Sök:

Sökresultat:

737 Uppsatser om Pragmatiskt synsätt - Sida 44 av 50

Strömtillriktare

SammanfattningDen hÀr rapporten Àr ett arbete utfört Ät IDAB WAMAC International AB. Företaget Àr verksamt inom branschen för packsalsutrustning och Àr belÀget i Eksjö.Arbetet har gÄtt ut pÄ att ta fram konstruktionsprinciper för en ny strömtillriktare som ska klara av en produktionshastigt pÄ 90 000tidningar/timma. En strömtillriktare Àr en enhet som sitter pÄ, eller Àr integrerad i, en transportbana för tidningar och har till uppgift att centrera tidningsströmmen pÄ banan efter olika moment i produktionen. De strömtillriktare som finns pÄ marknaden i dag motsvarar inte fullt de krav och förvÀntningar som tryckerierna har med tanke pÄ hur tidningen ska centreras och dÄ helst nÀr produktionshastigheten Àr hög.Det finns tvÄ typer av strömtillriktare, oscillerande bladjogger och bandjogger. Den oscillerande bladjoggern fungerar pÄ det sÀttet att den med hjÀlp av tvÄ blad knuffar tidningen sÄ att den centreras pÄ banan.

VÄra lÀnkade hjÀrnor: en studie i hur studenter anvÀnder Youtube och Wikipedia

Syftet med denna uppsats Àr att bidra till ökad kunskap om studenters anvÀndning av Youtube och Wikipedia och vilka faktorer som pÄverkar hur de brukar dem. Detta för att dessa tjÀnster nÀstan helt ersatt Àldre media som TV och uppslagsverk för mÄnga studenter.Eftersom det Àr studenternas anvÀndningsomrÄde som Àr av intresse har följande fem forskare valts ut som teoretisk grund: McQuails teorier om nya media och massmedia samt Djicks forskning om anvÀndare och hur de pÄverkar innehÄllet inom UGC-tjÀnster. Jarice Hansons socioekonomiska undersökning om mobiltelefoner och hur internet inverkar pÄ det dagliga livet och John Palfreys forskning kring Digital Natives. DÀrtill, för att förstÄ skillnader mellan tidigare generationer och nuvarande som vÀxer upp med UGC-tjÀnster, Àr Àven David Buckinghams forskning kring identitet pÄ internet en del av denna uppsats. Genom att anvÀnda fokusgruppsintervjuer som en kvalitativ metod har elva studenter uppdelade pÄ tvÄ grupper intervjuats.

Tidningskrisen i USA : Where are we going?

Den tryckta pressen i USA skakas av en oviss framtid och industrin frÄgar sig om det finns nÄgon lönsam affÀrsmodell för kvalitetstidningar pÄ en hÄrt konkurrensutsatt marknad. Krisen har slagit hÄrt mot annonsintÀkterna men övergripande handlar det om en strukturell förÀndring.  PÄ samma gÄng som pappersupplagorna faller ökar trafiken pÄ nÀtet ? men intÀkterna pÄ nÀtet Àr lÄngt ifrÄn desamma.  Det som hÄller pÄ att Àventyras Àr oberoende journalistik som informerar, undersöker, analyserar och ger kunskap om samhÀllet, speciellt det lokala. Det skriver Leonard Downie Jr och Michael Schudson i rapporten The Reconstruction of American Journalism (Downie Jr & Schudson 2010).Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀget pÄ ? och utsikterna för den amerikanska tidningsmarknaden.

