmatematikundervisning. Med variationsteori som grund jag försöker ta reda på kritiska aspekter för att göra lärande möjligt. Genom att förintervjua barnen, utföra planerade lektioner med det avsedda lärandeobjektet och återintervjua om det erfarna lärandeobjektet, är min avsikt att komma till värdering om det iscensatta lärandeobjektet under videofilmad lektion. Resultat visar att Learning study är ett utmärkt instrument för lärares egen lärande och gör det möjligt att finna och målmedvetet fullgöra kritiska villkor för lärande..

Keramik, foto. Text, musik. Hur kan dessa element sammanföras? Denna process, både fysisk och psykisk, har varit en bearbetning utav såväl materiella som immateriella material.I den musikaliska genre jag tillhör finns en mörk sida jag känner ett starkt släktskap till. Detta mörker finns alltid i min skugga men stundom blir svärtan däri djupare.

Studiens syfte är att genomföra en ideologiskritisk analys av välgörenhetsbegreppet i det senmoderna samhällets välfärdsförändring. I utförandet av detta har välgörenheten som teori och Praktik skisserats upp med hjälp av teorier om det senmoderna samhället. Teorin har använts som ett ideologikritiskt verktyg i studiet av det offentliga samtalet kring välgörenhet. Ett offentligt samtal som i studien innefattas av massmedialt men också politiskt material. Studiens resultat visar på en samhälls- och välfärdsförändring som fått till följd att välgörenhetsbegreppet liberaliserats och instrumentaliserats.

I samtal om våra erfarenheter av arbete och Praktik i skolan har vi kommit fram till att bedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den målrelaterade skolans förordningar. Vår iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsättning. Den omfattar även den dagliga verksamhetens utformning med hänsyn till kunskapsbegreppet såsom det formuleras i de läro- och kursplaner och den pedagogiska bedömning som utgör grunden för vår syn på bedömning. Syftet med vårt arbete är att belysa om styrdokumenten stämmer överens med den vardag i vilken lärare bedömer elever utifrån skolans styrdokument och traditioner som på lokal nivå formar praxis. Vi diskuterar vad man kan göra för att minska avståndet mellan dokument och Praktik genom ständiga samtal.

Syftet med denna studie är att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnå detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades åtta olika komponenter i praktisk kunskap. Det råder konsensus dessa filosofer emellan om att denna är kopplad till handling och/eller är grundad på erfarenhet. Den praktiska kunskapen är kontextualiserad och i vissa avseenden råder det ett dialektiskt förhållande mellan teori och Praktik.

Syftet med uppsatsen har varit att få ökad kunskap om nyexaminerade lärares möte med sina nya arbetsplatser och att mer specifikt se på kopplingen mellan lärarutbildningens olika delar och yrkeslivet. Frågor som har behandlats var om lärares socialisation in i läraryrket, pedagogiska teorier i lärarutbildningen och praxisnära teorier i yrkeslivet.Uppsatsen har sin grund i en fallstudie från 2006 där studenter under sin sista termin på lärarutbildningen har intervjuats, och därifrån har vi gått vidare med en ny fallstudie där lärare som har varit ute i yrkeslivet ett till två år har intervjuats. Vid de senare intervjuerna har även en didaktisk analys/observation gjorts före intervjutillfället. För att få en uppfattning om studenters syn på det teoretiska innehållet i lärarutbildningen har även en enkät med en öppen fråga gjorts.Uppsatsen har visat på att kraven som ställs på lärarutbildningen är höga och motsägelsefulla. Staten betonar akademisering av utbildningen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka yrkesverksamma lärares uppfattning om lärarutbildningen vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) efter fem år i yrket.-          Vilken bakgrund har respondenterna?-          Hur beskriver de examinerade lärarna relevansen i de olika momenten i lärarutbildningen vid GIH?-          Vilka utvecklingsmöjligheter upplever de examinerade lärarna att det finns för lärarutbildningen vid GIH?Metod Den metod vi använt oss av i studien är kvalitativ intervju. Vi har intervjuat sex yrkesverksamma lärare som examinerades från GIH åren 2005-2006. Urvalet var ett flerstegsurval som grundade sig i ett antal kriterier samt ett slumpmässigt urval. Intervjuerna har spelats in på diktafon och sedan transkriberats.

