Människan har alltid utsatts för stress men de utlösande stressfaktorerna har ändrats över tid. Stressreaktionerna är livsviktiga för oss, måttlig stress gör oss alerta medan långvarig stress kan leda till ohälsa. Arbetsmiljön kan vara en bidragande faktor till stressrelaterade problem och kan skapa svårigheter för sjuksköterskor att utföra sitt uppdrag. Upplevd obalans mellan förväntningar på sjuksköterskor och deras tillgång till tid kan ge en känsla av otillräcklighet och skapa stress hos sjuksköterskor. Detta kan i sin tur påverka vårdkvaliteten för patienterna och skapa lidande.

Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor på en akutmottagning upplever stress och tidsbrist och hur de då anser att det påverkar deras välmående. Metod: Kvalitativ intervjustudie där tolv semistrukturerade intervjuer utfördes  med sjuksköterskor som arbetade på ett universitetssjukhus akutmottagning.Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundmans modell samt Aaron Antonovskys hälsomodell. Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att stress och tidsbrist tillhörde vardagen i deras arbete. Stress kunde vara både negativt och positivt beroende på om den var kronisk eller akut. Den kroniska stressen ansåg sjusköterskorna påverka deras välmående negativt, medans den akuta stressen kunde ha god effekt på välmåendet. Sjuksköterskorna upplevde ett välmående vid positiv känsla av sammanhang (KASAM, hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet). Hanterbarhet fanns när de hade kontroll över situationen.

Here is presented the result and discussion of a survey concerning the psychosocial environment in a school in the vicinity of Stockholm. The theoretical background of this study was the model of demand-control by Theorell, and various aspects of stress by Frankenhauser and Ödman. The survey was constituted of an inquiry form which was handed out to six different classes at the school. A total of 86 students filled in the form, and their answers were treated with standard statistical procedures to reveal the results. The inquiry form was made up by five parts; one that concerned the background of the respondent, one that reflected the psychosocial health and stress level and three parts that concerned discrimination, victimization and school democracy.

Kronofogdemyndigheterna i Sverige har reducerats i antal från tjugofem till endast tio. Hög grad av stress och sjukfrånvaro är problem som präglat myndigheterna, enligt klimatundersökningar som Riksskatteverket gjort.Syftet med denna studie är att beskriva arbetsmiljön utifrån KFM:s personal på ett kontor i Malmö, för att se hur den ter sig i nuläget. Frågeställningarna som styr uppsatsen är: Hur väl uppfylls KFM:s arbetsmiljömål i Malmö enligt personalen? Hur väl anser personalen att deras kompetens nyttjas i arbetet på KFM?Med kvantitativ metod i form av enkäter, visar resultatet att arbetsmiljömålet uppfylls då flera aspekter av arbetsmiljön anses positiva av personalen. Uppfattningarna om arbetet är positiva trots att alla utsätts för stress och de flesta känner av stress flera gånger i veckan.

Stressade medarbetare kostar pengar, sänker produktivitet och bidrar till ohälsa. Genom perspektivtagande kan vi ändra förhållningssätt till vårt psykologiska innehåll. ?Självet-som-kontext? ingår i ?psykologisk flexibilitet? och innebär att ta perspektiv till sitt psykologiska innehåll. ?Prosocialt hjälpbeteende? är att ta ett nytt perspektiv till andra.

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

In Sweden live badgers are used in tests in order to train and prepare earth dogs for hunting underneath ground. This has for several years causeddebate concerning the welfare of the badgers. It is questioned whether the purpose of the dog training, i.e. to reduce injuries in both dogs and prey, is worth the suffering that is reflected on the badgers. The aim of this investigation was to study 1) stress levels in badgers when used in earth dog training, 2) if the stress load differs when the badgers are exposed to dogs with varying aggression levels (low, moderate, high).

