Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av livskvalitet efter överviktsoperation samt främjande omvårdnadsåtgärder. Metod: Litteratursökning utfördes i PubMed och Cinahl med Full Text. Sökord var följande: Bariatric, Bariatric Surgery, Quality of life, Bariatric patient, nursing, postoperative care samt treatment outcome. Dessa sökningar kompletterades med manuella sökningar. Efter genomgång avseende inklusions- och exklusionskriterier valdes sammanlagt 16 artiklar ut för denna litteraturstudie.

Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt förekommande fenomen inom sjukvården och analgetika är inte alltid tillräckligt för att uppnå tillfredställande smärtlindring. Taktil massage är ett relativt nytt begrepp och en ny metod inom hälso- och sjukvården som kan vara ett bra komplement till traditionella smärtbehandlingsmetoder. Idag används dock taktil massage i begränsad utsträckning. Syfte: Syftet var att kartlägga om taktil massage fungerar som en komplementär omvårdsåtgärd för att reducera smärta. Vi ville även undersöka vid vilka smärttillstånd taktil massage i så fall har visat sig ha effekt.

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.

Postoperativa förvirringstillstånd hos äldre medför ofta till ett stort lidande med funktionsnedsättning, längre sjukhusvistelse, risk för institutionalisering och i värsta fall till mortalitet. Det kan lätt ske missdiagnostisering av postoperativa förvirringstillstånd eftersom det finns likheter med demens och depression. Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka er-farenheter av att använda omvårdnadshandlingar för att minska postoperativt delirium hos äldre. Litteraturöversikten baserades på två frågeställningar som utvecklats från syftet: 1) Vilka omvård-nadsinterventioner finns för att upptäcka, förebygga och behandla delirium 2) Hur kan anhöriga vara till hjälp för patienter med post-operativa förvirringstillstånd? Studien baseras på 24 vetenskapliga artiklar.

Postoperativa förvirringstillstånd hos äldre medför ofta till ett stort lidande med funktionsnedsättning, längre sjukhusvistelse, risk för institutionalisering och i värsta fall till mortalitet. Det kan lätt ske missdiagnostisering av postoperativa förvirringstillstånd eftersom det finns likheter med demens och depression. Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka er-farenheter av att använda omvårdnadshandlingar för att minska postoperativt delirium hos äldre. Litteraturöversikten baserades på två frågeställningar som utvecklats från syftet: 1) Vilka omvård-nadsinterventioner finns för att upptäcka, förebygga och behandla delirium 2) Hur kan anhöriga vara till hjälp för patienter med post-operativa förvirringstillstånd? Studien baseras på 24 vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie är att ge en överblick i hur epiduralanestesi utförs och vilka risker och fördelar som tekniken medför. Epiduralanestesi är en typ av lokalanestesi och central nervblockad. Anestesimedlet injiceras extraduralt, det vill säga i epiduralrummet utanför den hårda hjärnhinnan (dura mater) vilken omger ryggmärgen. Användning av lokalanestetika vid ryggmärgens slut resulterar i förlust av viljestyrda rörelser och i upphörd känsel i områden innerverade av de påverkade känsel- och motorneuronen. Epidural administration av morfin ger långvarig (6-24h), effektiv analgesi som ej associeras med känsel-, sympatisk- eller motorblockad. Epiduralanestesi används framförallt för tre typer av patienter och situationer: Häst och ko (vid vaginal prolaps och kejsarsnitt), känsliga smådjur (nedsatta patienter som riskerar att inte överleva generell anestesin och vid kejsarsnitt) och postoperativ smärtlindring (patienter i behov av långvarig smärtlindring efter kirurgiska ingrepp i bakben, bäcken och kaudala delar av buken). Inom smådjurspraktiken läggs epiduralanestesi oftast i foramen lumbosacale (mellan L7 och S1) Området lokaliseras genom att fram höftbenskammarnas (crista iliaca) högsta punkt.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Hos personer som vårdas på intensivvårdsavdelning är smärta en vanlig upplevelse, en upplevelse som skapar stress och lidande. Smärta kan bidra till ökad morbiditet och mortalitet. Vårt syfte var att beskriva upplevelsen av smärta hos personer som vårdats på intensivvårdsavdelning efter bukkirurgiskt ingrepp. Studien hade en kvalitativ design och efter godkänd etisk prövning utfördes semistrukturerade intervjuer med personer som vårdats på intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i norra Sverige och ett sjukhus i Mellansverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet blev fem kategorier: Att behöva information för att klara av buksmärtan, att familjen ger kraft och skingrar ens tankar, att känna trygghet hos personalen och lättnad då buksmärtan minskar, att undvika aktiviteter som ökar buksmärtan samt att sakna tillfälle och utrymme för att uttrycka sina känslor och sina behov.

POUR (postoperativ urinretention) är en välkänd komplikation efter operation och incidensen för POUR varierar i olika studier mellan 0,5 % till 70 %. Det framkommer också att patienten kan ha POUR redan innan operationen startar. Felaktig behandling av POUR kan bli orsak till blåsuttänjning, urinvägsinfektion och kateterrelaterade komplikationer. Därför är det viktigt att det finns ett evidensbaserat förhållningssätt för att förebygga och behandla POUR under pre-, per- och postoperativa perioden. Syftet med studien var göra en sammanställning av befintlig kunskap när det gäller riskfaktorer för att utveckla urinretention efter elektiv operation.

Thoraxkirurgiska ingrepp är kända för att vara smärtsamma procedurer. Patienterna bedömer smärtan som måttlig till svår. Syftet med denna litteraturstudie var att studera om det finns skillnad i smärtskattning mellan epidural analgesi jämfört mded intravenös analgesi de första dagarna efter thoraxkirurgiska ingrepp hos vuxna patienter och om epidural analgesi ger mindre postoperativa bieffekter i form av sedering, påverkan på lungfunktionen och illamående/kräkning. Metoden som användes var en systematisk litteraturundersökning där aktuell forskning inom området sammanställdes. Nio artiklar som överensstämde med problemformuleringen inkluderades och kvalitetsgranskades.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.