This thesis applies a discourse theoretical approach in order to examine in whatways and with what possible meanings the library at KVINFO participates in the overall gender discourse in society. This means that our reading takes place at a metatheoretical level, focussing on the library as a constructor of meaning in relation to society's gender discourse.Besides the actual reading, the thesis argues for the fruitfulness of using both a discourse theoretical and a feministic perspective in the field of Library and Information Science. By looking at libraries in general through a lens provided by these perspectives, libraries are staged as battlegrounds for competing discourses,that attempt to promote its particular knowledge claim on how reality should be perceived.The reading shows that it is possible to perceive the library at KVINFO as amaterial articulation that takes shape by and is part in a feministic counterdiscourse against the masculinistic hegemonic discourse, which throughout ?hisstory? has positioned women as ?the other?, and established men as the normative category in society, including the libraries. Through its practise KVINFO has contributed to a change in the collective identity ascribed to women.

Syftet med uppsatsen är att granska utställningen TEKNIKONER teknologins ikoner (2008) medutgångspunkt i ett genustänkande postkolonialt perspektiv. Med fokus på utställningensillustrationer och deras bildspråk, kommer utställningens delar och hela berättelse att analyserasutifrån följande frågeställningar:o Finns det budskap i illustrationerna som inte finns i texten? ocho Återspeglas det stereotyper i illustrationerna som inte finns i texten?o Förstärker illustrationerna det som förmedlas i texten? ellero ? talar illustrationerna istället emot texten?metod: Illustrationerna har analyserats utifrån att de ingår ett bildspråk. Ett antal frågor harformulerats utifrån det teorietiska ramverket. Frågorna har ställts till illustrationerna, var för sigoch till utställningen i sin helhet, med hjälp av en teori om visuell semiotik.

Uppsatsen ska bidra till att öka förståelsen för yrkesarbetande muslimska kvinnors syn på att bära slöja och att vara delaktiga i arbetslivet. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse dels yrkeslivet och dels slöjan har för de muslimska kvinnorna i studien och vilken roll omgivningens bemötande spelar för informanternas identitetskonstruktion. Underlaget till uppsatsen består av intervjuer med sex muslimska kvinnor och litteratur om islam, identitet och genus. Genom kvinnornas berättelser visar det sig, å ena sidan, att arbetslivet har stor betydelse för informanterna och att de identifierar sig som yrkeskvinnor. Å andra sidan kan ingen av kvinnorna tänka sig att ta av sig slöjan för att få ett arbete. Hellre skulle de finna andra lösningar, så som att bli egna företagare, vilket visar på kvinnornas aktiva aktörskap.

A radical change is taking place in the world today: some former colonies are now booming economically while several former colonizers are suffering from economic crisis. Postcolonial theory states that old structures from the colonization are keeping the South poor and the North rich. Today there?s a shift in these structures as former colonizers Spain and Portugal are forced to ask for economical support from their former colonies.The colonial discourse separated white from black and depicted the population in the colonies as the absolute antithesis of the Europeans. In Portugal circulated also lusotropicalism, an ideology that claimed Portugal as absolutely free of racism, a statement with great influence in the postcolonial Portugal.On the basis of semi-structured focus groups I will in this paper do a discourse analysis of young, university educated Portuguese identity/ies in relation to the former colonies and the changing relations to these countries.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

SammanfattningIntensiva fallstudier av dagspressens representationer av humanitära aktioner Biafra 1968 och på Afrikas horn 2011 möjliggör en jämförelse i hur skildringen av det svältande Afrika förändrats över tid. Uppsatsens syfte har, med denna komparativa ansats, fokuserat på hur den utrikesjournalistiska diskursen skapar Oss och de Andra. Detta har undersökts med följande frågeställningar:Hur framställs de behövande och de som hjälper?Legitimeras humanitära aktioner? I så fall: hur?Vad har detta med utrikesjournalistikens diskursiva praktiker att göra?Hur kan detta kopplas till ideologier, maktrelationer och kulturella värderingar i den sociokulturella kontexten?Med postkolonial teori har utgångspunkten varit att undersöka hur kolonialismen som ideologi, som en del av det svenska, kollektiva minnet, inverkar på journalistiken. Den empiri som ligger till grund för analyserna består sammanlagt av fyra publikationer från Dagens Nyheter som, med sin ledande ställning, representerar dagspressen.

The aim of this study is, from a norm-critical approach, to find, investigate and analyse human representation in the visual culture of one preschool in order to understand if the children enrolled are represented or not. The research questions are: In what ways is there imagery of human representations in images and materials designed for play? What skin-colors and origins are dominant in the data collected?We carried out a qualitative study in the form of visual ethnography. This method allowed us to use a combination of different data collection tools such as photography and ethnographic field notes to collect our data. The photographs we took of images and material used for play, was then analysed through semiotic picture analysis.

The object with this bachelor thesis is to illustrate if equality is present during the interaction between female and male players in the World of Warcraft with focus on the female players conception. The main question is: How does gender matter in the interaction between female and male players in WoW? This question is particularly interesting because WoW is in its own construction neutral in regards to gender in the aspect that gender does not hinder or benefit your avatar when it comes to the avatars development or possibilities. This bachelor thesis describes the views three of female WoW players and how they perceive the interaction with male players with focus on equality. The informants? personal thoughts and experiences are described.

Alice Lyttkens (1897-1991) was a very popular author in Sweden during several decades in the middle of the twentieth century. She was most famous for her historical novels. During her first period as a novelist in the 1930s, however, she wrote contemporary fiction, reflecting the situation of contemporary Women. The traditional view of the two sexes as ?complementary? permeated the interwar period.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen.

Uppsatsen Kvinnlig kluvenhet undersöker Maria Gripes roman Skugg-gömman, sista delen itetralogin Skuggserien, ur ett feministiskt perspektiv. Skugg-gömman skiljer sig markant frånde tidigare romanerna i Skuggserien till form och innehåll. Den huvudsakliga frågan somställs i undersökningen är huruvida karaktären Carolins kluvenhet och romanens form kankopplas till kön. Genom en närläsning av Skugg-gömman görs ett försök att komma närmaredet ogreppbara och opålitliga i berättandet och hos karaktären. Paralleller till tidigareforskning dras där framför allt feministisk teori och litteraturteori ger stöd för romanenskoppling till kön.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera kristen feministteologi, med fokus på hur det patriarkala språket inom kristen tradition påverkar kvinnor inom religionen, samt hur feministteologer använder och tolkar detta patriarkala språk för att göra det inkluderande även för kvinnor. Detta tar sig uttryck bland annat genom att benämna Gud med kvinnliga pronomen bredvid de manliga, såsom Gud Fader och Moder. Genom att tillämpa litteraturstudium som metod framgår att kvinnor från början var i majoritet i den tidiga kyrkan, som bestod av dem som följde Jesus under hans levnadsår och närmast efter hans död. Därefter tar män allt mer över religionen och gör den till sin egen, inte minst genom de paulinska breven som blivit normerande för kristendomens etik och moral. Angående resultatet av vad jag kom fram till kan sägas att trots att det kristna språket utesluter kvinnor i teorin, är det de kristna männen som har uteslutit kvinnor i praktiken, och sedan trettio till fyrtio år tillbaka i tiden har en våg av feministteologer kämpat för att kvinnor ska känna sig mer delaktiga i sin religion, samt synas och höras. Detta har gjorts genom att omdefiniera språk, omvärdera vikten av grammatik och genom att lyfta kvinnlig erfarenhet, exempelvis genom att lyfta fram det kvinnliga i treenigheten, och genom att försöka tala om Gud även med kvinnliga pronomen och med kvinnliga egenskaper..

Syftet med denna studie var att undersöka hur homosexuella flyktingar från Uganda upplever processen att söka asyl i Sverige. Studien har genomförts utifrån kvalitativa intervjuer med två kvinnor och två män från Uganda som sökt asyl på grund av hot mot sin sexuella läggning. Intervjuerna har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv där de olika teoretiska begrepp vi har använt oss av är kön, sexualitet och heteronormativitet, sociala normer, postkolonial teori samt kapital- och klassteori. Resultatet visar att informanterna hamnat i en svår situation då de skulle bevisa för Migrationsverket att de var trovärdiga i sina berättelser. De upplevde att de i flera situationer kände sig misstänkliggjorda och kränkta.

Muslimer framställs ofta på ett onyanserat sätt i västerländska media. Islam och muslimer framställs både som ett hot mot och samtidigt som underlägsna västvärlden och västerlänningar. Jag har i min uppsats fokuserat på nyhetsmediernas framställning av muslimska kvinnor, som en del av den totala bild av muslimer som nyhetsmedia skapar. Syftet med uppsatsen är att undersöka diskursen kring muslimska kvinnor i svenska dagstidningar mellan 1999 - 2003. Jag har analyserat 108 artiklar med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och postkolonial teori.

Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv på nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förståelse av en populärkulturell text, som de gavs tillfälle att i en gruppintervju beskriva med egna ord. Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tänkande, fokuserat på individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrågan anno 2009, dvs. att den fokuserade på kvinnans fria val att leva singelliv och rätt till ?manliga sexualvanor?, på hennes rätt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rätten till ett inbyggt bekräftelsesystem, på hennes rätt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriär och på åldersfixeringen i dagens samhälle.