Begreppet stress innebär en obalans mellan de krav som ställs på en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstånd är långvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och låg nivå av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlängningen utmattning. Det återfinns bevis för att starkt socialt stöd underlättar hanteringen av stress. Dock finns endast få studier på studenter.

Vår kandidatarbetstid har resulterat i nio stycken småfilmer som är till för att ge mer information om BTH och regionen för nyfikna. Fyra av dessa filmer innerhåller lite mer information om region, boende/kommunikationer, skolan och det studiesociala. Syftet med dessa fyra filmer är att blanda in BTH på olika sätt, att man sätter skolan som en röd tråd även i region och bostadsfrågorna. Vi gjorde även fyra stycken studentintervjuer, för att visa vad nuvarande studenter tycker om bostadsmöjligheterna och det studiesociala mm. Vi ville även visa att det finns folk från Kiruna i norr till Lund i Söder, som går på skolan, och att det finns många olika typer av människor som du får möjlighet att lära känna om du börjar studera här.

Forskning visar att alternativ medicin är en allt mer vanlig behandlingsform. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori om kulturrelaterad omvårdnad har tillämpats till ämnet alternativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om alternativ medicin. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvalitativ ansats. Sex studenter från termin fem på Örebro universitet har intervjuats om deras uppfattning om alternativ medicin.

Bakgrund: Antalen restaurangbesök har ökat de senaste åren. Det har även övervikt och andra kostrelaterade sjukdomar gjort, dock under en längre tidsperiod. Tidigare studier har visat att restaurangmat ofta innehåller höga mängder mättat fett och salt, vilka kan vara bidragande faktorer till den försämrade folkhälsan. Studenter är oftast unga människor på väg ut i livet och de matvanor som utvecklas under studietiden kan följa med till det yrkesverksamma livet, varför det är intressant att undersöka studenters lunchvanor då lunchen är en viktig del av dagens kostintag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka lunchvanor hos studenter på Umeå universitetet i relation till campusrestaurangernas lunchutbud och bedömning av dess generella näringsinnehåll.

Flertalet modeföretag använder sig idag av SMS-reklam, en reklamform som enligt studier uppfattas som positiv så länge som den är tillåtelsebaserad. Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall vilka skillnader som finns vad det gäller attityden till SMS-reklam och det efterföljande köpbeteendet mellan de som anser sig ha accepterat avtalen kring SMS-reklam och de som ej anser sig ha gett sin tillåtelse. För att uppfylla syftet fick 219 studerande vid Stockholms universitet besvara ett frågeformulär gällande deras attityd till SMS-reklam och deras efterföljande köpbeteende. Resultaten visade, i likhet med tidigare forskning, att de studenter som var medvetna om att ha gett sin tillåtelse till att motta SMS-reklam både hade en mer positiv attityd till SMS-reklam och ett mer positivt köpbeteende till följd av SMS:et. De studenter som inte var medvetna om att de gett sin tillåtelse hade en mer negativ attityd till SMS-reklam och hade ett mer negativt köpbeteende till följd av SMS:et.

Det här är en undersökning om studenters intresse för en områdesfördjupning på sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola. Syftet var att undersöka intresset hos studenterna kring att introducera valbara kurser om 7,5 högskolepoäng i programmets senare del. Den allmänna uppfattningen inom svensk sjöfart är att sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola är en bred utbildning.  Utbildningen erbjuder inga valbara kurser eller inriktningar även om arbetet som styrman idag blir mer och mer specialiserat.Studien genomfördes genom intervjuer med två studenter som gick sista året 2013 och tre verksamma styrmän som tagit examen år 2012. Alla intervjuade respondenter hade läst eller läste vid intervjutillfället på Sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola.Studien visade på en önskan hos respondenterna vad gällde ökad valbarhet i utbildningen, men samtidigt en ovilja att kompromissa utbildningens bredd. Respondenterna underströk vikten av möjligheten att få läsa CCM och DP-Basic, dels för en förbättrad konkurrenskraft på en ansträngd arbetsmarknad och dels för att de kurserna ofta krävs inom den arbetsmarknadssektor som ett stort antal studenter söker sig till. .

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

På ingenjörsutbildningar får studenter fördjupa sina kunskaper i programmets senare del i form av specialinriktningar eller valbara kurser. Detta är något som inte är tillgängligt för studenter som läser till sjöingenjör vid Sjöfartshögskolan i Kalmar men något som infördes på sjöingenjörsutbildningen vid Chalmers Tekniska Högskola 2009. Studiens syfte är att undersöka intresset för valbara kurser på 7,5 högskolepoäng (hp) vardera för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. En enkätstudie svarade på frågorna om vilka ämnesområden som var av intresse, hur många kurser eleven ville läsa, när under utbildningen önskas kursen läsas, om intresset för valbara kurser saknas och i så fall varför. Resultatet av undersökningen visade att de ämnesområden som är av störst intresse för studenterna på grundnivå är offshore/oljerigg och landkurser.

Finns det något alternativ till växtlistor när vi Alnarpsstudenter studerar lignoser ute i parken? Växtlistorna ger endast svenskt och vetenskapligt namn men ingen annan information och har därför sina begränsningar för oss studenter när vi studerar växterna på plats i parken. Lösningen finns och är ingalunda unik. Att kunna lyssna på fakta om växterna i parken är inte bara praktiskt och enkelt, det kan också ge mer och bättre information som ökar våra kunskaper om dem. Syftet med min uppsats är att belysa vilka fakta studenter och lärare vill lyfta fram vid inlärning av växter i Alnarp och med det som utgångspunkt skapa en inspelad ljudfil som mall för framtagning av ljudfiler för auditiv inlärning av växter vid SLU i Alnarp. Mina forskningsfrågor är: ?Vilken information vill studenterna kunna lyssna på när de studerar växter? ?Vilken information tycker lärarna är relevant för studenterna att lyssna på? ?Hur kan en prototyp utformas så att den kan fungera som mall för framtida ljudfiler vad gäller innehåll och längd? Jag inledde mitt arbete med en undersökande fas för att få en bild av vad som gjorts inom området.

Projektarbeten har med tiden blivit allt vanligare både i arbetsliv och i utbildningar. Under de senaste åren har ett flertal av de utbildningsprogram som ges vid Linköpings Universitet omarbetats för att från start göra studenter vana vid denna arbetsform. I dessa lärobaserade projekt följer man en projektmodell som kallas LIPS, lätt interaktiv projektstyrning. I projektarbeten krävs en bra samordning av all den information som arbetet genererar. Detta har vi försökt att underlätta genom att utveckla en webbportal för studiebaserade projektarbeten som samlar informationen centralt, åtkomlig för både studenter och lärare.I detta examensarbete beskrivs hur en användarcentrerad systemutvecklingsprocess har bedrivits för att framställa webbportalen.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur studenter på Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nå och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagsläge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berättelser angående deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör ämnen såsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvägagångssätt, där vi valde att bestämma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men även en akademiker och arbetande lärare på Makerere University i Kampala, Uganda.

Att vara handledare idag är en naturlig del för sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det läggs mer ansvar än tidigare på de handledande sjuksköterskorna när det gäller studentens kliniska utbildning. Brist på tid för att handleda studenten, har varit och är fortfarande ett dilemma i klinisk studenthandledning. Syftet med litteraturstudien var att belysa handledare, studenter och lärares sätt att se på klinisk studenthandledning samt om tid fanns för tillämpning. Litteraturstudien består av 16 artiklar som analyserades utifrån studiens syfte, vilket resulterade i tre kategorier som skildrar de inblandade parternas upplevelse av klinisk studenthandledning.

Konsumtion av etiska livsmedel tycks ha fått ett rejält uppsving under senare år och många sträcker sig så långt att de talar om en ny grön våg. Det konsumeras allt mer ekologiska, Fairtrademärkta, KRAV-märkta och närproducerade livsmedel. Men vad är skälet till att vissa konsumenter väljer att i princip uteslutande handla etiska matvaror medan andra är till synes likgiltiga, och kan det ha ett samband med hur hög grad av oro konsumenter hyser inför framtida konsekvenser av sitt köpbeteende?Vi har studerat hur studenters uppfattning av risk kan kopplas till deras köpbeteende i samband med etiska matvaror. Vår huvudfråga lyder ?Konsumenter som väljer etiska varor är mer oroliga för framtida konsekvenser av att inte förändra sin konsumtion än icke-etiska konsumenter.? Vi ville se om oro för framtida konsekvenser, i stil med miljöförstöring och hälsoproblem, kan kopplas till en ökad konsumtion av etiska produkter i syfte att ge en ny infallsvinkel till marknadsföring av dessa produkter.Vår studie tar stöd i en generell modell över risk kopplat till konsumentbeteende, framtagen av Åsa Boholm, vilken vi sedan har tillämpat på just konsumtion av etiska livsmedel.

Ofrånkomliga tilläggsavgifter kritiseras i media. Syftet var att undersöka om tilläggsavgifter på flygbiljetter påverkar resenärers attityd till flygbolaget och deras prissättning oavsett prisnivå. Ytterligare ett syfte var att undersöka om tilläggsavgifter leder till att färre personer bokar biljetten. En pilotstudie och en huvudstudie genomfördes för att uppnå syftena. Prospektteorin och dominansstruktureringsteorin användes för att analysera resultaten.

Syftet med denna studie var att jämföra samhälls-och beteendevetarprogrammet (n=70) och psykologprogrammet (n=70) i akademisk stress och strategier för att hantera stress. Deltagarna bestod utav universitetsstudenter och mätinstrumentet för studien var en enkätundersökning med skalorna ?Akademisk stress?, ?kognitiv coping-strategi?, ?Social support?, ?Sociala kontakter? och ?positiva-och negativa coping-strategier?. Det visade sig att det inte fanns någon skillnad mellan studenter från samhälls-och beteendevetarprogrammet och studenter från psykologprogrammet i hur akademisk stressade det var. Det fanns inget signifikant samband mellan programmens sociala stöd, sociala kontakter, kognitiva coping-strategier eller sättet att hantera positiva och negativa coping-strategi på.