Syftet med denna studie är att, på tre skolor i en sydsvensk kommun, granska vilket perspektiv som råder - det relationella eller det kategoriska - och undersöka om någon perspektivförändring ägt rum i samband med implementeringen av regeringens proposition Hälsa, lärande och trygghet (2001/02:14) samt huruvida specialpedagogens relationella perspektiv haft någon betydelse i detta förändringsarbete. I inledningen beskrivs de tre huvuddelarna i studien; vilka perspektiv som kommer att fokuseras, specialpedagogsutbildningens utveckling och utvärdering samt implementeringen av elevhälsapropositionen. I litteraturdelen presenteras ramen för hela studien dvs. specialpedagogik. Därefter belyses innehållet i elevhälsapropositionen samt resoneras kring elever i behov av stöd.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lärarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssätten med elever som kräver särskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. Här undersöks även hur lärare och elever möter olika arbetssätt och metoder där de förhåller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Detta examensarbete ger en bild av hur högstadielärare ser på specialpedagoger och deras arbete på högstadiet. Det visar också lärarnas inställning till specialpedagoger och deras arbete. Resultatet visar att inställningen hos lärarna varierar men man har tillit till specialpedagogernas kompetens. Lärarna använde sig av de specialpedagogiska resurserna i varierande grad, där lärarna i kärnämnena använde sig mer av den specialpedagogiska resursen än övriga lärare..

Syftet med mitt arbete är att få en djupare kunskap om rollen som sjukhuslärare, vad den innebär, hur den och hur undervisningen som sjukhusläraren bedriver har förändrats i ett historiskt perspektiv. Jag har försökt besvara mina frågeställningar, vilka är: Hur har yrkesprofessionen förändrats under tiden 1958-2005? Hur fungerar undervisningen och hur har den förändrats under samma tid? Jag har gjort en empirisk undersökning genom att intervjua två nu verksamma sjukhuslärare och två pensionerade sjukhuslärare. Det framkommer hur sjukhusskolan startade, vad en vanlig arbetsdag kan innebära för sjukhusläraren och hur den förkortade vårdtiden har påverkat professionen..

Forskningen i den här uppsatsen handlar om samekvinnor, en grupp kvinnor som kan ses som en glömd kategori i den pågående genusdiskussionen i Sverige. Utgångspunkten för uppsatsen är huvudfrågan: kan samekvinnor ses som dubbelt diskriminerade utifrån ett intersektionellt perspektiv, genom att tillhöra de marginaliserade grupperna kvinna och ursprungsbefolkning? Den anförda teorin i uppsatsen, intersektionellt perspektiv, problematiserar runt olika aspekters interaktion med varandra och inverkan på det upplevda och behovet av hjälp. Metoden som används är kvalitativ intervjumetod. Intentionen är att belysa samekvinnors situation som kvinna och ursprungsbefolkning och explicit i kontexten våld i hemmets sfär som ett exempel på den dubbla diskriminering samekvinnor utsatts och utsätts för.

I denna uppsats har vi undersökt hur etnicitet framställs och beskrivs isamhällskunskapsläromedel för gymnasiet. Vi har också haft för avsikt att undersöka ometnicitetsbegreppet problematiseras i relation till dess komplexitet. Vi har genomfört enkvalitativ textanalys av tre nyutgivna läromedels beskrivning och diskussion kring etnicitet irelation till två framstående perspektiv inom etnicitetsforskningen, essentialism ochkonstruktivism. Etnicitet kan genom dessa perspektiv antingen ses som biologiskt och statiskt(essentialism) eller som socialt konstruerat och föränderligt (konstruktivism). Detessentialistiska perspektivet anses i dagens forskning vara föråldrat medan detkonstruktivistiska anses vara mer nyanserat och därmed att föredra.

Problem, syfte och frågeställningarI Lgr11 kan följande citat läsas:Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder.Liknande formuleringar och mål finns i tidigare kursplaner för ämnet slöjd och torde innebära att det finns och har funnits ett historiskt perspektiv i slöjdundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida slöjdlärare undervisar sina elever historiska hantverkstekniker, om lärarna är medvetna om att de gör det och om de ser ett värde i en undervisning som främjar hantverkens historiska kontext. Frågeställningarna är följande:Är ett historiskt perspektiv vanligt förekommande i slöjdundervisningen i grundskolan? Finns det en medvetenhet om historiska tekniker bland slöjdlärare i grundskolan?Ser slöjdlärare några fördelar med att ha ett historiskt perspektiv på sin slöjdundervisning?MetodMetoden som valts för denna uppsats är en kvalitativ sådan med frågeintervju som form. Nio slöjdlärare har intervjuats, varav tre av dem behöriga i hela ämnet, tre av dem behöriga enbart i textilslöjd och tre av dem behöriga i enbart trä- och metallslöjd.

SammanfattningDenna studie belyser samt problematiserar elever med ADHD's perspektiv på skolan, den tar upp vad ADHD innebär och orsaken till ADHD. Den tar upp hur de olika underkategorierna beskrivs samt vad som kan vara problematiskt för elever med dessa svårigheter inom skolan. Den undersöker även föräldrar till barn med ADHD's perspektiv på deras barns skolsituation. Vi valde att göra två delstudier, den ena riktade sig till eleverna och den andra till föräldrarna. Vi intervjuade fyra stycken elever med ADHD och en förälder till varje barn.

Jag har skrivit om inspelning av sång i studiomiljö ifrån mitt perspektiv som sångerska och även genom en intervju med en producent som ofta spelar in sång.Syftet med arbetet var att jag och andra sångare ska få en inblick i hur det kan kännas att arbeta med sånginspelning, hur man kan undvika nervositet och nå ett så bra sångresultat som möjligt. Jag har beskrivit min egen upplevelse när jag under en månad sjöng på en skivinspelning och reflekterat över de problem som uppstod. Alla låtar är skrivna och producerade av mig och mina medmusiker i Distant Crown. I resultatet tar jag upp hur det gick efter de förutsättningar vi hade med skivinspelningen och hur viktigt det är att våga..

Syftet med denna studie är att ge förståelse för de förklaringsmodeller som ges av informanter gällande sexualförbrytares tolknings- och beteendemönster analyserat utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt samt kulturanalytiskt perspektiv på narcissism. Det som behandlas i studien är hur personal inom psykiatrin uppfattar att självet hos sexualförbrytare utvecklats samt hur detta beskrivs i de två dokument studien använder sig av och hur dessa utsagor kan tolkas utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv på identitetsskapande. Vidare belyses hur sexualförbrytares tolknings- och beteendemönster kopplas till narcissism utifrån ett socialpsykologiskt och kulturanalytiskt perspektiv. Genomförandet av studien har skett med hjälp av triangulering i form av kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer med personal vid Skogomeanstalten samt analys utifrån två dokument (Hedin, Kuosmanen,Lindholm & Månsson, 2002; Kwarnmark & Tidefors Andersson, 1999) som behandlar sexualbrottsdömda vid Skogomeanstalten. Framkommit i studien har att primär- samt sekundärsocialisation är av stor vikt vid utvecklingen av narcissistiska karaktärsdrag samt att kulturella och sociala förhållanden påverkar formandet av just dessa karaktärsdrag.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter där symtomdiagnosen ADHD får utgöra exempel, samt visa på hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhållningssätt och utformning av lärmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att få och skapa förståelse. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande präglas av ett kategoriskt synsätt på elever i behov av särskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förändrat synsätt som startar på formuleringsarenan så att realiseringsarenan ges förutsättningar att bedriva verksamheter som präglas av gemensamhetsskapande där olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrån egna förutsättningar och behov..

Abstract Syftet med denna studie var att ge röst åt de medverkande barnens tankar, genom att synliggöra deras perspektiv på och uppfattningar av fenomenet visuellt berättande och högläsning i förskolan. Studien är gjord ur barns perspektiv och inspirerad av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter barnens uppfattningar. Vi anser att det finns en kunskapslucka då tidigare forskning kring visuellt berättande och högläsning ur barns perspektiv är bristfällig, eftersom den forskningen mestadels är utförd ur vuxenperspektiv. Våra frågeställningar var: Vilka uppfattningar har barnen av stunden och av karaktärerna i berättelserna? Vad uppfattar barnen att de kan lära sig av visuellt berättande och högläsning? Hur uppfattar barnen sitt inflytande över det som berättas och läses för dem? För att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar intervjuade vi barnen och använde även metoden fotoelicitering, vilken innebar att barnens berättande lockades fram med hjälp av deras egentagna fotografier.

Uppsatsen behandlar frågor kring lekens betydelse för barns lärande och utveckling utifrån förskollärares perspektiv. Studien har innehållit intervjuer med förskollärare som fått möjlighet att uttrycka uppfattningar om leken och dess inverkan på utvecklingen och lärandet..

Kultur är ett komplext begrepp med många innebörder och tolkningsmöjligheter. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrin erfar mötet med patienter från andra kulturer än den svenska. Tio sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk heldygns- och öppenvård intervjuades. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten för intervjuerna var ett livsvärldsperspektiv. Materialet analyserades i förhållande till Lorentz utvecklingsmodell för kulturell kompetens, en modell som visar en utveckling från ett etnocentriskt perspektiv, där fokus är på den egna kulturen mot ett etnorelativt synsätt där den egna kulturen är en av många kulturer.

Studien är kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrån ett tekniskt perspektiv, så kallad köksteknik. Dessutom belyses två förskollärares förhållningssätt och didaktiska inlärningstillfällen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas..