I det hÀr examensarbetet undersöks Indiens största religion hinduismen och hur den framstÀlls i fem svenska lÀroböcker för gymnasiet. Böckerna som har undersökts Àr alla skrivna för Religionskunskap A vilket Àr ett kÀrnÀmne som alla gymnasieelever tar del av. Syftet Àr att undersöka om postkoloniala tankar och vÀrderingar Äterfinns i framstÀllningen av en frÀmmande religion, hinduismen i det hÀr fallet. Vilka vÀrderingar som ligger bakom kunskapsurvalet tolkar jag utifrÄn texterna. Undersökningen Àr hermeneutiskt prÀglad dÄ min förförstÄelse ligger bakom tolkningarna jag gör.

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgÄngspunkt i Àldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jÀmförelse göras om Enterprise först och frÀmst har dessa strukturer och om sÄ Àr fallet, göra en jÀmförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfÀltet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvÀgagÄngssÀtt som innefattar semiotik och diskursanalys anvÀnds för att kunna peka pÄ hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besÀttningens inbördes hierarki, hur andra frÀmmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet gÄr till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock frÄn de Àldre serierna pÄ ett sÄdant sÀtt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och Àven hur alla besÀttningsmedlemmar Àr med och skapar seriens handling..

Syftet med studien Àr att undersöka och problematisera hur Sida och Afrikagrupperna arbetar med hiv och aids i Sydafrika utifrÄn den postkoloniala kritik som riktats mot denna typ av arbete. Fokus ligger pÄ de problem och dilemman som finns i utvecklingssamarbetet med Sydafrika. För att fÄ en djupare förstÄelse och ytterligare ett perspektiv sammanför vi den postkoloniala teorin med teorier om hÀlsa. I det postkoloniala kapitlet behandlas bland andra Maria Eriksson Baaz och Pal Ahluwalias teorier om hur kolonialismen har skapat strukturer som pÄverkar Afrikabilden bÄde i vÀstvÀrlden och i Afrika idag. I teorin om hÀlsa utgÄr vi ifrÄn bland andra Deborah Lupton som menar att folkhÀlsa har en stark inverkan pÄ politiska och sociala strukturer som fungerar som ett moraliserande system och pÄverkar hur vi ser pÄ oss sjÀlva.

Syftet med uppsatsen har varit att studera betydelsen av inslag av meÀnkieli i modern svensk litteratur ur ett narratologiskt och postkolonialt perspektiv. Inslagen har rÀknats och kategoriserats med avseende pÄ vilken betydelse de har för berÀttelsen, för karaktÀrerna, tiden och rummet, i vilken situation de förkommer, vilken kÀnsla de förmedlar och om de Àr översatta till svenska eller inte. De verk som studerats Àr tvÄ av Gunnar Kieri, Av dig blir det ingenting (1976) och Bara ett liv (2001), samt Mikael Niemis Mannen som dog som en lax (2006). De bÄda verken av Gunnar Kieri har jÀmförts sinsemellan och en jÀmförelse har ocksÄ gjorts mellan de bÄda författarnas sÀtt att anvÀnda meÀnkieli. Postkoloniala teorier har prövats pÄ de tre verken.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, som Àr de tvÄ största svenska morgontidningarna, har varit styrda av postkoloniala tankesÀtt i sin rapportering frÄn det jordbÀvningsdrabbade Haiti. JordbÀvningen Àgde rum den 12 januari 2010, och vÄr undersökningsperiod strÀcker sig frÄn den 13 januari till den 26 januari 2010.  Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ textanalys och totalt lÀst 190 artiklar, varav 38 av dem Àr citerade i undersökningen. Som utgÄngspunkt för vÄr undersökning har vi huvudsakligen anvÀnt oss av Maria Eriksson Baaz avhandling The White Who/Man?s Burden in the Age of Partnership. A Postcolonial Reading of Identity in Development Aid (Göteborgs universitet 2002).

?Arabiska vÄren ? framstÀllningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia? Àr titeln pÄ denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att pÄ sÄ sÀtt kunna uttala om den ?Arabiska vÄrens? framstÀllning. Syftet har ocksÄ varit att jÀmföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna.Med utgÄngspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjÀlp av den kritisk diskursanalytiska metoden.Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie Àr kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en stÀllning mot vÀst och dess intressen, samt aktörer förknippade med vÀst dÀr de vÀstallierade andrafieras som ?De onda Andra?.

Syftet med denna uppsats Àr att sammanföra postkolonial teori och narratologi för att visa pÄ hur teoretikerna Homi K. Bhabhas postkoloniala tÀnkande och Mieke Bals narratologi berikar varandra och tillsammans belyser kontextualiseringen som en central punkt. Denna kommer vidare att leda till frÄgan kring hur ansvar skrivs in i det kommunikativa liksom i det kulturella rummet.  .

Studie har avsett att undersöka hur den postkoloniala teorin manifesteras i tvÄ ungdomsromaner, samt hur dessa manifestationer har parodierats. En tematiskt och narratologisk analysmetod har anvÀnts i studien. Resultaten ÄskÄdliggör att de bÄda romanerna kan betraktas som en parodi över det allmÀnmÀnskliga behovet av en kulturell identitet..

BrÀckt vatten smakar som tÄrar ? En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck.Syftet med studien Àr att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrÄgor. Vi vill fÄnga de olika aktörernas upplevelse och förstÄelse av fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck.Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet Àr analyserat med hjÀlp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den MÄngkulturella triaden.Resultaten visar pÄ att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna vÀljer att definiera hedersrelaterat vÄld och förtryck och att detta dels bygger pÄ att de Àr prÀglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utstrÀckning anammat ett intersektionellt tÀnkande genom vilket man förstÄr fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck ur variabler sÄsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat vÄld? som en egen kategori frÄn ?vÄld i nÀra relationer?.

Det hÀr arbetet har handlat om att komponera sÄngmelodier bestÄende av vers, refrÀng och eventuellt en brygga med hjÀlp av sex olika metoder. Jag ville ta reda pÄ vilken metod jag ska anvÀnda för att min arbetsprocess ska flyta pÄ sÄ bra som möjligt och samtidigt fÄ resultat som jag Àr nöjd med. Melodierna var menade att passa inom genren pop och tanken var att de skulle passa min röst, eftersom jag planerar att sjunga dem sjÀlv. Jag kom fram till att den metod som fick arbetsprocessen att flyta pÄ bÀst för mig var att improvisera fram melodier med rösten till en fÀrdig text, men den metod som jag tycker gav de bÀsta melodierna var att improvisera fram melodier med rösten utan nÄgra andra hjÀlpmedel. Arbetet har resulterat i 24 stycken inspelade sÄngmelodier med tillhörande ackord samt tvÄ stycken fÀrdiga lÄtar med text och ett enklare arrangemang..

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bÀr med sig fragmenterade bilder av sina omrÄden. Genom detta arbete vill jag skapa en förstÄelse för hur de förhÄller sig till de mÄngfacetterade och fÀrgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rÄdande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar mÀnniskor i ett Vi och Dem  pÄverkar ungdomarnas sjÀlvbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som nÄgot positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de fÄr överförda genom media och allmÀnna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna anvÀnt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Vi har gjort en kvalitativ studie som syftar till att sprida en ny bild av de unga mÀnnen med utlÀndsk bakgrund i Angered. Vi vill förÀndra de stereotypa förestÀllningar som florerar i samhÀllet och synen pÄ förorten som media upprÀtthÄller. ForskningsfrÄgorna vi har anvÀnt oss av Àr som följer: Hur sysselsÀtter de sig? I vilken utstrÀckning Àr de integrerade i det svenska samhÀllet? och Vilka svÄrigheter möter de vad gÀller integrationen? Materialet insamlades genom Ätta enskilda semi-strukturerade intervjuer. Vi analyserade resultatet med hjÀlp av meningskodning och tolkade det sedan med hjÀlp av den postkoloniala teorin.

The essay examines and compares three different textbooks used in gymnasieskolans A- course from a postcolonial perspective. The method used in the essay is a qualitative analysis. Edward Said?s postcolonial theories are used as a tool to facilitate the analysis of the textbooks. The purpose of the essay is to examine how the textbooks depicts different parts of the world, are they depicting a multicultural world view, or are the textbooks assuming a western perspective in their description of the world.

I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framstÀlls och artikuleras i media. Bilden av slöjan Àr starkt pÄverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den Àr nÀra förknippad med och dÀrför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen Äterges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sÀtts Àven in i en annan kontext dÀr den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande vÀsterlÀndskt samhÀlle..

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur fyra svenska medier (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SR Ekot) rapporterat om revolutionen i Egypten under 2011 och början av 2012. I enlighet med postkoloniala teorier visar undersökningen hur reportagen bÀr spÄr av eurocentrism, alltsÄ idén att sÄ kallade vÀsterlÀndska normer Àr bÀttre Àn andra normer, i detta fall muslimska. Reportagen reproducerar Àven stereotypa uppfattningar av i synnerhet personer med anknytning till muslimska partier. Det framstÄr Àven som trovÀrdigt att dramaturgiska grepp förstÀrker behoven av dessa förenklingar. Under Äret förÀndrades tonlÀget i reportagen.