I vår uppsats vill vi belysa de icke västerländska konstnärernas roll i det svenska kulturlivet. Med hjälp av en postkolonial teori vill vi titta närmare på hur de och deras konst bli bemött och vilka förutsättningar de har att verka inom kultursektorn på samma villkor som de etniskt svenska konstnärerna. Konst är gränsöverskridande, men trots det så görs det skillnad på konst och konst, vi att undersöka varför, i förhållande till vår teori..

The aim of this Masters thesis is to examine and analyse how the public librarys mission is interpreted and formulated in a selection of library related journals. The journals are both international scientific referee journals from the LIS field and journals with a closer connection to the practitioners within the public library field. The idea is that these journals can be seen as windows to an academic theoretic perspective on public libraries, as well as to the practitioners way of talking about the librarys mission. The study also aims to examine if there is a difference in the way that the librarys mission is interpreted and discussed among theorists and among practitioners within the field. The theoretical starting-point is Ernesto Laclaus and Chantal Mouffes discourse theory, and the method is text analytic.

I kursen VFU, verksamhetsförlagd utbildning, ingår det att skriva ett examensarbete på 7,5 högskolepoäng, detta är mitt arbete. Efter min praktik på Bygglovsavdelningen, Samhällsbyggnadskontoret, Kalmar kommun, fick jag idén att skriva om Kalmarförskolan. Idén fick jag av bygglovsarkitekten, tillika min handledare för detta arbete, David Frankel. I arbetet beskriver jag hur ett byggprojekt av samhällelig karaktär uppkommer, tar form och utvärderas. Då det inte finns någon facklitteratur i ämnet har jag fått förlita mig på Kalmar kommuns tjänstemän för att få tag på information samt att få möjlighet till intervjuer..

Sammanfattning Maria Montessori och Loris Malaguzzi är grundare till två olika arbetssätt inom förskolans verksamhet: Montessoripedagogik och Reggio Emilia filosofi. Båda har som central punkt att arbeta med språkstimulering med hjälp av pedagogisk miljö och material. Enligt läroplanen har pedagogerna skyldighet att utmana barnen i de olika uttrycksformer som förskolan erbjuder. Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar med språkstimulering och kommunikation inom deras inspirationer, hur pedagogerna planerar och utför sitt arbete samt hur den pedagogiska miljön utformas. Dessutom vill vi se vilka likheter och skillnader det fanns mellan dessa inspirationer.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnor i medelåldern påverkas av kvinnoideal och hur detta påverkar deras sätt att se på sin egen identitet. Frågor kring sambandet att konsumerar varor till sig själv för att uppnå ett visst ideal. Metoden som jag använt mig av är en kvalitativ metod där empirin är insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig på hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens påverkan. Teorier jag använt mig av är Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället, Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus.

När människor drabbas av en traumatisk kris som raserar deras vardag tvingas de till att försökabygga upp sin tillvaro igen. Vissa gör detta genom att blogga om sina tankar och känslorrörande krisen. Vad kommer det sig att så många väljer att visa upp sitt lidande i ett offentligtforum? Med hjälp av grundad teori undersöker vi de mest centrala aspekterna av och omkringkrisbloggande för att skapa en större förståelse för detta nutida fenomen. Genom intervjueroch studier av bloggar framkommer det att personer som bloggar får möjlighet att på egnavillkor göra sin röst hörd, sprida sin berättelse och reflektera över sin egen resa.

Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gällande studier och arbete. Studiens syfte är även att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Författarna ställer sig följande frågor: Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning? Studiens valda metod är en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i årskurs tre. Studiens resultat är att gymnasieungdomar vill fatta beslut på egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till.

Asylsökande som kommer till Sverige för att söka uppehållstillstånd hamnar oundvikligen i ett beroendeförhållande gentemot ansvariga myndigheter. De är helt utlämnade att förlita sig på att ärendet utreds på ett rättssäkert och effektivt sätt i enlighet med gällande rätt. I sin utsatta position skall den asylsökande psykiskt hantera sin flykt, samtidigt som denne har att bevaka sina rättigheter för att få stanna kvar i landet. Det ställs stora krav på utlänningslagstiftningen och på de myndigheter som har att tillämpa den i sin verksamhet. De höga kraven är viktiga i hanteringen av utlänningsärenden, vilket både handlar om att iaktta grundläggande mänskliga rättigheter och att samtidigt kunna arbeta effektivt.

Uppsatsen är en studie av möjligheter och begränsningar när det gäller att på olika sätt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrädesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgång av forskningsartiklar på området samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet från båda teoriområdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svårigheter som finns. Uppsatsen berör även generella frågor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det går att kombinera ovan teorier/metoder och att de svårigheter som behöver hanteras, främst handlar om lojalitet och sekretess. Svårigheterna kräver en tydlighet från terapeutens sida när det gäller struktur för behandling och informationsflöde.

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.

Aktiv dödshjälp är bara tillåtet på fem platser världen över och debatten om dess vara eller icke vara går i vågor. I Sverige är dödshjälp olagligt, dock är palliativ sedering (nedsöv-ning för symptomlindring) tillåtet även om det leder till att livet förkortas.Denna studie syftar till att undersöka den process som ligger bakom skapandet av män-niskors inställning till dödshjälp. Tidigare forskning inom området har inriktat sig på statis-tiskt paradigm, vilket begränsar forskningsområden och resultat samt även debatten kring ämnet. I uppsatsen har forskningen delats in i fyra kategorier, för- och emot forskning, kom-parativ forskning, övrig jämförande forskning samt övrig forskning.Fem intervjuer genomfördes med analytisk induktion som urvalsgrund med syfte att varje intervjuperson skulle slå hål på den tidigares uttalanden. Analysen genomfördes med hjälp av grundad teori.

Begravningsplatser är områden som upptar stora ytor av stadens rum men som kansägas vara något förbisedda i samhällsplaneringen. Det finns få studier, speciellt i ensvensk kontext, som har studerat begravningsplatsens rumsliga praktik. Studiensövergripande syfte har varit att undersöka begravningsplatsen roll i staden med Norrabegravningsplatsen i Solna kommun som utgångspunkt. För att göra detta på ettmeningsfullt sätt inspirerades analysen av Henri Lefebvres rumsskapande teori som serrummet som en helhet där det uppfattade, tänkta och det levda samspelar för att skapaplatsen. Teorin influerade i sin tur de använda metoderna som bestod av djupintervjueroch intervjuer med besökare, ostrukturerade och strukturerade observationer samtdokumentanalys.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur användningen av det vidgade textbegreppet ser ut i praktiken hos några aktiva lärare som arbetat i skolan cirka 20 år. Jag fann det vara av intresse att undersöka hur mer erfarna lärare hanterat de nya medierna i sin pedagogiska verksamhet. I litteraturgenomgången presenteras ett antal artiklar och undersökningar om nya medier och det vidgade textbegreppets relevans för att motivera eleverna i skolarbetet. Följande frågeställningar har varit ledande i undersökningen: Vilka olika medier använder lärarna i sin undervisning; i vilket syfte använder de olika medier; hur tycker pedagogerna att eleverna reagerar när lärarna och de själva använder olika medier i undervisningen? Jag har intervjuat tre pedagoger som undervisar i svenska på högstadiet och gymnasiet.

Syfte: att undersöka hur talet om modersmålsläraruppdraget framträder bland fyra olika yrkeskategorier på grundskolans verksamhetsnivå. Teori: Undersökningen utgår från Laclau & Mouffes diskursteoretiska modell, förklarad genom Winther-Jorgensen & Philips (2000).Teoretiska begrepp centrala för undersökningen, såsom annanhet och kosmopolitism har hämtats från Todd (2008, 2010), medan Elmeroths (2008) diskussion om etnisk maktordning och monokulturell norm har varit ett sätt att förklara betingelserna kring den svenska undervisningskontexten. Bauman (2013) har fått bistå undersökningen med en diskussion kring mångkulturellt samhälle, skillnad och universalitet. Metod: Undersökningen omfattar utsagor från fyra olika yrkeskategorier verksamma i skolan, två modersmålslärare, två lärare, två specialpedagoger och två rektorer. Samtalsmaterialet har utgått från frågeområdet: modersmålslärarens uppdrag i skolan.

Uppsatsen utforskar människans psyke utifrån den franske psykoanalytikern och psykiatrikern Jacques Lacans psykoanalytiska teori. Uppsatsen undersöker subjektets förutsättningar och möjligheter utifrån lacansk teori, samt vilka implikationer det får på symptomets plats inom klinisk diagnostik. Metoden använder lacanskt teori som beskrivningar av subjektets status, vars framställning abstraheras till en rad regler. Teorins giltighet prövas i uppsatsen mot kliniska fallbeskrivningar och andra exempelfall. I diskussionen framkommer att implikationen av den lacanska teorin om subjektet är vittgående vad gäller kliniskt diagnostik och värderingen av symptomet. .