Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete.

Vår uppsats handlar om debatten kring en litterär kanon i den svenska skolan. Vårt syfte är att analysera kanondebatten utifrån några valda aspekter samt att kommentera styrdokument och lärarröster i förhållande till analysens resultat. I kanondebatten syns samtida inställningar till och värderingar av litteratur och dess roll i samhället. Vi belyser detta genom följande frågeställningar: vad sägs om litteraturens roll i Lpf 94? samt vilka bärande argument framförs i kanondebatten och vem säger vad? Metoden vi använder oss av i detta fall är textanalys.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Syfte:  Syftet är att analysera och utvärdera Apoteket Shop och The Body Shop som varumärkeMetod:  Denna studie har utgått ifrån ett holistiskt synsätt. Det valda teoretiska förhållningssättet är deduktion och en kvalitativ forskningsmetod i form av djupintervjuer samt kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning.Teorier:  Involvement Theory, Brand, Brand Strategy, Brand Equity, Business Concept, Planning Philosophies, Brand Service Value Chain, Total Communication.Empiri:  Totalt 6 st djupintervjuer med representanter på Apoteket Shop och The Body Shop. Enkätundersökning med 25 stycken kunder på vardera företag.Resultat:  Resultatet visar att Apoteket Shop har ett långsiktigt tänkande men en bit kvar i implementeringsarbetet. The Body Shop har ett långsiktigt tänkande vilket även syns tydligt i deras arbete. Slutsats:  De otillbörliga konkurrensfördelar som Apoteket Shop har är att de redan tillhör ett starkt och väletablerat varumärke. Om Apoteket Shop inte arbetar så att organisationsutformningen är i samklang med den starka affärsidén/varumärket kommer de otillbörliga konkurrensfördelar endast att vara kortsiktiga då förutsättningarna för en långsiktighet inte finns inom organisationen.    .

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Bakgrund. Ordet eutanasi betyder dödshjälp och detta ämne väcker stor debatt världen över. Holland, Belgien, Luxemburg och delstaten Oregon i USA har legaliserat eutanasi. Riktlinjer som beskriver sjuksköterskors roll i eutanasiprocessen har utformats, dock syns stora skillnader länderna emellan. Syfte.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen har varit att öka kunskapen om idrottslärares uppfattningar om inkludering av elever från särskolan och hur detta påverkar undervisningen i idrott och hälsa.Vilka förutsättningar är enligt idrottslärarna centrala i den inkluderande undervisningen? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det för individen och gruppen i en inkluderande undervisningsmiljö? Hur ser idrottslärarna på utvecklingsmöjligheterna för individ och grupp genom inkludering i idrott och hälsa? MetodStudien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sex idrottslärare med erfarenhet av ett inkluderande arbetssätt. Dessa valdes ut via ett bekvämlighetsurval. Ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv kännetecknar studiens teoretiska utgångspunkt.ResultatRespondenterna anser att viktiga utvecklingsmöjligheter för den inkluderade eleven är det sociala samspelet och att se och lära.

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger i förskolans yngre åldrar (1-3 år) arbetar talspråksutvecklande under samlingarna. Vi förstod ganska snabbt att det inte gjorts så mycket forskning på små barns talspråksutveckling; sådan forskning har snarare handlat om de äldre förskolebarnen samt skolbarnen. Vi har använt oss av intervju och observation för att samla in data och har delat upp studien i två delstudier, för att därigenom ta ansvar för varsin del. Observationerna gjordes vid tre olika samlingar, på två olika förskolor (totalt sex observationer) och vi intervjuade en förskollärare var. Den intervjuade förskolläraren var också den som observerades i samlingarna.

Denna teorianvändande uppsats handlar om konsekvenserna av skuggekonomins utbredning i post-konfliktuella samhällen och hur dessa påverkar utvecklingen i Bosnien-Hercegovina. Vi har använt oss av Roland Paris IBL-teori på statsnivå och Carolyn Nordstroms hypoteser på individnivå för att bättre belysa problemen som ett post-konfliktuellt samhälle ställs inför när det gäller skuggekonomins utbredning och konsekvenser. Genom att tydliggöra vad som omfattas av skuggekonomin på dessa två nivåer belyser vi vilka positiva respektive negativa konsekvenser skuggekonomin medför. Den inofficiella sektorn i Bosnien-Hercegovina har ökat och staten har blivit allt svagare och därigenom fått svårt att bygga upp starka institutioner vilket syns i den offentliga sektorn som präglas av korruption. På individnivå har skuggekonomin tagit över statens tidigare roll som socialt skyddsnät, arbetsgivare och inkomstkälla.

Studiens syfte är att undersöka om elever i år 9 är kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas åsikter och föreställningar och det rådande samhället används för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. Studiens visuella metod bygger på fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet användes Kvales (1997) metod ?ad hoc? samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994).

Bakgrund och problem: Långtidssjukfrånvaron har länge varit ett uppmärksammat problem och flertalet åtgärder har satts in för att minska denna. På senare tid har korttidssjukfrånvaron dock lyfts fram som ett ytterligare problem och erhållit en större uppmärksamhet i takt med dess ökning. Korttidssjukfrånvaro syns inte i offentlig statistik förrän efter den åttonde dagen och är därmed svår att studera. Likaså kan kostnaden för korttidssjukfrånvaron vara svår att fastställa eftersom korttidssjukfrånvaro består av både direkta- och indirekta kostnader.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur stora kostnaderna är för den korttidssjukfrånvarande socialsekreteraren på en enhet i Växjö kommun. Utifrån dessa kostnader ska sedan en metodik utformas för att kunna fastställa en standardkostnad för vad korttidssjukfrånvaro per timme kostar.Metod: Under studiens gång har en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie som undersökningsdesign nyttjats.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Programledarrollens utveckling mot mer öppenhet kring privatlivet gör att vi snart vet allt mer om programledaren än tidigare. Programledaren tar plats och breder ut sig, vågar tycka och bjuda på detaljer från sitt innersta. I samband med självutlämning nämns begrepp som intimisering, som syftar till den närhet som tittaren får vid öppenhet.Med utgångspunkt från Jürgen Habermas syn på offentlighetens utveckling, tittar författaren närmare på hur självutlämning syns i programledarens framförande. Med ett retoriskt perspektiv studeras två samtida pratprogram, Schulman Show och Hissen, där författaren fokuserar på programledarna och ser exempel på självutlämning i framförandet och i programledarnas stil. Resultatet visar att programledarna som ingått i analysen är mer eller mindre självutlämnande.