Ledproteskirurgi av höft- eller knäled är idag en av de vanligaste operationerna i Sverige. Den vanligaste orsaken till ledproteskirurgi i höft och knä är artros som orsakar kronisk nedbrytning av leder. I den postoperativa vården är patienter utsatta och behöver hjälp av vårdpersonal med rehabiliteringen och smärta. Under denna vårdtid utvecklas en vårdrelation mellan patienterna och personalen, som påverkar patientens livskvalité. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av personalens bemötande i samband med postoperativ vård efter operation av höft- eller knäprotes.

Bakgrund: Övervikt blir allt vanligare vilket även resulterat i ett ökat antal Gastric Bypass (GBP) operationer. Dessa individer påverkades inte bara fysiskt negativt, det var även en påfrestning för välbefinnandet. För vissa individer sågs GBP som deras sista möjlighet till ett hälsosamt livSyfte: Syftet med studien är att belysa vad patienter upplever ökar hälsan i sin vardag efter en Gastric Bypass.Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av en kvalitativ analys beskriven av Dahlborg-Lyckhage.Resultat: Analysen visade på vikten av ett adekvat stöd för en känsla av ökat välbefinnande. Det fanns tre typer av stöd: närstående, stödgrupper och religion. Operationen ses som en möjlighet att börja om med ett nytt ?jag? och en ny hälsosammare livsstil.

Bakgrund: Föräldrar är ofta oroliga i samband med barnets operation. Studier har visat att god information till föräldrarna kan minska denna oro. Dock har studier även visat att föräldrar till barn som ska opereras får ofta bristfällig information både pre-, per- och postoperativt.Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på hur föräldrar till barn som har opererats, på ett barnsjukhus i mellersta Sverige, upplevde informationen de har fått pre-, per- och postoperativt.Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio deltagande föräldrar. Data analyserades med innehållsanalys.Resultat: Den skriftliga hemskickade informationen upplevdes bristfällig då information om operationen samt hemsidan saknades. Den muntliga preoperativa informationen upplevde vissa föräldrarna som tillräcklig då de fick information angående operationen.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka en eventuell skillnad i ålder för berusningsdebut och frekvensen av alkoholintag mellan lagidrottande kvinnor och män. Dessutom undersöka om berusningsdebuten sker i samband med idrottandet (till exempel träningsläger eller avslutning/lagfest) Metod: I undersökningen användes en kvantitativ metod då enkäter delades ut till 103 individer i sju olika idrottslag i tre olika idrotter. Idrotterna som representeras i undersökningen är basket, innebandy och fotboll. Representanter för basketen är ett damlag och ett herrlag, från innebandyn ett damlag och från fotbollen är det två damlag och två herrlag. Resultat: Inga tester visade på några statistiskt signifikanta resultat, men av den insamlade datan har man kunnat se att fler lagidrottande kvinnor dricker alkohol, men bland de män som dricker alkohol, dricks det oftare. Medelålder för alkoholdebuten låg för båda könen på 16 år.

SAMMANFATTNINGInledning: Brister i kommunikationen vårdpersonal emellan är en bidragande faktor tillmajoriteten av alla skador och missöden i vården. Anestesisjuksköterskan lämnar patienternatill en uppvakningsavdelning efter att anestesin har avslutats där hon ger en muntlig rapporttill intensivvårdssjuksköterska. Den muntliga överrapporteringen har som syfte attsäkerhetsställa kontinuiteten i vården. Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskan är två olikaspecialistområden och ämnet kommer att beskrivas ur dessa två perspektiv.Syfte: Studiens syfte är att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor upplevelse avmuntlig postoperativ överrapportering.Metod: En pilotstudie utfördes med fyra semistrukturerade intervjuer; tvåanestesisjuksköterskor respektive två intensivvårdssjuksköterskor för att pröva studienshållbarhet. Resultatet av pilotstudien kommer att redovisas.

ABSTRACT The purpose of this medical record research was to study 30 patients with chronic subdural hematoma on a neurosurgical clinic, mapping documented nutritional status, preoperative fasting and hydration and energy supply before surgery. In addition peroperative administration of fluid and vasoactive drugs, as well as postoperative complications and length of hospital stay were studied. The mean age of the patients was 71 years. Nutritional status was evaluated in 12 patients, out of these seven were judged to be at risk for under nutrition. Fifteen patients had surgery day 1 (total fasting time on average m 11 h), eleven had surgery day 2(29 h), three had surgery day 3 (35 h).

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som påverkade uppkomsten av trycksår samt de vanligaste förekommande preventiva åtgärderna. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans roll vid förebyggandet samt behandlingen av trycksår. De vetenskapliga artiklar (n=21) som ingick i studien söktes manuellt samt datoriserat via databaserna Blackwell Synergy, CHINAL, Elin@Dalarna och Elsiever. Inklusionskriterierna var att de skulle vara vetenskapliga samt av kvalitativ och kvantitativ design. Även litteraturstudier inkluderades.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.

Flödescytometrisk cellsortering möjliggör att ur ett större cellmaterial separera en subpopulation celler för vidare analyser. Uppkomst av cytostatikaresistens beror på olika faktorer men där överuttryck av P-gp spelar stor roll. P-gp transporterar aktivt ut cytostatika ur cellen. I studier på AML-celler har man flödescytometriskt påvisat att JC-1 ackumulering speglar P-gp aktivitet. Därmed kan cytostatikaresistenta celler identifieras och sorteras.Bröstcancer är den svenska kvinnans vanligaste cancerform där cytostatika ofta ingår i den postoperativa behandlingen.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.

Bakgrund: Ett kirurgiskt ingrepp kan upplevas som en stressfylld situation av patienten och kan orsaka känslor av oro och ångest. Preoperativ oro kan påverka patienten fysiskt genom att bland annat ge förhöjd hjärtrytm och ökad smärta i det postoperativa skedet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av preoperativ omvårdnad inför elektiv kirurgi på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie valdes som metod och sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen resulterade i elva relevanta artiklar, vilka granskades och analyserades.

Postoperativ sårinfektion är en komplikation som var tionde patient drabbas av efter ett kirurgiskt ingrepp. Det medför inte bara lidande och förlängd vårdtid för patienten utan kan även vara direkt livshotande. Den förlängda vårdtiden medför dessutom kostnader för samhället, och resurser skulle kunna användas till annan vård. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sådana omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta för att förebygga postoperativa sårinfektioner. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som, var för sig minskar risken för att patienten ska drabbas av en postoperativ sårinfektion, och tillsammans utgör grunden för en säker vård.

Smärta är ett multidimentionellt fenomen som påverkas av flera faktorer. Smärta är kroppens varningssignal och kan medföra fysiologiska och psykologiska reaktioner som kan förlänga läkningstiden och öka lidandet. Postoperativ smärta är den smärtan som upplevs efter ett kirurgiskt ingrepp och sjuksköterskan har en central roll och ett etiskt ansvar vid bedömningen och behandling av denna smärta. Smärtskattningsinstrument är betydelsefulla redskap för att upprätthålla kontinuiteten i omvårdnaden. Genom att använda Travelbees omvårdnadsmodell kan interaktion, kommunikation underlättas.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.