Syftet med denna uppsats är att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att på så sätt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister använder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmärksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhället som styr journalisternas arbete.För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (två av varje journalist) har djupanalyserats utifrån en modell för kritisk diskursanalys.Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter..

Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten.

Vår två delade problem frågeställning lyder som följer:Synliggör processen som vi beskriver med hjälp av teatermetaforen vilka aspekter som är bidragande till en kreativ process som leder till lärande?Kan vi följaktligen använda oss av den kreativa processen för att ge normativa bud på en förståelseform för organisationsbeteende? Vilken syftar till att lyfta fram vad som krävs av företagsledare och medarbetare för att åstadkomma det som inom teatern kallas för ? en föreställning. Vårt syfte med uppsatsen är även det tvådelat:Dels vill vi bidraga till den akademiska forskningens mångfald med en ny teatermetafor. Dels vill vi med hjälp teatermetaforen pragmatiskt belysa hur användning av en kreativ process kan åstadkomma både lärande och resultat. Vi har använt oss av en autoetnografisk studie, baserad på Josés erfarenheter från sitt arbete med olika teateruppsättningar.

Denna studie syftar till att undersöka några förskollärares syn på och arbete med barn i behovav särskilt stöd. Utöver detta beskrivs vilka olika stödinsatser förskollärarna har erfarenhet avi förskolan. De frågeställningar studien utgår från är följande:- Hur resonerar förskollärarna när det gäller vilka barn som är i behov av särskilt stöd?- Vilka uppfattningar har förskollärarna om att arbeta med barn i behov av särskilt stöd?- Vilka olika stödinsatser har förskollärarna erfarenhet av i förskolan?I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Sju förskollärare mellan 25 år och 59 årfrån två olika förskolor i en mellanstor kommun, har intervjuats för att få deras uppfattningaroch resonemang kring frågeställningarna.

This report is an analysis from a gender perspective of more than three hundred minutes in sports broadcasting on SVT and TV4. The study explains how air time is divided between male and female athletes as well as which sports, male or female, get the most air time. The sports are also categorized according to attitudes about the sports being masculine, feminine or neutral. In this way the study also shows the categories of sports that are given the most airtime.Our view before the study was that from a media perspective, the Swedish sports world was very male dominated. The results show that male athletes get more exposure than female athletes on both channels, this despite the fact that the membership of the Swedish sports clubs is fairly evenly divided between men and women. .

Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssättet Matematik på talets grund (MTG) samt i några matematiklärares klassrum. De metoder vi använt oss av för att få svar på vårt syfte och frågeställningar är komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Vårt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lärande tydligt. Vi kan också konstatera att MTG är ett konstruktivistiskt arbetssätt. När det gäller konstruktivismen i klassrummet, så visade vår undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors inställning försvårar den nyexaminerade matematiklärarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt.

I detta examensarbete undersöker jag om och hur känslan av kvalitet i hantverk, material och sittkomfort påverkas av rationaliseringar i tillverkningsprocessen. Jag diskuterar också hur upplevelsen av kvalitet, hantverk och materialval förhåller sig till hållbarhetsaspekten i såväl estetiskt som ekologiskt, etiskt och ekonomiskt avseende. Undersökningen bygger på mina erfarenheter och min analys av mitt eget arbete med min gesällmöbel, kopian av denna och två ytterligare fåtöljer av identiskt utseende, alla med samma kvalitéer och material i det som syns utåt men med avvikelser i både tillverkningssätt och material i det inre. Jag konstaterar att beträffande utseende och komfort finns det ingen skillnad mellan de olika fåtöljerna, däremot med avseende på hållbarhet, både konkret över tid, och ekologiskt..

Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i små aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste åren. Debatterna har sin grund i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv som tillåter länderna att undanta de små och medelstora företagen från revisionsplikten. Många av Europas länder har valt att utnyttja regeln och idag är det endast Malta och Sverige som har den kvar.Revisorernas åsikter är de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mängden. Syftet med den här rapporten är därför att föra fram redovisningskonsulternas åsikter när det gäller revisionsplikten i de små aktiebolagen. För att få svar på syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och därefter jämfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts på området..

Det här är en undersökning som berör förutsättningar att få en idé eller produktion såld till Sveriges Radios lokalradiostationer. Forskningsfrågan är: vilka förutsättningar krävs för att få sin produktion eller idé såld till en av Sveriges Radios lokalradiostationer? Uppsatsen ämnar inte förklara hur man som radioproducent ska gå till väga för att sälja in en idé, utan den ger en bredare bild av lokalradion, så man som radioproducent får en förståelse för vad stationerna kan tänkas vilja ha. Uppsatser utgår ifrån tre teoretiska begrepp: genre, radiospråk och tilltal. I min analys syns det framförallt en klar utveckling kring radiospråket..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pojkar på Teknik-, Fordons- och Byggprogrammet löser en specifik uppgift i det nationella provet, Svenska B. Jag har fokuserat på följande tre frågeställningar: 1.) Vad för ämne skriver pojkarna om, hur bygger de ämnena och hur relateras det till skrivuppgiftens inspirationsmaterial, 2.) Hur deltar skribenterna i sina texter och hur bjuds läsaren in till deltagande, och 3.) Vad kan ovanstående säga om den övergripande skolkontext som uppsatsen uppstår i?Ur ett material av 28 elevlösningar från det nationella provets arkiv har jag valt ut sex stycken för analys. Dessa texter har därefter analyserats utifrån två aspekter: ämnesinnehåll och inkludering/exkludering. Den modell för textanalys som jag har använt mig av bygger på dels Hägerfelths (2004) modell för analys av semantiska kedjor, dels social-semiotikens syn på verbens funktion.

Trots epitetet ?ett av världens mest jämställda länder?, lagar om förbud mot diskriminering p.g.a. könstillhörighet och styrmedel i skolan som betonar vikten av att all utbildning genomsyras av jämställdhet, visar forskning av läromedel förekomsten av könsstereotyper och en överrepresentation av män jämfört med kvinnor i innehållet.I bakgrund av detta och med uppfattningen om en brist av läromedelsgranskning framförallt av läroböcker för moderna språk, syftar föreliggande uppsats till att undersöka representationen av kvinnor och män på bilder i fem läroböcker konstruerade för första årets studier i franska på högstadiet. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys där syftet är att undersöka hur kvinnor och män framställs på bilderna i materialet. Uppsatsens frågeställningar fokuserar på mäns och kvinnors representation gällande synlighet, yrken och färger samt på hur resultatet kan tolkas ur ett genusperspektiv.

Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt hos vuxna i Sverige och besvären ökar med stigande ålder. I Sverige beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna för kronisk smärta till cirka 87,5 miljarder kronor år 2003. Syfte: Att belysa upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehållsanalys av artiklarna. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Upplevelser av förändrad självkänsla, Begränsningar i det dagliga livet, Hantering av den kroniska smärtan samt Framtidssyn.

Användandet av terrängskoter har alltmer blivit ett nöje och ett sätt att umgås med vänner. Flertalet använder terrängskotern på ett bra sätt men det finns alltid undantag och de hörs och syns väldigt väl. I takt med att fler skaffar terrängskoter ökar också olyckorna. De flesta olyckor inträffar kvällstid under helger perioden mars-april. Av de omkomna förarna var 68 % alkoholpåverkade med en genomsnittlig alkoholkoncentration på 1,7 promille.

En artefakt är en struktur i en bild som i vanliga fall inte finns med i objektet men som syns i bildresultatet. Artefakter syns i bildresultatet till exempel på grund av förändringar, tekniska fel i magnetkamerans utrustning. De kan även vara påverkade av patientens normala rörelser, såsom blodflödet. Inom MR förekommer det en mängd olika typer av artefakter. Patientrörelse är det största fysiska effekten som orsakar artefakter som oftast är relaterat till ofrivilliga rörelser som till exempel andning och hjärtpulsation.

SammanfattningTitel: Syns man inte, finns man inte? GANT Swedens hantering av image och relationer viaInstagram och Pinterest.Examinationsdatum: 2014-01-07Kurs: Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap, Public relations ochinformation, 15 högskolepoäng (15 ECTS). HT2013, Kandidatkurs: Medie- ochkommunikationsvetenskap, 30 högskolepoäng (30 ECTS).Författare: Linda WängborgHandledare: Jonas JonssonExaminator: Christian ChristensenNyckelord: sociala medier, public relations, imagehantering, relationshantering,kundrelationer, mode, GANT Sweden, Instagram, PinterestSyfte: Mitt syfte har varit att analysera hur det ökade användandet av fotobloggar, somInstagram och Pinterest, har påverkat GANT Swedens hantering av image och relationer.Teori: Den teoretiska modell som har använts under skrivandets gång är baserad på tidigareforskning, om det traditionella samt nya medielandskapet, imagehantering ochrelationshantering, där främst författare som Evert Gummesson (1998), Lars Åke Larsson medflera (2002) samt Mats Alvesson och Kaj Sköldberg (2010 och 2005) har varit i fokus.Metod: En kvalitativ metod har använts där en mailintervju med GANT Swedens PR-ansvarigKarolina Skande har genomförts och även intervjuer med två fokusgrupper, vilka tillsammansutgör min primära data. Sekundärdatan utgörs främst av information som har inhämtats frånGANT, Instagram och Pinterests hemsidor samt tidningsartiklar och dylikt.Empiri: Praktisk erfarenhet har tillgodogjorts genom den primära och sekundära datan där jaghar fått kunskap om GANT Swedens och deras målgruppers syner på hur fotobloggar somInstagram och Pinterest påverkar hanteringen av image och relationer hos GANT.Slutsats: Det nya medielandskapet med fotobloggarna Instagram och Pinterest har bidragitmed ändrade förutsättningar för modeindustrin och GANT Sweden. Maktrelationen har ändratform där de traditionella trendsättarna har fått ge plats åt potentiella kunders ökade inflytande.Idag tenderar kunderna att agera som säljare åt företagen vilket gör att kundrelationer blir alltviktigare inom imagehantering..