The purpose of this thesis was to examine the ways in which the constructions of heterosexuality and gender in three Disney movies about princesses affect the power relations between men and women in the movies, and how discourses on gender and heterosexuality have changed over time. Research questions were:How do characters in the movies talk about gender and heterosexuality?How does the interplay between gender and heterosexuality affect the power relations between men and women in the movies?What are the likenesses and differences between movies from different time periods?Discourses were mapped out using a model based on Ernesto Laclau and Chantal Mouffe?s political theories. These discourses were then analyzed with a theoretical framework consisting of Yvonne Hirdman?s concept of gender system and gender contracts, Judith Butler?s view on the heterosexual matrix and an understanding of power relations based on Michel Foucault.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skogen kan användas för att gestalta en bild av identiteten. För att göra det analyseras musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami. Gestaltningen består av två noveller. I dessa undersöks relationen till skogen på ett mer individuellt plan. Metoden är mer sökande än teoretiserande. Uppsatsen analyserar musikvideor ur ett genusperspektiv, som bilder och metaforer.

Bakgrund: Skolios kan bero på många olika orsaker. Beroende på dess orsak delas den in i strukturell och funktionell skolios. Vid idiopatisk skolios finns ingen känd orsak och dessa patienter utgör 80 % av de strukturella skolioserna. Det är vanligt att idiopatisk skolios upptäcks hos barn som är 10-12 år. Patienter med idiopatisk skolios kan komma att genomgå flera radiologiska undersökningar och det är därför viktigt att använda så låg stråldos som möjligt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur stora stråldoser patienter med skolios får i samband med konventionella undersökningar.

Introduktion:1982 slog filmen E.T. igenom, robotens favoritgodis var Reese Pieces vars försäljning ökade med 65 % i direkt anknytning till filmens släpp. Efter denna succé rusade marknadsförare till Hollywood för att få sina produkter placerade i filmer. Sedan dess har produktplacering varit ett väl använt och accepterat marknadsföringsverktyg som kallats för smygreklam eller dold marknadsföring. Nu har ett skifte skett i industrin, ett nytt EU-direktiv har kommit och det har ändrat förutsättningarna för marknadsförarna, i och med direktivet måste EU-medlemsländerna meddela tittarna när ett TV-program eller en film innehåller produktplacering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kontinuitet och förändring i holländares identitet(er) när de flyttar till Sverige. Teorier kring identitet och förändring/förhandling appliceras på empiri som framkommer ur intervjuer med fyra holländska informanter som har emigrerat till Sverige. Resultatet visar att identitet är något som informanterna anser vara relativt konstant under livets gång vad gäller personlighet, karaktärsdrag och nationalitet. Dock är de överens om att identitetsförändringar sker beroende på ålder och nya livsroller som exempelvis när man blir företagare eller förälder. Holländare och svenskar tycks vara så lika vad gäller utseende att myndigheter tror att även sociala, ekonomiska och politiska system liknar de svenska systemen.

This report is the result of a master thesis carried out by the author, student at the Royal Instituteof Technology(KTH). The task was performed as a product development process at a companycalled Ameibo AB, located in Stockholm. It is the final task of the studies at the Master'sprogramme Design and Product Realization. The report is structured in a chronological order anddescribes the methods used, the implementation of these methods and a presentation of theresults given from these studies.Ameibo is a company located in Stockholm, distributing films on the internet. The aim of thismaster thesis was to investigate the possibilities of entering the market for portable devices.

Att filmens värld skapar magi är ett faktum som inte kan förnekas, i film efter film dras vi som tittare in i äventyr, komplexa historier och dramatiska stunder. I kombination med förtrollande musik till dessa scener får filmerna oss att gråta, skratta eller till och med att häpnas. Men hur kommer det sig egentligen att vi låter oss bli så förförda? Och hur kan filmskaparna konstruera dessa världar dit vi sugs in?Mycket har självklart med teknik att göra och människans kontinuerliga uppfinningsrikedom, inte bara via den tekniska utvecklingen utan även genom de berättelser som människan har skrivit och som har berättats sedan den mänskliga tidens begynnelse. Denna studie kommer att ta upp vissa delar av filmens historia och uppkomst samt hur animering tillkom och hur den har påverkat branschen.

Hur påverkar en författare sin berättelse, hur viktig är berättarens människosyn? Vad är människans natur, vad är oföränderligt, vad är inlärt, och hur påverkar det berättaren och det som berättas? Dessa var några av de frågor som vi ställdes inför när vi åtog oss kommunikationsuppdraget att uppmärksamma Kvidinges 700-årsjubileum. Vi bestämde oss för att skapa ett häfte och en film. Frågan var: Hur kan människors levnadsöden berättas om på ett sätt som visar både den oföränderliga mänskliga naturen och anpassningen till de föränderliga sociala och kulturella normerna? Vi sökte svaren på dessa frågor genom litteratur och intervjuer med människor som är väl insatta i berättarkonsten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärarrollen karaktäriseras i filmer och TV-serier under 2000-talet. I undersökningen görs en framställning av karaktärernas utmärkande drag samt en indelning i kategorierna: The Good, The Saint, The Sad och The Bad. I resultatet ställs karaktärernas drag i förhållande till människosyn och etiksyn. Sist men inte minst dras några tänkbara slutsatser utifrån resultatet..

Tillgänglighet handlar om rätten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. Tillgänglighet är därmed en fråga om respekt. I ett otillgängligt samhälle respekteras inte den grundläggande principen om allas lika värde.

In this study I try to answer the question what to consider when teaching about identity andreligious identity in Religious Studies at Upper Secondary Schools in Sweden. This inquiry isbased on the fact that the latest Program manuals for upper secondary school, GY11, instructsthe teachers to talk about identity and religion, while in the Curriculum for upper secondaryscool, Lpf 94, as well as the latest curriculum, SKOLFS 2011, the idea of identity seemslinked with ethnicity.With this in mind I want to clarify what might be meant with the concept of identity. Byreferring to several different identity theories I propose to illustrate the complexity of theconcept. I study gender, queer and postcolonial theory as well as different aspects of classstructure and commodification of identity, all through the perspective of intersectionality.Intersectionality is not a theory as such but a method of studying various perspectives of anissue. It is an analytical praxis of using several angles of investigation and explanationtogether, all phrased with the background of the question of power.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur skådespelarens scenkonstnärliga uttryck påverkas av att gå från tal till sång, och vad som är orsaken till skådespelarens eventuella osäkerhet inför användningen av sin sångröst. Tanken att skriva en uppsats om skådespelaren och sångrösten, kommer av att författaren till uppsatsen observerat sångundervisning på en av Sveriges högre utbildningar för skådespelare. Författaren har också funnit inspiration till uppsatsen från litteratur som riktar sig till skådespelare och artister som önskar utveckla sången i sitt yrke. För att kunna jobba praktiskt med sång integrerat i skådespeleriet, önskade författaren få veta vad skådespelare och skådespelarelever själva har för förhållande till sina egna sångröster och hur pass stor betydelse de anser att sången har för deras skådespelarkarriär. Arbetets uppläggning bygger på litteratur inom området teater, sång, och psykologi med fokus på självförtroende och tillit till egen förmåga.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i gymnasieungdomars livsfrågor, samt studera huruvida det finns en religiös dimension i deras resonemang. För att få svar på detta har jag visat en film och i samband med denna genomfört två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med åtta gymnasieungdomar. I transkriberingen av intervjuerna har jag urskiljt sju teman som visat sig vara centrala när ungdomarna resonerar kring livsfrågor. Resultatet av min empiriska undersökning stämmer till stor del överens med den tidigare forskning och de teorier som jag presenterar inom ämnesområdet.När ungdomarna reflekterar och samtalar kring livsfrågor befinner de sig ofta i den egna sfären. De livsfrågor som ungdomarna i min empiriska undersökning uppmärksammar är framförallt kärlek, identitet, orättvisor men också familj och vänner, ångest och stress samt döden.

The aim with this master's thesis is to describe the work process with the graduation film Player, by a composers perspective and given conditions. It provides a detailed insight into how the work was done from the script stage to the end result, scene by scene reflecting about both the musical performance and the collaboration between the director and me as a composer. The work was done during the spring term of 2012 at the Royal College of Music in Stockholm and Stockholm Academy of Dramatic Arts..

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett..