I föreliggande uppsats studeras Ryszard Kapuscinskis bok Ebenholts (sv. 2000). Syftet Àr att nÀrlÀsa texten och söka förstÄelse för de narrativa och berÀttarmÀssiga tekniker, som Àr centrala i förstÄelsen av Kapuscinski. Teoristoffet grundar sig frÀmst pÄ Arne Melbergs tankar kring reselitteratur i kombination med utvalda delar frÄn det postkoloniala fÀltet..

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av SÀffles Centrumförening, dÀr ett nytt centrum skall projekteras. Projekteringen har koncentrerats till kvarteren Hyttan och Kvarnen vilka Àr belÀgna kring torget i SÀffle. Problemen som ligger till grund för arbetet Àr att omrÄdet kring torget upplevs som tomt och livlöst med lite folk i rörelse och slitna fasader. Huvudsyftet har sÄledes varit att fÄ ett mera attraktivt centrum, med flertalet alternativa förÀndringar inom nÀmnda kvarter. Tanken bakom förÀndringarna Àr att fÄ ett större intresse för stadskÀrnan, inte bara för de boende i SÀffle utan Àven för besökare och turister.Arbetet har utförts med hjÀlp av CAD-programmet Archicad vers.10, dÀr gruppen har sammanstÀllt berörda parters tankar med gruppens, till ett virtuellt förslag.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bÀr med sig fragmenterade bilder av sina omrÄden. Genom detta arbete vill jag skapa en förstÄelse för hur de förhÄller sig till de mÄngfacetterade och fÀrgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rÄdande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar mÀnniskor i ett Vi och Dem  pÄverkar ungdomarnas sjÀlvbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som nÄgot positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de fÄr överförda genom media och allmÀnna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna anvÀnt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bÀr med sig fragmenterade bilder av sina omrÄden. Genom detta arbete vill jag skapa en förstÄelse för hur de förhÄller sig till de mÄngfacetterade och fÀrgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rÄdande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar mÀnniskor i ett Vi och Dem  pÄverkar ungdomarnas sjÀlvbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som nÄgot positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de fÄr överförda genom media och allmÀnna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna anvÀnt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Syftet med uppsatsen Àr att i Jonas Hassen Khemiris roman Ett öga rött undersöka matens roll som identitetsskapare och kultur- samt symbolbÀrare, liksom mat som katalysator för kÀnslan av tillhörighet och utanförskap och skapandet av ett "vi och de"-tÀnkande. BÄde orientalismen och den postkoloniala teorin bör kunna bidra med fruktbara begrepp att utgÄ ifrÄn nÀr det gÀller att undersöka identitetsskapande i Ett öga rött. Boken utspelar sig förvisso i ett svenskt samhÀlle, ett samhÀlle som inte har mycket av den mörka, koloniala historia som andra vÀsteuropeiska lÀnder bÀr pÄ. Trots detta finns bÄde förestÀllningar om "vi och de andra" och centrum och periferi stÀndigt nÀrvarande Àven i Sverige, och mÄnga Àr de mÀnniskor och grupper som alltför vÀl kÀnner utanförskap Àven hÀr. Dessa teorier bör dÀrför kunna komma till anvÀndning pÄ ett givande sÀtt.

Hur kan ett klÀdesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? vÀcka sÄ starka kÀnslor? Det hÀr Àr en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berÀttelser om det samhÀlle de vÀxte upp i och det samhÀlle de lever i idag, hur det formar och förklarar en förestÀllning om kvinnan i hijab. Med hjÀlp av postkolonial diskurs analyseras synen pÄ jÀmstÀlldhet och frihet. Den förestÀllda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon Àr just en förestÀllning.

I den hÀr uppsatsen studeras sÄngtrÀning som didaktisk metod vid uttalsundervisning i svenska som andrasprÄk. I syfte att undersöka huruvida uttalet hos andrasprÄkstalare av svenska pÄverkas av metrisk och musikalisk rytm, gjordes ett experiment för att kunna jÀmföra betoningsmönster i tre olika modus: sÄng, lÀst vers och spontant tal. Tre L2- informanter och en svensksprÄkig referensinformant spelades in och analyserades med avseende pÄ vokalkvalitet och lÀngdproportioner i betonade VC-sekvenser (vokal följd av konsonant). Resultatet visade att sÄngmoduset medför en förlÀngning av vokalerna hos alla informanter. Denna förlÀngning visade sig genom ett t-test vara statistiskt signifikant.

Uppsatsen behandlar översÀttningen av de fem första kapitlen i Rapt à Bamako, som Àr ett autentiskt översÀttningsuppdrag och som kommer att publiceras av Bokförlaget Trasten under hösten 2010. En översÀttningsprincip för det aktuella uppdraget har bestÀmts utifrÄn översÀttningens förutsÀttningar, bestÄende av teoretisk bakgrund, mÄltextens syfte och kontext, genomgÄng av referenstexter samt en stilstudie av kÀlltexten. Det framkommer att den kontextuella och lexikala nivÄn var de som gav upphov till mest svÄrigheter under översÀttningsarbetet, men att en stor del av de problematiska översÀttningsfrÄgorna kunde lösas med hjÀlp av översÀttningsprincipen i frÄga..

Denna C-uppsats granskar OmVÀrlden som behandlar bistÄnd, utveckling och globala frÄgor och som stÀlls till förfogande av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete). Studien grundar sig i ett övergripande intresse för hur medierna pÄverkar samhÀllets uppfattning om verkligheten och för studien relevant, postkoloniala förestÀllningar om maktrelationer och strukturer i utvecklingslÀnder.Studien innefattar en förstudie i kombination med kritisk diskursanalytisk metod vilken appliceras pÄ fem skilda reportage ur OmVÀrlden. Syftet Àr vidare att se hur journalistiska texters uppbyggnad bidrar till att konstituera samhÀllets förestÀllningar om rÄdande hegemoniska strukturer. För att definera studiens problemomrÄde stÀlls frÄgor om reportagens dominerande teman och aktörer samt representationen av genus. Detta följs sedan av en utredning av Sidas eventuella röst och pÄverkan vad gÀller OmVÀrldens redaktionella innehÄll.

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

Hur kan ett klÀdesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? vÀcka sÄ starka kÀnslor? Det hÀr Àr en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berÀttelser om det samhÀlle de vÀxte upp i och det samhÀlle de lever i idag, hur det formar och förklarar en förestÀllning om kvinnan i hijab. Med hjÀlp av postkolonial diskurs analyseras synen pÄ jÀmstÀlldhet och frihet. Den förestÀllda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon Àr just en förestÀllning.

Examensarbetet utgör en lÀromedelsstudie som granskar omrÄdet imperialismen i fem lÀroböcker i historia för gymnasiet kurs A. Metoden arbetet anvÀnder sig av en innehÄllsanalys och en syftesrelaterad analys med en exponerande kritik. Arbetet utgÄr ifrÄn orientalisten Edward Saids postkoloniala teori och övertar Àven Luis Ajagån-Lester och Masoud Kamalis begreppsapparater vid analysen av de granskade lÀroböckerna. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om lÀroböcker i historia för gymnasieskolan innehÄller ett företrÀdelsevis vÀsterlÀndskt perspektiv, det vill sÀga om lÀrobokstexterna utgÄr frÄn aktörer i VÀsteuropa och USA. Om sÄ Àr fallet, vad ett sÄdant vÀsterlÀndskt perspektiv kan medföra.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om flersprÄkiga barn och ele-vers sprÄkutveckling i förskolan och i förskoleklass. I studien har vi utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀll-ningar som Àr följande; vilka strategier anvÀnder förskollÀrare för att utveckla sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn och elever? Vilken betydelse har miljön för flersprÄkiga barn och elever och deras sprÄkutveckling i förskola respektive förskoleklass?Kvalitativa intervjuer har anvÀnts, vilket innebÀr att Ätta förskollÀrare intervjuats för att besvara frÄgestÀllningarna i studien. Ett sociokulturellt perspektiv genomsyrar studien. Resultatet visade pÄ att de olika förskolorna och förskoleklasserna arbetade pÄ olika sÀtt med flersprÄkighet.

I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrÄn deras motion Egenmakt, arbete och jÀmlikhet ? Liberal integrationspolitik. Fokus ligger pÄ hur de behandlar utanförskapet och de mÀnniskor som anses leva i utanförskap. En brÀnnpunkt nÀr utanförskap diskuteras Àr etnicitet varför detta ocksÄ ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset pÄ hur deras liberala stÄndpunkter i motionen kommer till uttryck.I analysen av det empiriska materialet anvÀnder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig sjÀlv som politiskt neutral och Àr politiskt engagerad i social förÀndring, vilket jag finner vÀsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som sÀger sig efterstrÀva lika rÀttigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla mÀnniskor som lever i utanförskap.

Det Àr en betydande andel svenska resenÀrer som idag reser till och runt i Thailand som ?backpackers?. Mitt syfte Àr att ta reda pÄ om den svenska backpackerdominansen i Thailand skulle kunna betecknas som en kolonisering. Material och metod bestÄr av intervjuer och deltagande observation med sju informanter, samt fÀltundersökningar som bedrivits i Thailand. Slutresultatet tolkas med hjÀlp av den postkoloniala teoribildningen.