Internprissättning handlar om de priser som tas ut på varor, tjänster och krediter när de förflyttas runt mellan företag i intressegemenskap. Internprissättning är ett aktuellt ämne i och med att globaliseringen i världen ökar och varor och tjänster förflyttas runt mellanländer på ett helt annat sätt än för några år sedan.Skatteverket kräver att internprissättningen inom koncerner ska upprättas enligt armlängdsprincipen. Denna princip bygger på att prissättningen sker på ett marknadsmässigt sätt, precis som om företagen skulle befunnit sig på armslängds avstånd ifrån varandra.Syftet med den här studien är att förstå internprissättningen från ett praktiskt perspektiv och för att göra detta så upprättar vi en dokumentation av ett företags internprissättning, i enlighet med Skatteverkets riktlinjer.Vår ambition är att vi ska upprätta en korrekt dokumentation som Företaget kan använda sig av och under arbetet öka vår förståelse för ämnet samt väva samman teori och Praktik på ett effektivt och resultatgivande sätt. Vi har därför haft tät kontakt med Företaget för att inhämta all information och sätta oss in i organisationens arbetssätt.Skatteverket tar upp fem olika metoder som kan användas när internpriser ska fastställas enligt armlängdsprincipen, men det är endast en utav dessa vi använder oss av i studien. Vi utgår sedan från denna metod för att visa att Företaget tar ut marknadsmässiga internpriser.Empirin består av dokumentet i färdigställd form.

En typ av medborgardialoger som visat sig populär för att låta samhällsgrupper som annars får svårt att göra sig hörda i samhällsdebatten komma till tals är olika typer av råd och samråd. Rätten till samråd är i många fall även lagstadgat för dessa grupper och i många fall lyfts intresseorganisationer fram som nyckelaktörer i samrådsförfarandet, vilket gör att samrådsförfarandet mer uppvisar korporativistiska än pluralistiska drag. Baserat på dessa utgångspunkter ämnar denna uppsats undersöka hur samrådsförfarandet kan förstås som demokratisk Praktik och vilka förutsättningar samrådsförfarandet har att uppnå legitimitet i medborgarnas ögon. Studien inriktar sig på samrådsförfarandets utfall i fallet finskspråkig förvaltning i svenska kommuner enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och identifieringen av faktorer som påverkar hur det finska förvaltningsområdets samrådsgrupper arbetar och får genomslag. Studien baseras på kommunala dokument som handlingsplaner och reglementen för samråden i det finska förvaltningsområdet för att kunna ge en inblick i processens transparens och få en inblick i vad kommunerna själva valt att belysa och lägga tyngd på.

Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i Praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och Praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..

Sammandrag Syftet med detta arbete är att undersöka när, hur och varför skönlitteratur används i förskolans verksamhet. För att uppnå våra syften har vi gjort vår undersökning i två förskolor där vi har observerat verksamheten under fem arbetsdagar på vardera förskola. Vi har också genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att pedagogerna är ganska medvetna om skönlitteraturens betydelse men att de inte använder sig av skönlitteratur i den pedagogiska verksamheten på det sätt som aktuell forskning förespråkar. Vår slutsats blir att pedagogernas retorik och Praktik inte stämmer överens.

Jag började intressera mig för konst i tron att samhället snart skulle rasa samman. Detviktiga blev att göra något roligt men samtidigt få en chans att påverka eller säga något. Imin tro har detta "snart" nu förflyttats många år framåt i tiden och perspektiven hardärmed förändrats. I min konstnärliga Praktik undersöker jag relationen till naturen ur ett västerländskt perspektiv. Fokuset hamnar på frågor om makt, om behovet av att på olika sätt kontrollera naturen.

Konceptet Intern marknadsföring (IM) har utvecklats mycket och ses inom forskningen som tillämpbart inom alla organisationer. En stor blandning av idéer, modeller och teorier har blivit samlade under detta begrepp men trots det är det enligt teoretiker få organisationer som använder sig av och arbetar utifrån konceptet i Praktiken. Det finns enligt flera forskare i nuläget ingen riktigt klar och överenskommen definition av IM, vilket har gjort att det även finns en stor variation på hur detta bör tillämpas praktiskt i organisationer. Många olika definitioner och modeller som beskriver IM har jobbats fram och utvecklats av flertalet forskare, men det finns fortfarande inget enatkoncept. Forskare hävdar att en klarhet av konceptet är av vikt för att underlätta tillämpningen i Praktiken.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om elevens egen uppfattning om deras motivation för matematikämnet förändras genom att införa fler problemlösningsuppgifter i undervisningen. Undersökningen genomfördes under vår Praktik som var sju veckor i en grupp på 17 elever i årskurs 9. Vi införde en problemlösningsuppgift som inledning på tio matematiklektioner. Vi använde oss av enkät vid två olika tillfällen för att se om elevernas uppfattning om deras motivation förändrats. Resultatet visade att problemlösningsuppgifterna gjorde matematikämnet roligare.

Denna uppsats handlar om kuratorers känslomässiga upplevelser i mötet med cancerpatienter i livets slutskede. Fyra kuratorer på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och två från Södersjukhuset intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen har en kvalitativ induktiv ansats. Frågeställningar handlar om vilka känslor som uppkommer i möten med döende cancerpatienter och hur kuratorer hanterar dessa känslor. Intervjuguiden berör två områden; svårigheter och möjligheter och hanterbarhet av känslor.