Att genomgÄ en operation innebÀr en stor fysisk och psykisk pÄfrestning för patienten. Att genomgÄ en operation och den efterföljande vistelsen pÄ vÄrdavdelningen innebÀr att en individ tas ur sitt sammanhang och detta kan försvÄra individens förmÄga att uppleva hÀlsa. Under den postoperativa perioden finns flertalet faktorer som pÄverkar patienten antingen negativt eller positivt och innebÀr en direkt förÀndring i patientens livsvÀrld. Husserls livsvÀrldsteori innebÀr att en individs livsvÀrld Àr individuell och att den konstant pÄverkas av interna och externa faktorer.Syftet med denna uppsats var att beskriva patientens upplevelser av den postoperativa vistelsen pÄ en vÄrdavdelning. Metoden som anvÀnts i denna uppsats var en systematisk litteraturstudie som baserades pÄ tolv artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.Resultatet utgjordes av tre huvudkategorer; Patientens kroppsliga upplevelse under den postoperativa vistelsen pÄ vÄrdavdelningen, patientens psykiska och emotionella upplevelse under den postoperativa vistelsen pÄ vÄrdavdelningen samt postoperativa möten och  relationer pÄ vÄrdavdelningen.

I detta arbete har jag försökt att kartlÀgga soundet till musiken till filmen ?Inception?, frÄn 2010, frÄn tvÄ olika vinklar. Fokusen ligger dels pÄ den musikaliska kompositionen, alltsÄ det musikteoretiska, dels pÄ ljudbilden, alltsÄ det klingande. MÄlet har ocksÄ delvis varit att ta reda pÄ om nÄgon av de tvÄ vinklarna har större betydelse Àn den andra för soundet. Jag har gjort en djupgÄende analys och tagit reda pÄ vad som gör ?Inception-musiken? till vad den Àr och skapat egen musik frÄn de tvÄ infallsvinklarna, bÄde kombinerade och var för sig.

At vaere bÄde sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve bÄde en evne til at lytte indad til at kunne hÄndtere den sÄrbarhed, det medförer at stÄ frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av den postoperativa smÀrtan under det första dygnet efter genomförd bröstreduktionsoperation. Ett strategiskt urval genomfördes, tio kvinnor som hade genomgÄtt bröstreduktionsoperation intervjuades. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts. De intervjuade gavs möjlighet att med egna ord beskriva sina upplevelser detaljerat. Intervjuerna genomfördes nÀr kvinnorna fortfarande var inskrivna pÄ sjukhuset ett dygn efter genomfört ingrepp.

Bakgrund: P? en barnonkologisk avdelning m?ter omv?rdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen f?tt diagnos, patienter som f?r behandling eller patienter som v?rdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omv?rdnad de anser vara r?tt f?r familjen och/eller patienten.

Uppsatsarbetets syfte Àr att ur ett elevperspektiv öka kunskapen om vad anvÀndande av digitala hjÀlpmedel som didaktiska redskap kan innebÀra för elevernas lÀrande i textilslöjd och musik. FrÄgor om hur lÀrare och elever tÀnker om och upplever anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel i undervisningen i textilslöjd och musik samt vilka för- respektive nackdelarna kan vara med att anvÀnda dem stÀlls i studien. Bakgrunden till studien Àr erfarenheter av elevgrupper med en stor andel elever med sÀrskilda behov som koncentrationssvÄrigheter och lÄg motivation till skolarbete. För att uppnÄ syftet har lÀrare och elever som anvÀnder digitala hjÀlpmedel i de estetiska skolÀmnena observerats och intervjuats. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av tvÄ teorier om lÀrande, multimodalt lÀrande och olika lÀrstilar. Att digitala hjÀlpmedel kan ge undervisningen en ytterligare dimension, motivera eleverna och ger dem fler sÀtt att bÄde ta till sig och uttrycka kunskap pÄ kan ses som de viktigaste resultaten av studien.

At vaere bÄde sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve bÄde en evne til at lytte indad til at kunne hÄndtere den sÄrbarhed, det medförer at stÄ frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

The aim of this literature study was to give a clear picture of what gastric dilatation-volvulus is, and how the acute- and postoperative treatment and care is managed. The general aim is to support and help the veterinary technicians in their clinical work. Gastric dilatation volvulus is always an emergency. The primarily goal when these dogs are hospitalized is to establish an adequate cardiovascular function. This is done by immediate intravenous fluid therapy followed by decompression of the dilated stomach.

Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att undersöka om anestesisjuksköterskans skattning av postoperativ smĂ€rta skiljer sig fran patientens egenskattade VAS. Bakgrund: Flertalet studier visar att sjuksköterskor underskattar patienters smĂ€rta och att VAS inte anvĂ€nds i tillrĂ€cklig utstrĂ€ckning vid smĂ€rtskattning. MĂ„nga erfarna sjuksköterskor tenderar att lita mer pĂ„ sin intuitiva kĂ€nsla om patientens smĂ€rta Ă€n pĂ„ vad patienten sĂ€ger. Metod: Åtta anestesisjuksköterskor pĂ„ ett sjukhus i storstadsregionen fick genom ett frĂ„geformulĂ€r skatta 44 patienters postoperativa smĂ€rta utifrĂ„n en beteenderelaterad skala och fysiologiska parametrar. Detta vĂ€rde jĂ€mfördes med patientens egenskattade VAS/NRS.

I vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle dÀr musik Àr en stor del av mÄngas vardagliga liv, glöms ibland musikens grundlÀggande byggstenar bort. Rytmen Àr en av dessa byggstenar. Uppsatsens innehÄll behandlar rytm som begrepp, lÀroplanshistorik samt en kvalitativ textanalys av svenska skolans kursplaner i musik mellan 1962-2011. Fokus befinner sig pÄ anvÀndningen av rytmbegreppet och rytmik i grundskolans senare Är, Ärskurs sju, Ätta och nio. Avslutningsvis diskuteras rytmikens historia och utveckling för framtiden, skillnaden mellan teori och ?verklighet?, samt hur lÀrare kan tolka och förhÄlla sig till kursplaner.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger pÄ lÄgstadiet arbetar med musik i sprÄkutvecklande syfte samt varför de gör detta. Jag undersökte hur pedagogerna arbetar nÀr de brukar musik i sprÄkutvecklande syfte samt varför de arbetar pÄ detta sÀtt. Som metod anvÀnde jag mig av en kvalitativ studie i form av observationer av tvÄ pedagogers undervisning samt halvstrukturerade intervjuer med samma pedagoger. Jag gjorde 10 stycken observationer av pedagogernas undervisning och en intervju med vardera informant. Resultatet visar att pedagogerna till största del anvÀnder liknande sÀtt att arbeta pÄ utifrÄn kategorier jag konstruerat, men att dessa sÀtt kan skilja sig nÄgot Ät.

POUR (postoperativ urinretention) Àr en vÀlkÀnd komplikation efter operation och incidensen för POUR varierar i olika studier mellan 0,5 % till 70 %. Det framkommer ocksÄ att patienten kan ha POUR redan innan operationen startar. Felaktig behandling av POUR kan bli orsak till blÄsuttÀnjning, urinvÀgsinfektion och kateterrelaterade komplikationer. DÀrför Àr det viktigt att det finns ett evidensbaserat förhÄllningssÀtt för att förebygga och behandla POUR under pre-, per- och postoperativa perioden. Syftet med studien var göra en sammanstÀllning av befintlig kunskap nÀr det gÀller riskfaktorer för att utveckla urinretention efter elektiv operation.

Bakgrund: År 2050 berĂ€knas det finnas 100 miljoner personer med demenssjukdom i vĂ€rlden. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvĂ„rdnaden personlig Ă€r avgörande för en god vĂ„rd. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmĂ„ga att sjunga och kĂ€nna igen musik Ă€ven i ett sent stadium av sjukdomen.Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvĂ„rdnaden av personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt baserad pĂ„ nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanstĂ€lldes för varje artikel. Likheter och skillnader jĂ€mfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman.Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar vĂ€lbefinnandet hos personer med demenssjukdom genom minskad Ă„ngest, minskad agitation, förbĂ€ttrad sinnestĂ€mning samt uttryck av glĂ€dje och lekfullhet.

De senaste fyrtio Ären har fört fram innovationer i hur vi gör musik och det sÀtt som vi arbetar medefterbehandligen av musik. Den digitala framvÀxten har möjliggjort för program och produkter attutvecklas i syfte att förbÀttra och förenkla arbetsflödet för efterbehandlingen. Denna studiefokuserar pÄ anvÀndningen av surfplattor i arbetsflödet och om detta kan hjÀlpa en musiker iefterbehandlingen att föra fram sin estetiska vision. Vi har undersökt detta omrÄde genom attanvÀnda ett antal metoder. En semistrukturerad fokusgrupp med ett band utfördes i syfte att fÄÄsikter frÄn aktiva musiker och se hur de kÀnde angÄende möjligheten att efterbehandla sin egenmusik pÄ en surfplatta och se om de trodde att det var ett bra sÀtt för att arbeta fram sin vision.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder musikaliska uttrycksmedel i arbetet med barn som har annat modersmÄl Àn svenska, samt hur barn spontant anvÀnder sig musiska uttrycksmedel i lek. De teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i Vygotskijs sociokulturella lÀrandeperspektiv, Björkvolds syn pÄ den musiska mÀnniskan samt Uddéns teorier om musisk kommunikation och musisk pedagogik. Pedagoger pÄ en invandrartÀt förskola intervjuades, och dÀr genomfördes Àven observationer av verksamheten. I studiens resultat visas hur barn anvÀnder musisk lek i sin vardag genom till exempel rim, spontan sÄng och dans. Undersökningen visar Àven hur pedagogerna anvÀnder sig av musik i syfte att utveckla barnens sprÄk till viss del, men ocksÄ att pedagogerna inte alltid Àr medvetna om hur stor betydelse musik kan ha för barns sprÄkinlÀrning exempelvis i den spontana musiska leken..