Syns du inte, finns du inte : En studie av VĂ€rmlands image och profil

Det blir allt viktigare för kommuner, regioner och lÀnder att positionera sig i kampen om presumtiva invÄnare och investerare. För att konkurrera mÄste platsens fördelar lyftas fram för mÄlgruppen och det Àr av största vikt att finnas dÀr mÄlgruppen finns. Sociala medier har utmanat de traditionella marknadsföringsmetoderna och gjort detta möjligt. Mer Àn hÀlften av Sveriges befolkning anvÀnder det sociala mediet Facebook och i november 2012 anvÀnder 74 procent av Sveriges kommuner och regioner mediet. Det har blivit en sjÀlvklarhet att anvÀnda Facebook som ett verktyg i marknadsföringen men det saknas kunskap om hur man pÄ bÀsta sÀtt ska marknadsföra sig och kommunicera med sina mÄlgrupper.Denna studie syftar till att undersöka hur kommunikatörer arbetar med platsmarknadsföring via Facebook för att skapa en attraktiv bild av en region.

Me Tarzan, you Jane? : En kvalitativ studie om mÀn och kvinnors profil- och tillÀggsbilder pÄ dejtingsajten Mötesplatsen

NĂ€tdejting Ă€r inte lĂ€ngre nĂ„got nytt fenomen, utan ett vanligt förekommande sĂ€tt att dejta och trĂ€ffa sin framtida partner pĂ„, bĂ„de bland unga, gamla och alla dĂ€r emellan. Det spelar heller ingen roll om du bor i storstaden eller pĂ„ landet, det finns mĂ€n och kvinnor frĂ„n alla hĂ„ll och kanter som anvĂ€nder sig av nĂ€tdejting.Även om nĂ€tdejting nu för tiden inte Ă€r nĂ„got nytt fenomen finns det fortfarande frĂ„gor att försöka finna svar pĂ„. En av dessa Ă€r föremĂ„l för den hĂ€r undersökningen, nĂ€mligen vilken typ av profil- och tillĂ€ggsbilder mĂ€n och kvinnor i olika Ă„ldersgrupper anvĂ€nder sig av pĂ„ dejtingsajten Mötesplatsen. NĂ„gra frĂ„gor att besvara var om det gick att se skillnader mellan mĂ€n och kvinnors val av profil- och tillĂ€ggsbilder och om de typiska könsstereotyperna anvĂ€ndes. Dessutom vilka associationer kvinnor och mĂ€n spelar pĂ„ i förhĂ„llande till de normer och ideal som finns gĂ€llande respektive kön.Jag har anvĂ€nt mig av semiotisk bildanalys för att analysera profil- och tillĂ€ggsbilderna.

Sponsring ? Sponsrar företagen idrottsföreningarna för relationernas skull?

Ämnet sponsring Ă€r ett stort och brett omrĂ„de som vuxit under senaste Ă„ren och som mĂ„nga företag tillĂ€mpar. Just sponsringen har i synnerhet blivit stor i och med sportevenemang och olika idrottsföreningar som bildar samarbete med företag och arbetar tillsammans. Idrotten har blivit vĂ€rldsledande nĂ€r det kommer till uppmĂ€rksamhet och reklam pĂ„ TV och nyheter och detta vet förstĂ„s företagen om och man ser en investering i att bilda sponsringssamarbete i dessa sammanhang.Som företagare kan man vĂ€lja att sponsra ett stort fotbollslag som fĂ„r mycket tid i media och TV och detta medverkar till att företaget ocksĂ„ syns i en större utstrĂ€ckning och fĂ„r mer uppmĂ€rksamhet. Som företagare kan man ocksĂ„ sponsra ett mindre fotbollslag som man har en relation till eller som man tycker gör ett vettigt arbete för ungdomar osv. I vĂ„r studie undersökte vi just denna typ av sponsring och vi har arbetat med tvĂ„ olika fotbollsföreningar som jobbar pĂ„ helt olika villkor och nivĂ„er.

Samspelets möjligheter och svÄrigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar; Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth

Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svÄrigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Uppsatsens syfte Àr att tolka möjligheter och svÄrigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar pÄ gruppboende för just ensamkommande i Äldrarna 14-17 Är. Det empiriska materialet bygger pÄ fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete pÄ gruppboenden.

Information i förvaltningsberÀttelsen. VÀrdefulla upplysningar eller ett spel för galleriet?

Bakgrund och problem: Tidigare studier har pÄvisat brister i förvaltningsberÀttelsen hos svenska företag. Det kan vara svÄrt att kontrollera om vÀsentliga hÀndelser skett och dÀrmed Àr det problematiskt att kontrollera hur vÀl företagen uppfyller de lagkrav som finns pÄ upp-lysningar i förvaltningsberÀttelsen. I och med den lÄgkonjunktur som drabbade framför allt fordonsindustrin hösten 2008 har en vÀsentlig omvÀrldsförÀndring skett och detta bör dÀrmed ha upplysts om. FrÄgan Àr dock om det i realiteten finns nÄgon skillnad i företagens förvalt-ningsberÀttelser mellan 2007 och 2008?Syfte: Denna studie Àmnar undersöka om företagen upplyser om omvÀrldsfaktorer kopplat till konjunkturlÀget utifrÄn det regelverk som finns.

Hur SVT kan anvÀnda CSR för att fÄ unga vuxna att betala TV-avgift : TV-avgift ur ett CSR-perspektiv

Uppgiften var att genomföra ett projekt inom begreppet Corporate Social Responsibility [CSR]. CSR Àr ett begrepp som inte har en entydig betydelse. Det handlar om ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt ansvar men varje företag mÄste skapa sin egen definition och bestÀmma hur de vill arbeta med CSR-relaterade frÄgor. Det Àr ingen hemlighet att företag som arbetar mycket med CSR ligger i framkant hos konsumenter dÄ CSR har blivit starkt förknippat med ett företags varumÀrke. I den hÀr rapporten reds begreppet ut med hjÀlp av en litteraturstudie, intervjuer och en enkÀtundersökning.

Jag har varit med och inredit det hÀr! : barn inreder rum pÄ sitt lokala bibliotek : ett designpedagogiskt projekt om DIY, craftivism och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande

Idag finns de varor vi behöver tillgÀngliga att köpa och de tillverkas ofta lÄngt bort i andra delar av vÀrlden. Tyg-, sybehörs- och garnaffÀrer lÀggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra sjÀlv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i grÀnslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmÀrksamma, tillgÀngliggöra, förÀndra eller förbÀttra nÄgonting, nÀra eller i en annan del av vÀrlden, med det egna skapandet som redskap.I uppsatsen besvaras frÄgestÀllningen: Hur förhÄller sig barn i Äldrarna elva och tolv Är till möjligheten att lÀmna avtryck i en offentlig miljö i omrÄdet dÀr de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt pÄ biblioteket i en förort i södra Stockholm dÀr ett rum för 9-13-Äringar skulle skapas.

FörsÀkringskassan och dess styrkort. Före och efter 2005

Bakgrund: Eftersom utvecklingen stÀndigt vÀxer var oftast finansiella mÄtt inte lÀngretillrÀckliga och företag började söka sig till mer moderna styrmodeller som inkluderar ickefinansiellamÄtt. The Balanced Scorecard (BSC) omfattar bÄde finansiella och icke-finansiellamÄtt. Modellen Àr i första hand utformad för stora vinstdrivande organisationer, men har fÄttökad anvÀndning Àven i offentlig förvaltning. Eftersom offentliga verksamheter oftast harflera olika mÄl som de strÀvar efter Àr de i behov av en mer övergripande styrmodell.Problemformulering: Hur har omstruktureringen pÄverkat anvÀndningen av BSC samt dessutformning, jÀmfört med tidigare?Syfte: Syftet med denna studie Àr att visa, beskriva och skapa en förstÄelse för om och hur detbalanserade styrkortets utformning och anvÀndning har Àndrats i samband med enomorganisation.AvgrÀnsning: Vi har begrÀnsat oss till FörsÀkringskassan i VÀstra Götalands anvÀndning avstyrkort.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte har vi i vÄr studie strÀvat efter tvÄ faktorer som kommer attstÀrka vÄr uppsats, det ena Àr validitet och det andra Àr reliabilitet.

"Alla bara snackar om det" : Ungdomars syn pÄ varumÀrken och hur de kommunicerar

Den unga generation svenskar som idag har börjat ta sig in pÄ arbetsmarknaden Àr uppvÀxta med förÀldrar som fick barn sent och som fungerade som coacher, och de hade generellt sett en bÀttre uppvÀxt ekonomiskt Àn tidigare generationer. De fick möjlighet att uppleva mycket i tidig Älder och Àr dÀrför relativt svÄra att göra intryck pÄ. Den hÀr generationen 80- och 90-talister fick mycket frihet nÀr de vÀxte upp, vilket ocksÄ lÀmnat stort ansvar pÄ individen. De vill ofta bÄde förverkliga sig sjÀlva och förÀndra vÀrlden, och ser ofta positivt pÄ framtiden. De Àr vana vid att vÀlja och kan dÀrför upplevas som krÀvande i jobbsituationer.

Att göra plats - Det offentliga rummet i den samtida staden

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet pÄverkar dess anvÀndning. De förÀndringar som mÄnga svenska stÀder genomgÄtt sedan 1970- talet Äterspeglas idag pÄ olika sÀtt i stadsmiljön. Göteborg Àr en av de stÀder dÀr förÀndringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra Àlvstranden och satsningar pÄ EvenemangsstrÄket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vÀgar mot tillvÀxt för en stad som tidigare levt mycket pÄ industrinÀringen. Den globaliserade vÀrld som vi idag Àr en del av stÀller nya krav pÄ stÀder och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna pÄ undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det ocksÄ finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att fÄr en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invÄnare, turism och företagsetableringar.

Samband mellan rapportinformation, förvÀntningar och kursutveckling pÄ den svenska aktiemarknaden.

Titel: Samband mellan rapportinformation, förvÀntningar och kursutveckling pÄ den svenska aktiemarknaden. Författare: Johan KÀlllstrand, Jonas MjöbÀck och Mikael Tarnawski-Berlin Handledare: Tore Eriksson, Hossein Asgharian Problem: I samband med att börsbolagen offentliggör sina kvartalsrapporter Àgnas stor uppmÀrksamhet i media till hur det redovisade resultatet avviker frÄn marknadens förvÀntningar. Det Àr lÀtt att fÄ intrycket att ett resultat som understiger förvÀntningarna automatiskt leder till en kursnedgÄng och vice versa. Men Àr det verkligen sÄ? GÄr det att pÄvisa ett samband mellan avvikelse och kursreaktion? Hur starkt Àr i sÄ fall detta samband? Hur ser motsvarande relation ut för företagens omsÀttning? Borde inte företagens aktiekursutveckling pÄverkas om försÀljningen avviker frÄn förvÀntningarna? Finns det branschspecifika skillnader vad gÀller avvikelser frÄn resultat och omsÀttning? NÀr intrÀder rapporteffekten och hur lÀnge hÄller den i sig? Syfte: Undersökningens syfte Àr att studera relationen mellan börsbolagens aktiekursutveckling och prognosavvikelser.

Byggmetod, energianvÀndning, transport: : vid jÀmförelse mellan GÀvle Strands Etapp 2 och Maskinisten

SAMMANFATTNINGEnergianvÀndning under produktion av nya byggnader Àr en aspekt pÄ den angelÀgna miljöfrÄgan, men Àn saknas bÄde regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jÀmförelse av energianvÀndning och utslÀpp vid byggnation och transport av byggmaterial för tvÄ nybyggda hus Àgda av GavlegÄrdarna AB pÄ SjÄaregatan 19 och Maskinistgatan 19: GÀvle. Strand Etapp 2 kallas projektet pÄ SjÄaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet pÄ Maskinistgatan 19 i denna undersökning. MÄlet för studien har varit att faststÀlla vilket av dessa tvÄ projekt som har haft lÀgst energianvÀndning samt utslÀpp av vÀxthusgaser vid resningstillfÀllet, dvs. under projektens produktionsskeden.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->