Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fakta konstrueras i situationer där det finns en stor risk att tappa ansiktet. Det sociala fenomenet ansikte studeras med hjälp av Erving Goffmans teori om ansiktsarbete och hans dramaturgiska perspektiv. Goffmans teori kombineras med Jonathan Potters diskursanalytiska teori om hur fakta konstrueras. Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv tillämpas i studien. Den metod som används är Potters diskursanalytiska metod för analys av faktakonstruktion.

Sammanfattning Syftet med undersökningen är att kunna anpassa utbildningen tiden efter en APU period om det visar sig att eleven snabbare utvecklas i sin kunskap under praktik perioden. Undersökningens frågeställningar är hur elever som går en yrkesutbildning ser på sin kunskap före och efter en APU period. Skiljer elevens synsätt på sin egen kunskap markant efter en APU period? Metoden som används är en enkätstudie som analyseras kvantitativt med hjälp av SPSS. Respondenter har varit 59 elever som går praktiska yrkesinriktade program på två gymnasieskolor i Halland.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers begreppsliga och kommunikativa förmågor, här tillämpat på det centrala innehållet geometri år 4-6.Teori: Studiens avsikt är att utforska om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers förståelse av geometriska begrepp och därigenom utveckla kvalitén i deras kommunikation. IKT utgör i det här arbetet dels ett verktyg för att synliggöra på vilka skilda sätt elever uppfattar geometriska begrepp, dels hur man från deras individuella uppfattningar kan utveckla begreppsförståelsen och därmed kvalitén i kommunikationen.. Variationsteorin är den lärandeteorin som utgör referensram för elevers lärande i den här studien. Metod: Eftersom studiens avsikt var att jag tillsammans med tre kollegor skulle studera vår egen praktik valdes aktionsforskning med observation som metod. Det innebar att vi kunde planera, reflektera, dra slutsatser och planera för en ny aktion.

Uppsatsen syftar för det första till att applicera ekonomisk teori på patientskadeförsäkringssystem. Fyra viktiga teoretiska problem identifieras och analyseras: ansvarighetsproblemet, orsaksproblemet, informationsproblemet och ersättningsproblemet.För det andra är syftet att utifrån de teoretiska problemen beskriva patientskadeförsäkringssystemen i Sverige, Storbritannien och USA. Analysen avslutas med en jämförelse.Det tredje syftet är att diskutera och analysera möjliga förändringar i patientskadeförsäkringssystemen. Fokus ligger på systemens effektivitet.Policyimplikationerna som föreslås är för det första införandet av ett så kallat self-reportingsystem, som styr vårdgivarna att själva rapportera om skador.För det andra bör en slags självrisk utredas mer, och eventuellt få utrymme i patientskadeförsäkringssystemen.För det tredje föreslås en översyn av ersättningsnivåerna i patientskadeförsäkringssystemen, eftersom det är svårt att förklara dagens stora skillnader utifrån individers preferenser. Denna översyn bör ske med utgångspunkt från forskningen om betalningsviljan för ett QALY.

Syftet med denna uppsats var att belysa och bidra till förståelsen av individens upplevelse av separationsprocessen. Vi ville även undersöka om det fanns några könsskillnader när det gäller denna upplevelse. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra män. De teoretiska utgångspunkterna var Giddens teori om intimitet och modernitet, Beck och Beck- Gernsheims teori om individualisering samt Antonovskys teori KASAM. Intervjuerna har tolkats enligt hermeneutiska principer.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

De grundläggande värdena för statsförvaltningen är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rättssäkerhet och effektivitet förmedlas på Skatteverket, hur tjänstemännen på Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstå att tjänstemännen måste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjänstemännen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som använts i denna studie. Den teori som använts är Max Webers teori om byråkrati och tjänstemän. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven på rättssäkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för två reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste årtionden.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

GY11 uttalar vikten av att arbeta med entreprenörskap på gymnasiet. På Ekonomiprogrammet ligger det uttryckt i examensmålen att det ska vara ett obligatorium. Ämnet ?entreprenörskap? har en teoretisk, politisk och en praktisk bakgrund. SyfteSyftet med detta arbete är att undersöka hur lärare som undervisar i ämnet entreprenörskap förstår begreppet och hur de går tillväga i sin undervisning.