Forskning har indikerat att individer med högt välbefinnande är bättre på att bemöta stress. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som skiljer individer med högt välbefinnande från dem med lågt välbefinnande, samt om deltagarna med högt välbefinnande har en bättre förmåga att hantera stress samt balansera krav och kontroll. 184 personer, varav de flesta kvinnor, har fått fylla i Ryff Psychological Well-being scale, Perceived Stress Scale och Job Content Questionnaire för att mäta välbefinnande, upplevd stressnivå och balansen mellan krav och kontroll. Två grupper skapades, en med lågt (n=20) och en med högt välbefinnande (n=20). Det framkom att gruppen med lågt välbefinnande ansåg sig ha signifikant lägre kontroll än gruppen med högt välbefinnande (p=.015).

Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste årtiondena inom hälso- och sjukvåden. Kraven på hälso- och sjuk-vårdspersonal var stora och sjuksköterskor såg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande på arbetstillfredsställelsen. Syfte: var att belysa preventiva åtgärder mot stress och utbrändhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnära.

Syftet med studien var att undersöka upplevd stress och stressymtom hos sjukgymnaster inom öppen och slutenvård i Norrbotten. Studiens resultat baserades på en webbenkät som innehöll frågor om stressupplevelsen, fysiska, psykiska och känslomässiga symtom och besvär, samt frågor om personal- och arbetsbörda. Försökspersonerna bestod av sjukgymnaster verksamma inom öppen- och slutenvården i Norrbottens läns landsting. Av de 63 sjukgymnaster som ingick i studien var 10 procent mycket stressade och 46 procent lite stressade och resterande inte stressade. Vanliga psykiska och fysiska besvär var trötthet: värk i skuldror, nacke eller axlar och huvudvärk eller migrän..

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, där särskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet påverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? användes som frågeställningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrån en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

I det moderna samhället är det många faktorer som leder till upplevelsen av stress. Dessa faktorer kan bland annat bero på samhällets snabba förändringar, de höga kraven, och att vi ska finnas till hands större delen av dygnet. Kombinerar man dessa faktorer med individens olika sociala roller är risken hög att individen upplever kraven som stressande. Förutom arbetets krav existerar även krav efter arbetet när man måste ägna sig åt familjen. Min studie fokuserar på att ta reda på vilka faktorer som kan ge upphov till stress hos arbetande föräldrar.

Introduktion: Stress blir ett allt vanligare problem och är därför viktigt att förebygga. Natu- ren och fysisk aktivitet är två viktiga komponenter både i förebyggande och behandlande syfte. Denna studie undersöker om träning utomhus har en större reducerande effekt på stress än träning inomhus samt om det skiljer sig i stressnivå mellan kvinnor och män. Metod: Två grupper med studenter jämfördes, en grupp som huvudsakligen tränar inomhus och en som tränar utomhus. För att kartlägga deltagarnas aktivitetsvanor och stressnivå användes enkäter, varav 83 var brukbara.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att företag i både privat och offentlig sektor bedriver verksamhet i projektform. Numera använder även vissa företag projektformen som det dominerande sättet att driva verksamheten. Projekt leder till att nya och större krav ställs på den anställde med okända svårigheter att övervinna, konflikter att lösa samt nya utmaningar att möta. Samtidigt ser vi en ökande utbredning av långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar. Beror denna stress på höga arbetskrav och nedskärningar i arbetslivet eller på nya organisationsideal som råder i dagens samhälle? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån individens perspektiv studera huruvida arbetsförhållanden motsvarande de kriterier vilka ingår i projektarbete, kan komma att leda till stress för individen.

Bakgrund: Stressrelaterade symtomen har ökat i samhället och framförallt bland yngre kvinnor. Grundstenarna i distriktssköterskans arbete är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Ett preventivt arbetssätt har visats ha god effekt på stress. Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan skattar förekomsten av unga kvinnor som söker med stressrelaterade symtom, samt synliggöra distriktssköterskans preventiva arbete. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkätundersökning.