The Intensive Care Unit (ICU) is a special unit for patients who is in the need for emergency life-sustaining measures and every patient has complex medical- technical equipment. The experiences of a critical illness and the needs of critical care are experienced in different ways. The purpose of this study was to describe the experiences from patients in the ICU and how this experience has an influence on the patients. The method was a study of literature with a qualitative inception based on eight scientific articles and the analysis of content has been inspired by Graneheim and Lundman (2003). The result of the study is presented by four categories: to loose the ability to make themselves understood, to be forced to adjust to the environment of caring, to have the lack of connection with reality and to be in an intensive care environment, The results showed that patients in the ICU are affected by the attitude from the staff, the equipment around them as well as the sounds and lights in the environment there.

SAMMANFATTNING   Inledning: Vårdrelaterade infektioner är ett stort och kostsamt problem i vården. Förekomst av multiresistenta bakterier ökar och gör infektioner allt mer svårbehandlade. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår bland annat att förebygga smittspridning och bedriva utvecklingsarbete.Syftet med denna studie var att studera och beskriva postoperativ sårinfektionsfrekvens hos samtliga patienter som opererats med femoralis poplitea by pass på aktuell klinik år 2004 respektive år 2007. Syftet var vidare att beskriva eventuella gemensamma faktorer hos patienterna som kunde var en orsak till postoperativ sårinfektion.Metod: En beskrivande studie med jämförande inslag via journalgranskning.Resultat: Journalgranskningen har inte visat någon ökad frekvens av postoperativa sårinfektioner avseende år 2004 respektive 2007 på den studerade avdelningen. Antalet operationer är konstant och antalet infektioner obetydligt färre.

Abstract Author: Annika Sjögren ArvidsonTitle: The reflective leadership role in social service organizations Supervisor: Anders GiertzAssessor: Jan Petersson  I have studied the leadership role of unit managers in social service organizations and their relationship to the concept of reflective approach. I started from a curiosity about how and if unit managers within social services use the concept reflective approach in their leadership role, and how their organizations look upon this and what the consequences are. If in the long term, this affects the individual receiving assistance. All the interviewed persons come from different places, services and organizations. The study is qualitative, with a number of interviews conducted with unit managers.

Bakgrund: Den postoperativa smärtan är en akut smärta, relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med kirurgiska ingrepp. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till fysiologiska och psykologiska komplikationer. Att bedöma och behandla smärta är inom sjuksköterskans ansvarområde. Syfte är att belysa de metoder som sjuksköterskor använder för att bedöma patientens postoperativa smärta i klinisk omvårdnad. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från sökningar i databaserna PUBMED, CINAHL och SCOPUS.

Postoperativ smärta och illamående är de två största orsakerna till postoperativa komplikationer och fördröjd utskrivning efter operation i dagkirurgi. Patienter som drabbats av postoperativt illamående och kräkning (PONV) skattar detta som värre än postoperativ smärta och skulle betala mycket pengar för att slippa uppleva det igen. Denna studie har undersökt interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister och dess kliniska betydelse för patientens smärtuppfattning och PONV under den första postoperativa tiden, 2-10 timmar. Risken är att patienten får både PONV och smärta som direkt orsak av interaktionen. Studiens syfte var att undersöka om det förelåg skillnad i smärtuppfattning, smärtbehandling och förekomst av PONV hos dagkirurgiska patienter som fått standardiserad kombinationsbehandling med paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister jämfört med riktad kombinationsbehandling med naproxen och serotonin 5-HT-3 antagonister där hänsyn tagits till interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister den första postoperativa tiden.

Bakgrund: Postoperativ återhämtning har stor betydelse för en individs upplevelse av ett kirurgiskt ingrepp. Begreppet återhämtning är ett komplext begrepp och innebörden skiljer sig mellan patienterna och även mellan vårdpersonal. Vid bedömning av postoperativ återhämtning är det viktigt att bedömaren använder sig av ett validerat instrument som täcker flera aspekter av återhämtningen.Syfte: Vårt syfte med studien var att i litteraturen identifiera bedömningsinstrument för uppföljning av patientens postoperativa återhämtning.Metod: För att besvara syftet gjordes, i denna pilotstudie, en systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna Chinal och PubMed.Resultat: Denna pilotstudie resulterade i att 11 instrument kunde identifieras som på olika sätt bedömer patientens postoperativa återhämtning. Ur dessa bedömningsinstrument kunde 6 huvudkategorier med bedömningsfaktorer urskiljas. Dessa var; smärta, fysiologiska faktorer, fysisk aktivitet, emotionella faktorer, illamående/kräkning samt nutrition/elimination.Konklusion: De flesta instrumenten vänder sig direkt till patienterna.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors dokumentation och uppfattning om dokumentation av vätskebalans vid postoperativ vård på en ortopedisk vårdavdelning före och efter ett undervisningstillfälle.Metod: Studien som genomfördes var en kvantitativ interventionsstudie med en enkätundersökning och journalgranskning. Interventionen bestod av undervisning i ämnet vätskebalans. Enkätundersökningen genomfördes före och efter utbildningen med 11 respektive 8 deltagare. Före och efter utbildningen granskades 60 patientjournaler (n=120).Resultat: Enkätundersökningen visade att sjusköterskorna och undersköterskorna ansåg att arbetet med vätskebalans var viktigt för patienten, men en förändring i avdelningens rutiner var önskvärd. Ingen förändring i uppfattningen om arbetet med vätskebalans kunde ses hos sjuksköterskorna och undersköterskorna efter utbildningen.

The purpose of this thesis is to make a comparative literary study of ten laboratory experiments with different kind of sources for query expansion terms. The experiments are grouped according to categories of term sources, which are: search results, collection dependent knowledge structures, collection independent knowledge structures and one that combines the two last mentioned sources into one. To enable a comparison all other variables were held as constant as possible. There is the improvement measured in mean average precision, which is used to measure the various sources potential. The result from the study shows a strong connection between the kind of source for the expansion term and improvement of the result.

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist på patientens delaktighet i omvårdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvårdnaden ökar även vårdens kvalité. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begränsad omfattning, varför denna studie förväntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vården. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har använts i studien.

This dissertation is performed at the request of Lagafors AB who develops and manufactures stationery and mobile hygiene solutions for companies in the food- processing industry. The objective of this dissertation is to develop and construct a new, cost efficient cleaning station based on an innovative technology.The technique is based on serially connected dosing pumps which allow the customer to work with concentrated detergents. This leads to serious reduction in the clients use expenses. Two units have been developed with this technique, one that is stationary and one that is mobile.The dissertation has led to good results which resulted in the sale of the first stationary unit of the Lagafors CPU before the end of this dissertation. .

Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.

Akut förvirringstillstånd hos äldre patienter efter genomgången höftkirurgi är en vanligt förekommande postoperativ komplikation. Den äldre patientens upplevelse av förvirringstillståndet beskrivs som att pendla mellan verklighet och overklighet, utan att ha kontroll över sin situation. Personalens omvårdnadsinsatser och omvårdnadsmiljön kring patienten har betydelse för förvirringstillståndets varaktighet. Syftet med den aktuella studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som personalen utförde samt patientens reaktion på utförda omvårdnadsåtgärder på den postoperativa avdelningen. Studien var kvalitativ och bygger på sex observationer.

The Intensive Care Unit (ICU) is a special unit for patients who is in the need for emergency life-sustaining measures and every patient has complex medical- technical equipment. The experiences of a critical illness and the needs of critical care are experienced in different ways. The purpose of this study was to describe the experiences from patients in the ICU and how this experience has an influence on the patients. The method was a study of literature with a qualitative inception based on eight scientific articles and the analysis of content has been inspired by Graneheim and Lundman (2003). The result of the study is presented by four categories: to loose the ability to make themselves understood, to be forced to adjust to the environment of caring, to have the lack of connection with reality and to be in an intensive care environment, The results showed that patients in the ICU are affected by the attitude from the staff, the equipment around them as well as the sounds and lights in the environment there.

Syftet är att undersöka allmän sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsättningar att arbeta efter generella omvårdnadsåtgärder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvårdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Ett flertal hinder samt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dåligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap.

Smärta förekommer inom all sjukvård och är ett komplext problem, speciellt inom intensiv- och postoperativ vård då patienten ofta inte själv kan beskriva sin smärta eftersom patienten ofta är medvetslös eller är sederad. För att bedöma smärta finns olika verktyg, men för de som inte själv kan beskriva sin smärta är detta en svårighet. Syftet med studien var att undersöka reliabilitet och validitet på smärtbedömningsformulär inom intensiv- och postoperativ vård. Metoden vi använde oss av var en kvantitativ litteraturstudie för att besvara vårt syfte. Databaser som använts är CINAHL, PubMed och SweMed+, med sökorden nurse*, pain scale, pain assessment, pain measurement, questionnaire, postoperative och intenisive care.