Syftet med min undersökning var att undersöka om man med hjälp av vänskapsövningar kunde förebygga mobbning. Undersökningen pågick under sju veckor i en årskurs ett på en mindre skola. Klassen bestod av elva elever i åldern sex till sju år. Under min sju veckor långa praktik genomförde jag de olika vänskapsövningarna under sammanlagt fyra veckor. För att få svar på mitt syfte tog jag två enkäter till min hjälp.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållningssätt til  kommunikationsmedel i förhållande till pedagogisk praktik och lärande. Denna undersökning har studerats ur både ett elev-­ och lärarperspektiv. Studierna bestod av enkätundersökningar med elever från årskurs 4-­6 och intervjuer med lärare från årskurs 4-­6. Resultatet visar att eleverna både påstår sig använda datorn och mobilen för nöje, umgänge och lärande. Undersökningen visar på att eleverna i årskurs 4 till 6 sällan sitter vid datorn i skolan, men i stor utsträckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid..

Denna studie handlar om Gustav III:s dräktreform 1778. Reformen innebar att en enhetlig nationell dräkt infördes för adeln och borgarna. Dessutom infördes en nationell uniform. Uppsatsen behandlar reformen ur ett symboliskt perspektiv som utgår från Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet. Hans teori förklarar adelns och hovets åsikter om reformen. Studien ska också analysera hur uniformen m/1778 var influerad av den nationella dräkten. Metoden är litteraturstudier och teorin har sammanfattats från flera litterära källor.

Jag har gjort en diskursanalys utav tre läromedel i svenska avsedda för gymnasieskolans B-kurs.Analysens syfte är att se hur läromedlen i gymnasieskolans svenskundervisning tar upp utomvästerländska författare, såsom afrikanska, sydamerikanska och asiatiska författare, med utgångspunkt i postkolonial teori. Hur motiveras de utomvästerländska författarnas medverkan i läromedlen, huruvida upprätthålls den världsbild som har västerlandets överlägsenhet som utgångsläge i val av författare och verk?Min slutsats blir att läromedlen inte uppfyller de krav läroplanen ställer på dem när det gäller att lyfta in ett internationellt perspektiv i undervisningen. Jag anser även att det sätt, som läromedelsförfattarna många gånger tar upp utomvästerländska författare på, bidrar till att maktstrukturerna i samhället vidmakthålls..

För att uppfylla kraven på kvalitetssäkring samt evidensbaserad praktik måste hörapparatanpassning utvärderas objektivt. Syftet med studien är att redovisa nya forskningsresultat gällande objektiv utvärdering av hörapparater med hjälp av hörselgångsmätning, samt att beskriva en modern, evidensbaserad och kliniskt användbar metod för de vanligaste typerna av elektro-akustiska hörapparater med olika typer av insats. Studien består av en allmän litteraturstudie som beskriver tidigare rekommendationer samt en systematisk litteraturstudie där nya rön gällande metodiken vid hörselgångsmätning presenteras. Utifrån hörselgångsmätningens olika delmoment undersöker studien vilka konsekvenser de nya rönen har för utförandet vid hörselgångsmätning. I slutsatsen presenteras en metod för objektiv utvärdering av moderna hörapparater..

Studiens syfte är att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har påvisat svårigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, såsom Global Compact, då de i stor utsträckning är utformade på ett övergripande och flexibelt sätt. Inom byggindustrin återfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste åren gett hållbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker främst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hållbarhetsaktiviteter, främst inom miljöområdet.