Urinretention, att inte kunna tömma urinblåsan trots att den är full, är en vanlig postoperativ komplikation. Om tillståndet uppmärksammas i tid och patienten får hjälp att tömma urinblåsan kan permanenta skador av den övertänjda urinblåsan undvikas. De rutiner som idag finns för att motverka stora postoperativa blåsvolymer följs inte alltid. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av urinretention hos nyopererade patienter utan kvarliggande kateter (KAD) i postoperativ vård. Studien avsåg även undersöka om något samband kunde påvisas till tidigare påvisade riskfaktorer såsom ålder, kön, tidigare miktionsproblem, fyllnadskänsla, operationstid och operationstyp.

Inledning: För många äldre höftopererade är smärta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sämre rörlighet, försämrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smärtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde området, granskades och ställdes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smärta, Kunskaper om smärtlindring, Patienters attityder till smärta och smärtbehandling samt Kommunikationssvårigheter. Attityder hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt användbart vid smärtlindring, kunskap hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, patienters attityder resulterade i att smärtstillande sällan gavs, biverkningar påverkade att patienter avstod smärtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper påverkade smärtlindringen.

Dystocia, or difficult birth, is a commonly seen complication to natural birth in veterinary hospitals. Although other methods of resolving dystocia exist, 60 % of dystocias will need to undergo caesarean section. To perform a caesarean section, the bitch will have to undergo anesthesia. The purpose of this literary study was to provide a deeper understanding regarding how the physiologic changes that occur during pregnancy influence anesthetic management in the bitch and puppies. Which anesthetic drugs and drug combinations indicated was also investigated as well as how a veterinary nurse can optimize care of the mother throughout the procedure and how resuscitation of the puppies should be carried out for best possible outcome.

Bakgrund: Studier har visat sig att barns postoperativa smärta i många fall är otillräckligt behandlad och barnen upplever ofta smärta som något obehagligt och skrämmande. Barn kan påverkas negativt av smärta och de kan utveckla skadliga beteendeförändringar efter en operation på grund av otillräckligt behandlad postoperativ smärta.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur barnen, på en specifik kirurgavdelning, mår under det första dygnet efter en operation då de blivit sövda, avseende deras postoperativa smärta. Om möjligt ska grupper som har ökad risk för otillräcklig postoperativ smärtlindring försöka identifieras.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på ett konsekutivt urval. Deltagarna består av barn på en kirurgavdelning i åldrarna 4-16 år som alla har genomgått en operation där de blivit sövda. De har fått besvara en enkät om sin smärta ett dygn efter operation.Resultat: I studien deltog 32 barn med en medelålder på 9,25 år.

Objective: The objective was to examine the incidence of constipation, and the preventive measures taken in relation with postoperative pain treatment with opioids at two orthopaedic surgery wards.Methods: The participants were patients that had undergone surgery in the back, hip or thigh. They were selected through systematic selection and a total of 46 electronic health records were examined. The factors investigated and tested for correlation with constipation were the usage of laxatives, daily fluid-intake and early mobilisation.Results: Totally, 26.1 % of the patients became constipated, and laxatives were prescribed to 65.2 % of the patients. Doctors prescribed 53.3 % of the laxatives, nurses 33.3 % and for the remaining 13.3 % it was uncertain who had written the prescription. Usage of laxatives seemed to cause constipation (p=0,025), whereas there was no correlation between constipation and early mobilization.

Bakgrund: Hjärtkirurgi är idag ett av de vanligaste större kirurgiska ingreppen i Sverige. Smärta efter hjärtkirurgi kan hindra patienter från att ta djupa andetag eller att röra sig. Om smärtan blir underbehandlad kan det resultera i postoperativa komplikationer. Intensivvårdssjuksköterskor ska ha kunskap om postoperativ smärta, smärtbehandling samt regelbundet dokumentera patienternas smärta. Syfte: Att undersöka postoperativ smärta hos patienter som genomgått hjärtkirurgi med median sternotomi.

Smärta är ett fenomen som inte bara påverkar patienter fysiskt utan även psykiskt. Kvinnor som genomgått mastektomi upplever att smärta påverkar deras livskvalité. Humörsvängningar, dålig sömn, depression, ångest och rörelsehinder är vanligt förekommande symtom som följd på postoperativ smärta. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vad sjuksköterskan kan ge för olika behandlingar och omvårdnadsåtgärder vid smärta efter mastektomi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där författarna granskade sexton vetenskapliga studier.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av den postoperativa smärtan under det första dygnet efter genomförd bröstreduktionsoperation. Ett strategiskt urval genomfördes, tio kvinnor som hade genomgått bröstreduktionsoperation intervjuades. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts. De intervjuade gavs möjlighet att med egna ord beskriva sina upplevelser detaljerat. Intervjuerna genomfördes när kvinnorna fortfarande var inskrivna på sjukhuset ett dygn efter genomfört ingrepp.

The aim of this literature study was to give a clear picture of what gastric dilatation-volvulus is, and how the acute- and postoperative treatment and care is managed. The general aim is to support and help the veterinary technicians in their clinical work. Gastric dilatation volvulus is always an emergency. The primarily goal when these dogs are hospitalized is to establish an adequate cardiovascular function. This is done by immediate intravenous fluid therapy followed by decompression of the dilated stomach.

Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att undersöka om anestesisjuksköterskans skattning av postoperativ smärta skiljer sig fran patientens egenskattade VAS. Bakgrund: Flertalet studier visar att sjuksköterskor underskattar patienters smärta och att VAS inte används i tillräcklig utsträckning vid smärtskattning. Många erfarna sjuksköterskor tenderar att lita mer på sin intuitiva känsla om patientens smärta än på vad patienten säger. Metod: Åtta anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i storstadsregionen fick genom ett frågeformulär skatta 44 patienters postoperativa smärta utifrån en beteenderelaterad skala och fysiologiska parametrar. Detta värde jämfördes med patientens egenskattade VAS/NRS.

Hansson, M. Aj, jag har ont. En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Flertalet studier visar att sjuksköterskan underskattar patientens smärta, postoperativt. Flertalet av patienterna upplever medel, svår till outhärdligsmärta efter operation.

Bakgrund: Läckage av fostervatten i fullgången tid utan att värkarbetet börjar, benämns PROM (Prelabour Rupture of the membranes). Förtidig vattenavgång förekommer i mellan 6-19% av alla graviditeter. Därför är det viktigt att barnmorskor har kunskap från den senaste forskningen om handläggningen av PROM. Syfte: Att genom studie av publicerad forskning identifiera optimal behandlingsmetod vid PROM efter graviditetsvecka 34+0, singelgraviditet och barn i huvudändläge. Metod: Beskrivande systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Hälsofördelarna med amning är välkända, och sedan 1992 försöker svenska sjukhus arbeta efter internationella amningsrekommendationer. Trots detta framkommer brister i vården och amningsstatistiken i Sverige sjunker.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka amningsdurationen hos förstföderskor, om den kunde associeras med vården de fått i samband med barnets födelse och första levnadsdygn, samt med mammornas skattning av amningsstöd vid amningsstart.Metod: Designen var en longitudinell kvantitativ tvärsnittsstudie och urvalet var icke slumpmässigt konsekutivt. I samband med utskrivning från BB, tillfrågades 63 mammor om att delta i en enkätstudie med frågor gällande vården de fått i relation till amning och 52 mammor besvarade enkäten. Efter nio till tolv månader blev de uppringda för en kortare uppföljning och 50 mammor valde att delta.Resultat: Medianen för durationen av exklusiv amning var tre månader och tre veckor och medianen för durationen av partiell amning var åtta månader. Amningsstödet på BB skattades högre vid det första mättillfället, men det påvisades inte ha något samband med amningsdurationen.