Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid.

Revisionsplikten har under en längre tid varit ett väldiskuterat ämne i Europa där störst fokus har legat på huruvida revisionen ska vara frivillig eller inte. Idag har det gått mer än två år sedan lagen om avskaffad revisionsplikt trädde i kraft vilket gör det möjligt att studera avskaffandets effekter ur olika perspektiv som till exempel de små aktiebolagens perspektiv, skatteverkets perspektiv och kreditgivarnas perspektiv. Fokus för denna studie är revisorernas perspektiv och hur de har påverkats av lagändringen.Syftet med vårt examensarbete är att beskriva och analysera revisorers förväntningar kring avskaffandet av revisionsplikten för att sedan kunna jämföra hur dessa förväntningar stämmer överens med utfallet efter att lagen trätt i kraft. Syftet med uppsatsen är även att beskriva och analysera vilka faktorer som påverkar effekterna av utfallet.För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvalitativ metod använts för denna studie. Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier. Teorier som har använts är agentteorin, professionsteorin, komfortteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin samt förväntningsgapet.Det empiriska materialet grundar sig på åtta intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer i Kristianstadsområdet med omnejd. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en jämförelse mellan förväntningar och utfall av revisionspliktens avskaffande. Analysen påvisade att påverkansfaktorn byråstorlek hade den största påverkan på förväntningarna i förhållande till utfallet samt att endast en del av förväntningar stämde överens med det faktiska utfallet.  .

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Denna undersökning uppmärksammar ett salutogent perspektiv där förändringar kan ses som möjligheter. Syftet är att studera de attitydrelaterade faktorerna som tankar, känslor och beteende för att se hur de kan förhålla sig till individers sätt att hantera förändringsarbete. Undersökningen är utförd på en avdelning på ett sjukhus i Skåne. Denbygger på reflexiva intervjuer och en enkät som mäter individernas KASAM, en indikator på förmågan att hantera påfrestningar. Fem personer deltog i undersökningen.

Syftet med denna uppsats är att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallärares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkätundersökning där vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jämför detta med speciallärare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vände oss till alla specialpedagoger och speciallärare i Eskilstuna och Västerås. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkäten vidare till en pedagog med mer eller mindre än 10 års yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallärare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten.

Undersökningen använder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historieläroböckers framställning av Nordamerikas urinvånare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehållet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, Motgångar och Urinvånarnas perspektiv. Läroböckerna som analyserades var från 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika läroböcker, två från varje decennium. Resultaten visade att läroböckerna från 60-talet gav väldigt lite utrymme till urinvånarna, och endast presenterade historien från de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhållningssätt.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi anat en obalans i det internationella perspektiv som elever får i svenskämnets litteraturundervisning. Vi anser att om elever får läsa litteratur även från den icke västerländska kultursfären kan de få en ökad förståelse för människor med annan kulturell bakgrund. Genom att använda sig av ett balanserat mångkulturellt perspektiv i litteraturundervisningen ges elever en möjlighet att medvetandegöra den egna och andras identiteter, lära känna andras världar och på så vis komma bakom stereotypa bilder av människor. Att se om, och i så fall hur, globaliseringen av världen och det mångkulturella samhället avspeglas i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har utgått från ett kvalitativt perspektiv i vår forskning.

Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades.Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka föreställningar och upplevelser som kommuniceras från patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin.Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med särskild fördjupning mot musikterapi i cancervård, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel.Undersökningen är kvalitativ, med influenser från fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar från 8 musikterapier. Forskaren deltog själv i den beskrivna verksamheten och materialet präglas av subjektivitet.

Denna uppsats utreder ifall två kognitionsvetenskapliga perspektiv kan bidra till en effektivare informationslogistik.Med detta som bakgrund har ett tvärvetenskapligt förhållningssätt använts för att framhäva kontraster mellan de båda områdena. Teori har tagits från kognitionsvetenskapens nätverks- och artificiella intelligens perspektiv samtidigt som empirin utgörs av en fallbeskrivning av en Informationslogistisk applikation. Kontraster mellan de båda områdena har vägts mot varandra och teorier om på vilka sätt de två perspektiven skulle kunna berika den informationslogistiska applikationen har dragits. Dessutom har mer generella slutsatser dragits från nätverks- och det artificiella intelligens perspektiven för att besvara hur de på en generell nivå skulle kunna bidra med kunskaper till andra informationslogistiska applikationer.Resultatet i uppsatsen visar att det med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt går att importera kunskaper från det kognitionsvetenskapliga hållet till informationslogistiken..

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur socialsekreterare resonerar kring barns delaktighet vid beslutsprocesser. Undersökningen är kvalitativ och baseras på halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med elva socialsekreterare. Samtliga arbetar med barnutredningar i olika kommuner. Studien har en induktiv ansats och har skrivits ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Av intervjuerna har en tematisk analys gjorts, där tre teman blev centrala.

?If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising? ? Jean BaudrillardSyftet med denna studie är att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger på semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berättarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berättarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som är starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser därmed att blottlägga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv..