Denna undersökning syftar till att skapa större förståelse för hur specialläraren och specialpedagogen önskar samverka med svenskläraren i arbetet med att optimera läsutvecklingen hos elever i lässvårigheter. Ämnet avgränsades till elever på högstadienivå, och vald metod för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun. Två informanter, en speciallärare och en specialpedagog, ingick i undersökningen. Undersökningen utgick från det sociokulturella och det relationella perspektivet. Resultatet visade att speciallärarens och specialpedagogens uppfattningar om hur man bör samverka med svenskläraren härstammar från två skilda pedagogiska perspektiv..

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjecentrerad vård inom neonatalvård utifrån föräldrarnas respektive sjuksköterskans perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie. Databaserna som användes för att identifiera relevanta artiklar var Cinahl och PubMed och utmynnade i 16 vetenskapliga artiklar, vilka resultatet bygger på. Författarna bearbetade de valda artiklarna utifrån upplevelsen av familjecentrerad neonatalvård, dels ur sjuksköterskans perspektiv och dels ur föräldrarnas perspektiv. Resultat: Upplevelserna kunde delas upp i 5 varsina underkategorier, olika för föräldrarna respektive sjuksköterskorna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tre pedagoger upplevt förändringar i sin yrkesroll med fokus på dokumentation. Hur har talet om dokumentation förändrats under deras år som verksamma inom barnsomsorgen, vad är den bakomliggande orsaken till denna förändring och vad har detta för betydelse för förskolläraryrket? Detta är frågeställningar som behandlas i studien som bygger på tre Reggio-Emilia pedagogers berättelser kring sitt yrkesliv. Studien har för avsikt att med inspiration från livsberättelseansatsen sätta in förskollärarnas berättelser i en samhällshistorisk kontext. Detta görs genom att analysera dem ur ett Newpublicmanagement-perspektiv samt ur ett educare-perspektiv..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kompetens kan tillvaratas på bästa sätt i samband pensionsavgångar och nyanställningar. Kompetens har i uppsatsen betraktats ur ett tolkande perspektiv, vilket i korthet innebär att en persons kompetens ses som beroende av dennes förståelse inför sitt arbete. Vidare vilar denna uppsats på följande grundantaganden; verkligheten utgörs av subjektiv föreställning, kunskap är socialt konstruerad samt att lärande sker genom samspel. För att besvara uppsatsens syfte har en empirisk undersökning av kvalitativ karaktär gällande ett antal ingenjörers förståelse inför sitt arbete på VA-verket i Malmö genomförts. Intervjuer med pensionsaktuella samt relativt nyutexaminerade ingenjörer visade att skillnaderna i de mer respektive mindre erfarna ingenjörernas förståelse och därmed kompetens, i första hand grundade sig i deras olika grad av erfarenhet från yrket.

Arbetet handlar om ett tidsbundet fenomen som uppkommer på förskolan mellan vuxenstyrda aktiviteter och rutiner. Vi har valt att kalla detta fenomen för ?mellanrum?. Vi har försökt synliggöra vad barnen gör i mellanrummen genom att närma oss barnens perspektiv. Barn tycks få inflytande över sina liv i mellanrummen, inflytandet begränsas dock av förskolans strukturella utformning, det vill säga schemats styrning av verksamhetens tid.

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar i förskolelass och skola ur ett värdepedagogiskt perspektiv. I arbetet har vi ställt 3 forskningsfrågor. Hur definierar pedagoger begreppet mobbning och hur förklarar man orsaker till uppkomsten av mobbning? Hur kommer skolans värdegrund till uttryck i pedagogers beskrivning av sitt förhållningssätt? Och sista frågan vi ställde oss var. Vilket arbetssätt använder pedagoger för att förebygga mobbning och hur kan de relateras till ett värdepedagogiskt arbete? I resultatet har det kommit fram att pedagogerna arbetar på olika sätt med värdegrundsfrågorna: bl a genom lek och skapande och med regler..

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet på grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.

Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrån barnens perspektiv gällande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgår från ett postmodernt perspektiv på barnet och barndomen. För att nå barns känslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda på två förskolor där sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 år gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna användes senare i studiens analys.

Syftet med denna studie är att synliggöra föräldrars perspektiv på två olika inskolningsmetoder, traditionell (två-tre veckors) och föräldraaktiv (tre-dagars), med fokus på inflytande och delaktighet. Med hjälp av frågeställningarna om hur föräldrar upplever möjligheten till inflytande och delaktighet under introduktionen i förskolan, samt om hur de upplever de olika metoderna för inskolning, ville vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns när det gäller inskolningsperioden i förskolan. Då det finns en brist på tidigare studier kring ämnet ville vi ändra på detta och finnas som ett stöd för förskollärare och pedagoger i förskolans värld. Vår studie gjordes via kvalitativ metod och resulterade i att vi med hjälp av våra teorier kunde göra föräldrars röster hörda. Kortfattat resulterade studien i att vi kunde se att viljan till att vara delaktig och ha inflytande över föräldrars inskolning visade sig vara stor, dock enbart om pedagogerna uppmuntrar till denna delaktighet.

Syftet med denna studie är att utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv utveckla teorier om vad som är en god matematikuppgift och sedan testa hur väl en sådan fungerar i klassrumsmiljö.Vi undersöker först vad ett konstruktivistiskt perspektiv får för konsekvenser för undervisningen i matematik och presenterar en didaktisk ansats med sexton karaktäristiska drag hos en bra uppgift. Tanken med dessa sexton drag är att de ska vara ett hjälpmedel vid konstruktion och analys av matematikuppgifter. Vidare så exemplifierar vi med ett antal större uppgifter som tas fram och analyseras utifrån de sexton karaktärsdragen.För att besvara frågeställningen om hur en matematikuppgift konstruerad utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv fungerar i praktiken så genomfördes en empirisk undersökning där en av matematikuppgifterna testades i tre gymnasieklasser. Resultatet av denna undersökning var att uppgiften bemöttes positivt utav eleverna. Undersökningen visar också på hur elever kan utveckla problemställningen och göra uppgiften till sin egen.

Bakgrund: Balanced Scorecard är traditionellt en effektivitetsmodell där mätning av verksamheten sker vertikalt utifrån vanligen fem olika perspektiv. Kvalitet är ett oundvikligt inslag i de flesta organisationer varför det blir viktigt att kvalitet genomsyrar hela organisationen.Syfte: Att beskriva och analysera mätbarheten hos kvalitet utifrån fem olika perspektiv i ett Balanced Scorecard (finansiellt, kund, interna processer, medarbetare och innovation/utveckling).Avgränsningar: Vi har valt att studera endast en variabel, kvalitet, för att se om denna variabel skulle kunna läggas till den traditionella Balanced Scorecard-modellen. Vi beaktar endast kvantitativa mått i studien.Genomförande: Vi har gjort en förstudie där två styrkort tagits fram. Därefter har vi genomfört personliga intervjuer med dels personer som säljer Balanced Scorecard-konceptet, dels personer som anses mer distanserade till konceptet. Samtliga av dessa respondenter fick också fylla i en kompletterande enkät.

Syftet med mitt arbete är att undersöka på vilket sätt det är möjligt att arbeta över de gamla gränserna mellan teoretiska och praktiska ämnen. Jag har valt att inrikta mig på Historia och Hem- och konsumentkunskap. Frågeställningarna som ligger som grund för arbetet är: På vilka sätt är ett samarbete mellan historia och hemkunskap möjligt? Finns det stöd i kursplaner och läroböcker för ett sådant samarbete? Är det viktigt att samarbeta över gränserna på detta sätt? Om det är viktigt, varför i så fall? Har hem- och konsumentkunskap i sig ett historiskt perspektiv? För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av intervjuer, skriftliga källor och analyser av kursplaner och läromedel. Mina teoretiska ramar handlar om ämnesövergripande arbetssätt och historiskt perspektiv.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skäll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur många gånger leder till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en enkätundersökning har pedagogerna fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick från det danska Skældud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv på ämnet.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är ett välkänt problem hos ungdomar. Studien jämför föräldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig själva och sina föräldrars reaktioner. Befintliga data från ett forskningsprojekt används där undersökningsdeltagarna var ungdomar, från skolår sju till första året på gymnasiet. Resultaten visade att föräldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt från andra föräldrar både när det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende där ungdomarna med ADHD-problematiken hade svårigheter.