
Sökresultat:
133 Uppsatser om Postoperative - Sida 6 av 9
Typ av demens relaterad till övriga sjukdomar och tidigare genomgången anestesi/kirurgi : En retrospektiv pilotstudie
This retrospective study reviews and investigates type of dementia, related to co morbidity, symptoms of dementia, previus anaesthesia/surgery, intraoperative events and Postoperative cognitive symptoms. The patient co morbidity was compared to occurrence in an age-matched population of 1095 individuals. Fifty-two patients with different types of dementia participated. Data was collected from patient journals.Compared to population, heredity for dementia, heart insufficiency, hypertension, depression and B12- deficiency was more frequent in the patients. B12- deficiency was common in vascular dementias and "burn-out syndrome" in early-onset AD.
Enhetschefs främjande av anställdas psykosociala arbetsmiljöEn kvalitativ studie på kommunala äldreboenden.
BackgroundResearch shows that the majority of patients feel anxiety before and during anesthesia. It has been shown in several studies that preoperative anxiety may cause adverse effects in the Postoperative course. Nurse anesthetists have a key role in creating a safe environment and the opportunity to use different interventions to reduce the degree of anxiety.AimThe aim of the study was to examine which interventions may reduce anxiety in adult patients before and during both general, local and regional anesthesia.DesignSystematic literature review with a quantitative approach.ResultsSeveral studies indicate that gabapentin and pregabalin can reduce anxiety before and during anesthesia. The anxiety reducing effect appeared to be dose dependent. The naturopathic drugs Citrus aurantium blossom and Passiflora incarnata Linneaus were found to reduce anxiety before anesthesia.
Att genomgå hjärtkirurgi med stöd av hjärt-lungmaskinen : kognitiva effekter
SAMMANFATTNINGFör att möjliggöra öppen hjärtkirurgi används hjärt-lungmaskin som leder blodet i en bana utanför kroppen sammankopplat med kroppscirkulationen. Möjliga komplikationer efter kirurgi med stöd av hjärt-lungmaskin kommer från det centrala nervsystemet och kan ge upphov till kognitiva symtom, dessa komplikationer har ökat sedan 70-talet. Kognitiva nedsättningar kan påverka både patientens livskvalitet och sjukvårdens ekonomi. Risker med att opereras med stöd av hjärt-lungmaskin är embolier, hypoperfusion, anestesi och inflammation. Detaljerad information till patienter som ska genomgå hjärtkirurgi gör dem mer förberedda på eventuella komplikationer.
Anestesisjuksköterskans smärtskattning jämfört med patientens egenskattade smärta
Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att undersöka om anestesisjuksköterskans skattning av postoperativ smärta skiljer sig fran patientens egenskattade VAS. Bakgrund: Flertalet studier visar att sjuksköterskor underskattar patienters smärta och att VAS inte används i tillräcklig utsträckning vid smärtskattning. Många erfarna sjuksköterskor tenderar att lita mer på sin intuitiva känsla om patientens smärta än på vad patienten säger. Metod: Åtta anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i storstadsregionen fick genom ett frågeformulär skatta 44 patienters postoperativa smärta utifrån en beteenderelaterad skala och fysiologiska parametrar. Detta värde jämfördes med patientens egenskattade VAS/NRS.
KOLHYDRATUPPLADDNING I SAMBAND MED OPERATION UR ETT OMVÅRDNADSPERSPEKTIV
Att kolhydratuppladda är att fylla kroppens muskler med energi, vilken används för att patienten ska klara av kroppens stressrespons i samband med fasta och operation. Kliniskt får patienten dricka näringsdryck innan operation för att kolhydratuppladda. Inför ett kirurgiskt ingrepp genomgår patienten en förändring i vardagen, lämnar hemmet och kommer till en ovan miljö. Att patienten genomgår fasta och upplever en ny situation påverkar patientens välbefinnande negativt, med både hunger, törst och oro och så vidare. I denna litteraturstudie kommer tio artiklar att granskas för att undersöka, effekterna få en preoperativ kolhydratuppladdning fokus i studien ligger på omvårdnad och välbefinnande men den tar även upp effekter som inte är direkt relaterade till omvårdnadsämnet men knyter an till vården.
Betydelsefulla faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta
Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och
sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta
innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens
känsla av utlämnande och upplevelse av smärta.
Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan
sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två
frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter
med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i
mötet med sjuksköterskan?
Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.
Postoperativ återhämtning - en identifiering av bedömningsinstrument
Bakgrund: Postoperativ återhämtning har stor betydelse för en individs upplevelse av ett kirurgiskt ingrepp. Begreppet återhämtning är ett komplext begrepp och innebörden skiljer sig mellan patienterna och även mellan vårdpersonal. Vid bedömning av postoperativ återhämtning är det viktigt att bedömaren använder sig av ett validerat instrument som täcker flera aspekter av återhämtningen.Syfte: Vårt syfte med studien var att i litteraturen identifiera bedömningsinstrument för uppföljning av patientens postoperativa återhämtning.Metod: För att besvara syftet gjordes, i denna pilotstudie, en systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna Chinal och PubMed.Resultat: Denna pilotstudie resulterade i att 11 instrument kunde identifieras som på olika sätt bedömer patientens postoperativa återhämtning. Ur dessa bedömningsinstrument kunde 6 huvudkategorier med bedömningsfaktorer urskiljas. Dessa var; smärta, fysiologiska faktorer, fysisk aktivitet, emotionella faktorer, illamående/kräkning samt nutrition/elimination.Konklusion: De flesta instrumenten vänder sig direkt till patienterna.
Utförande av och uppfattningar om postoperativ vätskebalans inom ortopedisk vård : En interventionsstudie
SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors dokumentation och uppfattning om dokumentation av vätskebalans vid postoperativ vård på en ortopedisk vårdavdelning före och efter ett undervisningstillfälle.Metod: Studien som genomfördes var en kvantitativ interventionsstudie med en enkätundersökning och journalgranskning. Interventionen bestod av undervisning i ämnet vätskebalans. Enkätundersökningen genomfördes före och efter utbildningen med 11 respektive 8 deltagare. Före och efter utbildningen granskades 60 patientjournaler (n=120).Resultat: Enkätundersökningen visade att sjusköterskorna och undersköterskorna ansåg att arbetet med vätskebalans var viktigt för patienten, men en förändring i avdelningens rutiner var önskvärd. Ingen förändring i uppfattningen om arbetet med vätskebalans kunde ses hos sjuksköterskorna och undersköterskorna efter utbildningen.
Interventioner som reducerar oro inför och under anestesi hos vuxna patienter
BackgroundResearch shows that the majority of patients feel anxiety before and during anesthesia. It has been shown in several studies that preoperative anxiety may cause adverse effects in the Postoperative course. Nurse anesthetists have a key role in creating a safe environment and the opportunity to use different interventions to reduce the degree of anxiety.AimThe aim of the study was to examine which interventions may reduce anxiety in adult patients before and during both general, local and regional anesthesia.DesignSystematic literature review with a quantitative approach.ResultsSeveral studies indicate that gabapentin and pregabalin can reduce anxiety before and during anesthesia. The anxiety reducing effect appeared to be dose dependent. The naturopathic drugs Citrus aurantium blossom and Passiflora incarnata Linneaus were found to reduce anxiety before anesthesia.
Postoperativ behandling vid ruptur av ligament patella : En litteraturöversikt
Syfte: Sammanställa och granska studier gällande postoperativ behandling vid ruptur av ligament patella. Detta för att beskriva effekt och kvalitet på studier om postoperativ behandling.Metod: En beskrivande litteraturstudie valdes som design, med sökorden: patellar ligament, patellar tendon, rupture, knee injuries, surgery. Av totalt 1240 träffar valdes 13 relevanta artiklar publicerade mellan 1999-2013 efter sökningar i databaserna PubMed, PEDro, COCHRANE, SCOPUS, CINAHL, SPORTDiscus och AMED. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt PEDro scale.Resultat: Två postoperativa behandlingar beskrevs, tidig och sen mobilisering. Antingen placeras knäleden i ett stabiliserande knäskydd som till en början låser knäleden i full extension eller så påbörjas tidig mobilisering av den opererade knäleden.
Möten i Vården - Patienters upplevelser av personalens bemötande efter höft och knäprotesoperationer
Arbetet handlar om hur man som höft och knäopererad patient känner sig bemött på en ortopedisk vårdavdelning efter att ha fått en protes inopererad. Dessa operationer kan i efterförloppet vara mycket smärtsamma och behöver i regel lång rehabilitering, vilket ställer stora krav på personalens sätt att vårda och bemöta patienter i postoperativt skede.Syftet är att beskriva hur patienter efter höft och knäprotesoperationer upplever personalens bemötande på ortopedisk vårdavdelning.En litteraturstudie är gjord utifrån kvalitativa artiklar som har bearbetats och analyserats enligt Evans metod som utgångspunkt för ett deskriptivt resultat.Resultatet presenteras utifrån tre teman; Att känna sig bemött som en unik individ: som skildrar patienters upplevelser av hur personalen tillgodoser varje enskild patients behov. Att känna sig professionellt omhändertagen: beskriver hur patienter känner när de blir väl omhändertagna under sin postoperativa tid på avdelningen. Att känna sig förbisedd: beskriver att patienter känner sig försummade och negligerade under sin postoperativa tid på vårdavdelningen. För att patienter med höft och knäproteser skall uppleva vården som positiv diskuteras vikten av att sjuksköterskan ger god information till patienten, att hon får fortlöpande utbildning och att vårdpersonalen arbetar med etiska reflektioner..
Reliabilitet och validitet av smärtbedömningsformulär som används inom intensiv- och postoperativ vård.
Smärta förekommer inom all sjukvård och är ett komplext problem, speciellt inom intensiv- och postoperativ vård då patienten ofta inte själv kan beskriva sin smärta eftersom patienten ofta är medvetslös eller är sederad. För att bedöma smärta finns olika verktyg, men för de som inte själv kan beskriva sin smärta är detta en svårighet. Syftet med studien var att undersöka reliabilitet och validitet på smärtbedömningsformulär inom intensiv- och postoperativ vård. Metoden vi använde oss av var en kvantitativ litteraturstudie för att besvara vårt syfte. Databaser som använts är CINAHL, PubMed och SweMed+, med sökorden nurse*, pain scale, pain assessment, pain measurement, questionnaire, Postoperative och intenisive care.
Riskfaktorer för postoperativa sårinfektioner efter Coronary Artery Bypass Graft
Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner [PSI] är en allvarlig komplikation och ett hälsoproblem som orsakar lidande för patienten. Såsom vid alla operativa ingrepp förekommer en risk att få PSI i operationssåret/-såren efter Coronary Artery Bypass Graft [CABG], men det finns redan en rad kända riskfaktorer som ökar risken för PSI.Syfte och metod: Syftet med rapporten var att undersöka om kombinationen av ett antal sedan tidigare kända riskfaktorer ökade risken för PSI efter CABG på ett mellansvenskt sjukhus åren 2009-2012. En retrospektiv journalgranskningsstudie med totalt 228 patienter genomfördes.Resultat: Av 228 undersökta hade totalt 50 patienter rapporterat sårinfektion och 73 patienter hade ? 3 riskfaktorer. Bland de som hade ? 3 riskfaktorer rapporterade 32,9% PSI och bland de som hade < 3 riskfaktorer rapporterade 16,8% PSI.
Preoperativa förutsättningar och postoperativ smärta efter hysterektomi
Andréasson, M, Preoperativa förutsättningar och postoperativ smärta efter hysterektomi. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, avancerad nivå (105-120 hp). Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.
Syftet med studien var att undersöka hur 50 patienter bedömer den preoperativa fasen inför en planerad hysterektomi och att beskriva eventuella samband mellan dessa aspekter och upplevd postoperativ smärta.
I studien användes ett frågeformulär med strukturerade frågor och ordinalskalor samt VAS verbala smärtskala för att värdera den pre- och postoperativa omvårdnaden.
Studien visar att 18 (36 %) patienter hade postoperativt ingen till måttlig smärta och 32 (64 %) patienter hade medelsvår till outhärdlig smärta. Trots detta tyckte 36 (72 %) patienter att den postoperativa smärtlindringen var tillräcklig medan 13 (26 %) tyckte den var otillräcklig.
Sjuksköterskors bedömning av postoperativ smärta : En litteraturbaserad studie
Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse som kan vara svår att förmedla till andra men är ett oundvikligt fenomen efter kirurgiska ingrepp. Sjuksköterskor ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens postoperativa smärta. Studier visade att det finns en skillnad mellan sjuksköterskors bedömning och patienters upplevelse av smärta. Smärtbedömningen kan försvåras av flera faktorer.Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bedömning av postoperativ smärta hos patienter. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 15 kvalitetsgranskade och systematiskt valda vetenskapliga artiklar.Resultat: Patienterna upplevde att deras smärta ofta underskattades av sjuksköterskorna.