Inledning: Postoperativ smärta hos barn är fortfarande ett problem trots förbättrade arbetsrutiner och smärtbehandling. Smärtskattning på barn och speciellt barn med kognitiva nedsättningar kräver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgängliga smärtskattningsinstrument. På så vis ges alla barn möjlighet att smärtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smärtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes på Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller Neuromuskulär skolios, var mellan 0-18 år och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smärtskattades oftare än barn med Neuromuskulär skolios. Barn som inte förstod instruktion smärtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.

Patienter med morbid obesitas har en ökad risk för atelektasbildning och postoperativarespiratoriska komplikationer efter generell anestesi på grund av sänkt vitalkapacitet (VC),funktionel residualkapacitet (FRC) och total lungkapacitet (TLC). Tidigare forskning har visat attPostoperativ Bi-level Positiv Airway Pressure (BIPAP) ventilations behandling minskar denna risk.Denna studie avsåg att utvärdera om postoperativ BIPAP-behandling förbättrar patienternas SpO2,paO2 , paCO2 och pH i arteriellt blod efter genomgången elektiv gastric bypass kirurgi jämfört medtraditionell postoperativ behandling. Insamlat material från 18 patienter huvudsakligen bestående avarteriella blodgaser och bakgrundsdata analyserades med analytisk statistisk. För att kunna beskrivahur patienterna upplevde BIPAP-behandlingen ställdes två öppna frågor ställdes till patienterna,.Resultatet visar att postoperativ behandling med BIPAP under 3 timmar ger högre SpO2 och lägrepaCO2 än traditionell postoperativ behandling efter elektiv gastric bypass kirurgi. Vid bådabehandlingarna sjunker paO2 och pH är oförändrat.

Smärta är ett allmänmänskligt fenomen och något vårdpersonal med största sannolikhet kommer komma i kontakt med. Trots att smärta är vanligt förekommande är det inte sällan som smärtbehandlingen upplevs som otillfredsställande för patienten. Utöver analgetisk behandling samt alternativa behandlingsformer kan andra faktorer påverka välbefinnandet och därmed smärtupplevelsen. Då smärta till sin natur är en flerdimensionell och komplex upplevelse kan en flerdimensionell syn även på behandling av smärta vara ett fruktbart sätt att lindra upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka och belysa vilken betydelse patientens psykiska välbefinnande har på upplevelsen av smärta samt hur sjuksköterskan kan lindra patientens upplevelse av smärta.

 Syfte: Att undersöka huruvida patienterna upplever det postoperativa förloppet avseende smärta i hals, heshet, smärta vid sväljning samt generellt obehag beroende på om endotrakealtub (ETT) eller i-gel supraglottic airway device (SAD) använts i samband med generell anestesi vid elektiv kirurgi.Metod: I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades informationen in på formulär. Parametrarna skattades av patienterna med hjälp av visuell analog skala (VAS). 60 patienter tillfrågades konsekutivt till studien och 13 föll bort vilket resulterade i 47 patienter som fullföljde studien.Resultat: Gällande graden av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag postoperativt så skattade sammanlagt sju deltagare i grupperna med ETT och i-gel ett VAS värde över 3. Patienter som haft ETT upplevde signifikant mer heshet, och sväljsvårigheter än patienter som haft i-gel.Slutsats: Denna studie visar att patienter som får ETT eller i-gel skattar sina besvär avseende smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag i en låg frekvens. Dessutom påvisas att majoriteten av de som skattar besvär gör detta i de lägre segmenten av VAS skalan..

Akut förvirring hos höftfrakturpatienter är vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan då också kortas. Ett förvirringstillstånd innebär stora påfrestningar på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie är att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvårdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.

Bakgrund: Kunskaperna om smärta och fysiologin runt smärtan har ökat väsentligt under åren. Trots det ökade intresset och nya kunskaper om smärta och smärtbehandling får flera patienter ännu samma oförändrad och otillräcklig smärtbehandling postoperativt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av postoperativ smärta. Metod: Litteraturstudien baseras på sex vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien granskades och analyserades efter Graneheim & Lundmans analysprocess.

Velopharyngeal insufficiency may affect resonance, articulation and thus how speech is perceived by other listeners. Velopharyngeal insufficiency is frequently found in the cleft palate population due to structural abnormalities of the palate. The pharyngeal flap is the most commonly used operation designed to improve velopharyngeal function. The aim of the present study was to compare speech before and after pharyngeal flap surgery by perceptual evaluation regarding nasality, articulation and deviant speech. The study includes preoperative and Postoperative speech samples of 28 patients who underwent pharyngeal flap surgery at the University Hospital in Linköping between 2002 and 2007.

Ledproteskirurgi av höft- eller knäled är idag en av de vanligaste operationerna i Sverige. Den vanligaste orsaken till ledproteskirurgi i höft och knä är artros som orsakar kronisk nedbrytning av leder. I den postoperativa vården är patienter utsatta och behöver hjälp av vårdpersonal med rehabiliteringen och smärta. Under denna vårdtid utvecklas en vårdrelation mellan patienterna och personalen, som påverkar patientens livskvalité. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av personalens bemötande i samband med postoperativ vård efter operation av höft- eller knäprotes.

Generell anestesi kan ges som inhalationsanestesi eller total intravenös anestesi (TIVA). En förutsägbar anestesi med snabbt uppvaknande och bibehållen vakenhet är en högt önskvärd egenskap oavsett anestesiform. Det råder en klinisk och vetenskaplig diskussion om vilken anestesiform som ger snabbast tidig postoperativ återhämtning. syftet med studien var att jämföra patienters tidiga postoperativa återhämtning efter inhalationsanestesi respektive efter total intravenös anestesi (TIVA). Metoden var en litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

Oavsiktlig lindrig hypotermi förekommer hos upp till 60 % av de patienter som genomgår en operation. Hjärnans förmåga att reglera kroppstemperaturen under ett operativt ingrepp påverkas av läkemedel som ges under anestesi. De åtgärder som vidtas innan och under operationen för att minska temperatursänkning är ofta otillräckliga och behöver förbättras. Idag finns få rutiner för hur oavsiktlig lindrig hypotermi skall undvikas för att minska det lidande som kan uppstå då patienten oavsiktligt utsätts för avkylning perioperativt. Syftet med studien var att påvisa de risker och effekter som uppstår i samband med oavsiktlig lindrig hypotermi perioperativt, samt att belysa framkomna skyddande faktorer.

The aim of the present literature study was to define and describe the area ?compliance in veterinary medicine? (i.e. the way treatment recommendations are being performed) and discuss the factors that influence the level of compliance. Based on the findings, a model that intended to increase compliance in orthopedic Postoperative rehabilitation of dogs was designed. In the daily work as a veterinary nurse it is essential that one provides the best possible care to the animals from the beginning to the end of the treatment.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.

Postoperativ sårinfektion är en komplikation som var tionde patient drabbas av efter ett kirurgiskt ingrepp. Det medför inte bara lidande och förlängd vårdtid för patienten utan kan även vara direkt livshotande. Den förlängda vårdtiden medför dessutom kostnader för samhället, och resurser skulle kunna användas till annan vård. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sådana omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta för att förebygga postoperativa sårinfektioner. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som, var för sig minskar risken för att patienten ska drabbas av en postoperativ sårinfektion, och tillsammans utgör grunden för en säker vård.

Oavsiktlig lindrig hypotermi förekommer hos upp till 60 % av de patienter som genomgår en operation. Hjärnans förmåga att reglera kroppstemperaturen under ett operativt ingrepp påverkas av läkemedel som ges under anestesi. De åtgärder som vidtas innan och under operationen för att minska temperatursänkning är ofta otillräckliga och behöver förbättras. Idag finns få rutiner för hur oavsiktlig lindrig hypotermi skall undvikas för att minska det lidande som kan uppstå då patienten oavsiktligt utsätts för avkylning perioperativt. Syftet med studien var att påvisa de risker och effekter som uppstår i samband med oavsiktlig lindrig hypotermi perioperativt, samt att belysa framkomna skyddande faktorer.

Trots likartade operativa ingrepp upplever vi att det kan skilja mycket mellan behovet av smärtlindring postoperativt. Kanske erhåller patienten otillräcklig preoperativ information vilket skulle kunna resultera i onödig oro, som i sin tur kan påverka den postoperativa smärtupplevelsen. Målsättningen med den postoperativa smärtbehandlingen bör vara att förebygga smärtan snarare än att lindra den. Det är viktigt att förhindra att postoperativ smärta uppstår överhuvudtaget vilket medför minskad risk för uppkomst av kroniska smärtsyndrom. En förberedd och välinformerad patient kan hantera den postoperativa situationen bättre.