Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.

Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur litteraturen skildrar sjuksköterskans roll i vården av den äldre patienten i den pre- och postoperativa fasen, med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via CINAHL och MEDLINE.  Studiens resultat innehöll ett urval på 14 artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Undervisning och handledning med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer var av vikt, även bedömningsinstrument underlättade sjuksköterskans nutritionsbedömning.  I omvårdnaden var energi- och näringstillskott, individuellt anpassade vårdplaner och måltidssituationer viktiga komponenter. Förebyggande åtgärder inom både omvårdnad och medicin hade en korrelation mellan förbättrad nutrition, rehabilitering och minskade risken för komplikationer hos äldre patienter i den pre- och postoperativa vården.

Den totala risken att drabbas av skador för idrottare är hög. Flera studier har visat att skador är vanligt inom friidrott, längdskidåkning och orientering och skadorna är framförallt av belastningsrelaterad karaktär i nedre extremitet. Det förekommer att många tränar trots smärtan och ett vanligt uttryck inom elitidrotten är "no pain, no gain" vilket innebär att för att nå toppen får man räkna med smärta. I Sverige finns speciella gymnasier för ungdomar som vill träna för att nå yttersta eliten inom sin idrott. Syfte: Syftet var att undersöka träningsvanor, förekomsten av skador samt hur vanligt det är att träna trots smärta hos ungdomar vid idrottsgymnasium för friidrott, längdskidor och orientering.Enkäter delades ut vid två olika idrottsgymnasium, ett för friidrott och ett för skidor - och orientering.

Den omgivande miljön påverkar oss alla. På sjukhus påverkar vårdmiljön både patienter och personal och dess utformning kan antingen verka stödjande eller störande. Efter operation vårdas ofta patienten vid en postoperativ avdelning. Det postoperativa vårdförloppet blir allt kortare och det är därför angeläget att patienten ges möjlighet att påbörja sin återhämtning direkt efter operationen. Det är välkänt att den postoperativa vårdmiljön innehåller flera stressorer som kan inverka negativt både på patienternas postoperativa vila och på personalens arbetstillfredsställelse.

I detta arbete har den skyldighet hyresvärdar och hyresgäster har mot varandra när det gäller underhålls- och vårdplikt behandlats samt den gränsdragning som görs mellan normalt och onormalt slitage. Vidare behandlas även när parterna kan bli skadeståndsskyldiga till följd av detta. Uppsatsen inriktar sig på att förklara olika begrepp och utreda vem som vid olika skador får ersätta vad och vem som har bevisbördan för detta. Klart står att det råder en viss oklarhet gällande vem som har bevisbördan i de fall skador uppstått i lägenheten. Därför kan det vara svårt att som hyresgäst och hyresvärd veta vad som egentligen är deras ansvar och inte.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka skador bland svenska elitspelare inom bordtennisen. Frågeställningarna var följande: Vilka skador förekommer i svensk bordtennis? Finns det någon skillnad på skador mellan män och kvinnor? Hur kan man förhindra skador?MetodUndersökning är gjord med hjälp av enkäter och intervjuer. Enkäten skickades ut till 98 spelare, varav 44 valde att delta i studien. Det genomfördes två intervjuer, en med en bordtennistränare med stor erfarenhet av bordtennis på hög nivå, samt en med en naprapat som arbetat med bordtennislandslaget i många år.ResultatI undersökningen framgick det att 35 av 44 spelare hade varit skadade minst en gång och att ca 75 % av alla skadorna var överbelastningsskador.

Hansson, M. Aj, jag har ont. En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Flertalet studier visar att sjuksköterskan underskattar patientens smärta, postoperativt. Flertalet av patienterna upplever medel, svår till outhärdligsmärta efter operation.

Postoperativ smärta och illamående är de två största orsakerna till postoperativa komplikationer och fördröjd utskrivning efter operation i dagkirurgi. Patienter som drabbats av postoperativt illamående och kräkning (PONV) skattar detta som värre än postoperativ smärta och skulle betala mycket pengar för att slippa uppleva det igen. Denna studie har undersökt interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister och dess kliniska betydelse för patientens smärtuppfattning och PONV under den första postoperativa tiden, 2-10 timmar. Risken är att patienten får både PONV och smärta som direkt orsak av interaktionen. Studiens syfte var att undersöka om det förelåg skillnad i smärtuppfattning, smärtbehandling och förekomst av PONV hos dagkirurgiska patienter som fått standardiserad kombinationsbehandling med paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister jämfört med riktad kombinationsbehandling med naproxen och serotonin 5-HT-3 antagonister där hänsyn tagits till interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister den första postoperativa tiden.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med föreliggande litteraturstudie var att analysera befintlig data gällande skadeincidens, skademekanismer, skadelokalisation samt typ av skada hos fotbollsspelande barn och ungdomar. Frågeställningar:? Hur ser den anatomiska fördelningen av skador ut hos fotbollsspelande tonåringar 13-19 år?? Vilken skademekanism samt typ av skada är vanligast?? Hur många skador kan en spelare förvänta sig i relation till antal exponeringstimmar av fotboll?MetodLitteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, SportDiscus, Cochrane Library och PEDro. Studien avgränsades till ungdomar mellan 13-19 år, publikationer i peer-reviewed tidskrifter samt skadeincidens rapporterad i relation till antal exponerade timmar. Enbart studier publicerade på svenska eller engelska användes.

Bakgrund: Postoperativ återhämtning har stor betydelse för en individs upplevelse av ett kirurgiskt ingrepp. Begreppet återhämtning är ett komplext begrepp och innebörden skiljer sig mellan patienterna och även mellan vårdpersonal. Vid bedömning av postoperativ återhämtning är det viktigt att bedömaren använder sig av ett validerat instrument som täcker flera aspekter av återhämtningen.Syfte: Vårt syfte med studien var att i litteraturen identifiera bedömningsinstrument för uppföljning av patientens postoperativa återhämtning.Metod: För att besvara syftet gjordes, i denna pilotstudie, en systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna Chinal och PubMed.Resultat: Denna pilotstudie resulterade i att 11 instrument kunde identifieras som på olika sätt bedömer patientens postoperativa återhämtning. Ur dessa bedömningsinstrument kunde 6 huvudkategorier med bedömningsfaktorer urskiljas. Dessa var; smärta, fysiologiska faktorer, fysisk aktivitet, emotionella faktorer, illamående/kräkning samt nutrition/elimination.Konklusion: De flesta instrumenten vänder sig direkt till patienterna.

Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.

Skadestånd är en ersättning i pengar som skall sätta den skadelidande i samma ekonomiska ställning, som om skadan inte hade inträffat. Skadestånd regleras i skadeståndslagen (1972:207). Vid skador, där den skadelidande drabbas av skada som en följd av brott, regleras dessa typer av skador även i brottsskadelagen (1978:413). När det gäller skador som uppkommer i trafiken, återfinns regler om detta i trafikskadelagen (1975:1410). Huvudregeln är att full ersättning skall utgå till den som drabbas av skada.

I detta arbete har den skyldighet hyresvärdar och hyresgäster har mot varandra när det gäller underhålls- och vårdplikt behandlats samt den gränsdragning som görs mellan normalt och onormalt slitage. Vidare behandlas även när parterna kan bli skadeståndsskyldiga till följd av detta. Uppsatsen inriktar sig på att förklara olika begrepp och utreda vem som vid olika skador får ersätta vad och vem som har bevisbördan för detta. Klart står att det råder en viss oklarhet gällande vem som har bevisbördan i de fall skador uppstått i lägenheten. Därför kan det vara svårt att som hyresgäst och hyresvärd veta vad som egentligen är deras ansvar och inte.

Syftet med denna studie var att undersöka patientens upplevelse av smärta efter gynekologisk operation. Studien avsåg även att undersöka patientens inställning till alternativa smärtlindringsmetoder. Metoden var en intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Sex patienter från en postoperativ gynekologisk avdelning intervjuades. Materialet analyserades med en innehållsanalytisk ansats och resulterade i fem huvudkategorier: Fysisk smärta och oro, tidigare erfarenheters påverkan, betydelsen av preoperativa förberedelser, sjukhusvistelsens påverkan och inställningen till alternativa smärtlindringsmetoder.