Background: Obesity surgery is the only technique that has proved to have a long-lasting effect on weight loss. Operation is not a solution but rather a lifelong involvement for the person. To loose a lot of weight means a big adjustment for both body and mind and the operated person may need support, advice, information and encouragement. Aim: The aim was to describe how a person, operated for obesity, can be supported in order to reach improved health pre- and Postoperative. Method: A systematic literature study was made which resulted in 18 scientific articles that have been reviewed.

Intresset och användandet av komplementärmedicinska behandlingsmetoder växer bland både patienter och sjukvårdspersonal. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekten av tre komplementärmedicinska behandlingsmetoder vid postoperativ smärta. Centrala frågeställningar var om transkutan elektrisk nerv-stimulering, massage och musik har smärtlindrande effekt postoperativt. Good-mans sju steg (Willman m fl, 2006) följdes genom processen i denna litteratur-studie. 11 artiklar inkluderades totalt efter sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.

Isaksson, H & Olsson, J. Upplevelse och behandling av postoperativ smärta. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. Smärta är en upplevelse som är personlig och individuell.

Auditory Neuropathy Spectrum Disorder (ANSD) is a collective term for a specific form of hearing loss within a heterogeneous population of patients with mutual audiological test-profile. Cochlear implantation in children with ANSD has been found to result in good outcomes. Previous research, however, has shown the existence of a subgroup of children with ANSD who do not benefit from cochlear implantation but instead are in need of alternative methods of communication. The aim of this literature review was to examine the possibilities to predict outcomes of cochlear implantation in children with ANSD by pre-, intra- or Postoperative examinations/measurements and thereby evaluate in which cases cochlear implantation is an appropriate intervention within this group of patients. The material consisted of 10 scientific papers published between 2007-2014.

Objective: The objective was to examine the incidence of constipation, and the preventive measures taken in relation with Postoperative pain treatment with opioids at two orthopaedic surgery wards.Methods: The participants were patients that had undergone surgery in the back, hip or thigh. They were selected through systematic selection and a total of 46 electronic health records were examined. The factors investigated and tested for correlation with constipation were the usage of laxatives, daily fluid-intake and early mobilisation.Results: Totally, 26.1 % of the patients became constipated, and laxatives were prescribed to 65.2 % of the patients. Doctors prescribed 53.3 % of the laxatives, nurses 33.3 % and for the remaining 13.3 % it was uncertain who had written the prescription. Usage of laxatives seemed to cause constipation (p=0,025), whereas there was no correlation between constipation and early mobilization.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av livskvalitet efter överviktsoperation samt främjande omvårdnadsåtgärder. Metod: Litteratursökning utfördes i PubMed och Cinahl med Full Text. Sökord var följande: Bariatric, Bariatric Surgery, Quality of life, Bariatric patient, nursing, Postoperative care samt treatment outcome. Dessa sökningar kompletterades med manuella sökningar. Efter genomgång avseende inklusions- och exklusionskriterier valdes sammanlagt 16 artiklar ut för denna litteraturstudie.

Delirium är en vanlig och allvarlig komplikation hos äldre personer som vårdas på sjukhus och är förenad med försämrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om särskilda vårprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos äldre personer som vårdas på sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vårdprogram mellan olika typer av personer och om någon del av ett vårdprogram kan vara mera betydelsefull än andra. Metoden utgick från en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och två kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att särskilda vårdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begränsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vårdprogram mellan personer med demens och andra personer som vårdas på sjukhus.

Delirium är en vanlig och allvarlig komplikation hos äldre personer som vårdas på sjukhus och är förenad med försämrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om särskilda vårprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos äldre personer som vårdas på sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vårdprogram mellan olika typer av personer och om någon del av ett vårdprogram kan vara mera betydelsefull än andra. Metoden utgick från en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och två kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att särskilda vårdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begränsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vårdprogram mellan personer med demens och andra personer som vårdas på sjukhus.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Smärta är ett fenomen som inte bara påverkar patienter fysiskt utan även psykiskt. Kvinnor som genomgått mastektomi upplever att smärta påverkar deras livskvalité. Humörsvängningar, dålig sömn, depression, ångest och rörelsehinder är vanligt förekommande symtom som följd på postoperativ smärta. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vad sjuksköterskan kan ge för olika behandlingar och omvårdnadsåtgärder vid smärta efter mastektomi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där författarna granskade sexton vetenskapliga studier.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera förekomst av postoperativt illamående (dag 0-3) hos patienter som genomgått en ortopedisk operation i narkos. Syftet var också att studera om kända riskfaktorer och typ av anestesiform kan relateras till uppkomsten av postoperativt illamående (dag 0-3).Metod: Studiens design var en prospektiv kvantitativ icke experimentell studie. Data samlades in genom en enkätundersökning bland ortopedpatienter som opererats under narkos och som uppfyllde inklusionskriterierna. Antalet svarande var 18 av 34 tillfrågade. Resultatet analyserades och sammanställdes deskriptivt i statistikprogrammet SPSS.Resultat: Resultatet visar att alla patienter som deltog i studien sövdes med en kombination av inhalationsanestesi och intravenös anestesi.

Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens känsla av utlämnande och upplevelse av smärta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

BackgroundResearch shows that the majority of patients feel anxiety before and during anesthesia. It has been shown in several studies that preoperative anxiety may cause adverse effects in the Postoperative course. Nurse anesthetists have a key role in creating a safe environment and the opportunity to use different interventions to reduce the degree of anxiety.AimThe aim of the study was to examine which interventions may reduce anxiety in adult patients before and during both general, local and regional anesthesia.DesignSystematic literature review with a quantitative approach.ResultsSeveral studies indicate that gabapentin and pregabalin can reduce anxiety before and during anesthesia. The anxiety reducing effect appeared to be dose dependent. The naturopathic drugs Citrus aurantium blossom and Passiflora incarnata Linneaus were found to reduce anxiety before anesthesia.

Litteraturen beskriver larynxmask som ett skonsamt alternativ till intubation med endotrakealtub. Tidigare studier visar dock att det inte är ovanligt med halsbesvär postoperativt, i form av halsont och/eller heshet. Syftet med studien var att undersöka förekomst och karaktär av halsbesvär postoperativt efter användning av två olika larynxmasker. Författarna genomförde en pilotstudie där nitton vuxna patienter, både män och kvinnor, som erhållit Pro-Breathe® eller I-gel® larynxmask under anestesin ingick. Patienterna intervjuades 60 minuter respektive 24 timmar efter uttagandet av larynxmasken.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.