Studiens syfte är att skildra och jämföra hur lärare och elever resonerar på två olika mobbningssituationer ? nätmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. Utifrån detta diskuteras vad lärare och vuxna har för möjligheter att påverka och klarlägga mobbning och se det utifrån elevernas perspektiv. För att få svar på de frågeställningar som studien ska besvara är tillvägagångssättet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjälp av bilder med fritidspedagoger och elever i åldrarna 8-12 år. Resultaten av intervjun är att lärare inte alltid ser barns perspektiv i fråga om mobbning utan mer tror sig veta vad som är bäst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frågor som berör deras skolgång och att lärare ska lyssna mer på deras åsikter..

SVT Nordnytt är Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram för Norrbotten.Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på hur sändningarna har nyhetsvärderats, hur de har sett ut utifrån ett semiotiskt perspektiv och hur de fungerat på teven som medium, utifrån SVT Nordnytts nyhetssändningar som gått 21:45 på vardagar.Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys för att kunna svara på hur nyhetsvärderingen gått till och hur sändningarna fungerat på teven som medium. Vi använde oss även av en kvalitativ analys utifrån ett semiotiskt perspektiv, då vi analyserade de fyra högst nyhetsvärderade inslagen utifrån denotation och konnotation. Detta för att ta reda på hur sändningarna sett ut utifrån ett semiotiskt perspektiv.Vår slutsats var att SVT Nordnytt värderar nyheter om politik högst och att de följer den traditionella nyhetsvärderingen som vi har använt oss av i denna uppsats. De når även ut till publiken genom identifikation, men det är något SVT Nordnytt skulle kunna arbeta mer med. Genom att titta på vår undersökning utifrån ett semiotiskt perspektiv kom vi fram till att mycket av det som visas kodas på sådana sätt att bara ett visst kulturellt kollektiv kan förstå sändningarna.

Studien syftar till att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med elever som extra anpassningar eller särskilt stöd. Forskningsfrågorna är om ämneslärare och speciallärare beskriver arbetet med elever som får särskilt stöd på olika vis och hur de arbetar med inkludering. Genom kvalitativa intervjuer har jag genomfört en fallstudie. Denna fallstudie har utförts på en högstadieskola och studerat ämneslärare och speciallärare. Intervjuerna har kodats och analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv för att få en överblick över hur lärare beskriver arbetet med eleverna.

Vårt syfte med denna studie är att belysa inskolning av små barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjälp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkät som kvantitativt inslag. Intervjuerna vänder sig till förskollärare, aktiva på småbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. Enkäten kartlägger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid två olika grundskolor arbetade utifrån ett interkulturellt perspektiv samt även undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi använde oss av i vår uppsats var ett interkulturellt perspektiv. Utifrån det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, språk, mångkultur och identitet. Metoderna som användes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas främst genom att pedagogerna uppmärksammar och arbetar med elevernas språk och kulturer.

Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att inkludera båda könen i undervisningen.

Uppsatsens syfte är att undersöka med vilka teoretiska perspektiv kommunala handlingsplaner för mäns våld mot kvinnor konstruerar en förståelse av våldet.De teoretiska perspektiv av mäns våld mot kvinnor som återfinns i materialet är det feministiska, det psykopatologiska, det systemteoretiska och det ekologiska perspektivet. Materialet har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, Haldéns problemfigur samt Christies teori om det idealiska offret. Materialet består av 18 kommunala handlingsplaner utvalda med hjälp av ett systematiskt urval. Dess innehåll har analyserats med hjälp av kvalitativ metod, fortolkning i kombination med meningskategorisering.Resultatet visar att de kommunala handlingsplanerna i själva verket är en mängd olika typer av dokument med olika namn, syfte, innehåll och omfattning. De innehåller också ett flertal olika teoretiska perspektiv med vilka mäns våld mot kvinnor förstås.

Syftet med den här studien är att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger på en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjälp av observationer på en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, där olika former av passivitet och motstånd var förekommande hos barnen. Studien visar även på att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingå i sociala gemenskaper, dela glädje och upplevelser.

 Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gärna använde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsättningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt på åren 1910-1930, med hjälp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fält. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs porträtt- och figurbilder, men tonvikt på det varierande bildspråket och den öppna inställning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ?negerbilder? Utanför ett musikcafé i Biskra analyseras ur ett Postkolonialt perspektiv och verket ställs i relation till det tidiga nittonhundratalets värderingar och till TVHs egna ord.

Syftet med vårt arbete var att belysa vad det är för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frågan var barns resonemang om lärandet liksom fritidshemmets meningsfullhet..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den fråga som styrt arbetet är: ?Hur kandet sociala samspel som uppstår och framskrider i anställningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstås socialpsykologiskt med utgångspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta på rollframträdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att använda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjälp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att både anställningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..

Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten..

Vi har i vårt examensarbete undersökt olika arbetssätt och kompensatoriska läromedel som kan underlätta lärandet för elever i läs-och skrivsvårighter / dyslexi i gymnasiet. Genom en intervju med ämneslärare i gymnasiet och specialpedagoger i grundskolan, undersökte vi också om de arbetar ur ett relationellt eller kategoriskt perspektiv, för att underlätta lärandet för dessa elever. Vår slutsats är ämneslärare i skolorna i undersökningen arbetar ur ett relationellt perspektiv, medan specialpedagogera arbetar ur ett kombinerat, både relationellt och kategoriskt perspektiv..

Syftet med vår undersökning var att utforska föräldrars perspektiv på samverkan och samverkansformer i förskolan. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Urvalet består av 32 föräldrar från en förskoleenhet med fyra avdelningar. Resultatet bygger på både öppna och slutna frågor för att få en bredare uppfattning av föräldrarnas perspektiv. Resultatet visar att de flesta av föräldrarna ansåg att samverkan och dess former är någonting som uppskattas.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrån barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: Lärande och samhälle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrån barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad på en föräldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstå vad och hur barn, 4-5 år, lekte i en begränsad förskolemiljö. För att uppnå studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som använts för att få fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.