Fattiga kvinnor fokuseras ofta i internationellt utvecklingsarbete då de anses överlägsna män i att generera såväl förbättrad hälsa som ekonomisk utveckling. Feministisk kritik av tidigare insatser som främst sett till kvinnors reproduktiva roll har gjort att empowermentbegreppet idag är centralt: kvinnors villkor ska definieras på gräsrotsnivå, såväl praktiska som sociopolitiska behov ska mötas och kvinnor därmed ges förutsättningar att göra strategiska livsval. Kvalitativa intervjuer med kvinnor i Svenska Getbanken i Uganda genomfördes i syfte att undersöka utvecklingsprojektets inverkan på kvinnornas livssituation, och på deras självuppfattning. Efter tematisk analys visar resultatet bl a att kvinnornas inkomster gynnar familjen, att deras självtillit växt då isolering i hemmet bytts mot socialt stöd och ny kunskap, och att de något ökat sitt inflytande i familjen. En kritik är att kvinnornas totala arbetsbörda ökat, då projektet inte beaktar strukturella frågor, som t ex könsarbetsdelning.

Kvinnor är en starkt representerad grupp i många delar av det som fått beteckningen New Age. Samtidigt pågår en debatt ute i samhället om olika ?feminismers? syn på könen och samhället.Detta arbete har undersökt ett exemplar av New Age-feministisk litteratur för att utläsa vilken bild av ?kvinnlighet? författaren ger, samt hur denna ?kvinnlighet? konstitueras. Denna undersökning har också försökt bestämma vilken könsteoretisk fåra denna författare skall placeras i. Den undersökta boken heter Kvinnor som slår följe med vargarna och är skriven av Clarissa Pinkola Estés.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för islamiskt grundade värderingar om könsroller, genom att undersöka muslimska mäns kvinnosyn och förväntningar på kvinnan som framtida hustru. Intervjuer med åtta muslimska män besvarar frågeställningar kring förväntningar på kvinnan, könsroller och äktenskapet. I denna studie undersöks muslimska mäns syn på skillnaden mellan könen. Sekulär och muslimsk feministisk teori används för att analysera empirin. I studien framkommer hur praktiserande muslimer som vill leva efter Koranen, kan uppleva en viss social press kring att leva upp till sin könsroll som ofta framställs som medfödd.

Uppsatsen studerar hur utanförskapet manifesteras i Stina Aronssons roman Den fjärde vägen och Elsa Forsgrens novell ?Mörker? i Resa mellan ensamheter, bägge utgivna 1950. Dessa litterära texter skildrar kvinnor och kvinnoliv i samma litterära landskap, ett imaginärt men ändå väldefinierat Norrbotten/Tornedalen. Ur ett postkolonialt och intersektionellt perspektiv belyser jag hur författarna använder ålderdom, blindhet, genus, den sociala och tornedalska tillhörigheten, språket, namnen, tystnaden och vreden för att framhäva maktlösheten, klyvnaden och utanförskapet i de kvinnliga huvudpersonernas liv. I berättelserna finns även motberättelser där ovan nämnda motiv skapar motstånd mot centralmakten och de manliga maktstrukturerna i samhället.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur tre gruppvåldtäkter i Stockholm skildrats i Aftonbladet. Fallen vi valt att studera närmare är Rissnefallet 2000, Stureplansvåldtäkten 2007 samt Tenstafallet 2013. De frågor som ligger till grund för vår undersökning är: Vilka får uttala sig? Hur framställs offer och gärningsmän? Finns det några skillnader och likheter i rapporteringen av fallen? Vi har också valt att undersöka hur journalisterna förhåller sig till de pressetiska reglerna. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av en textanalys med kvalitativ ansats.

This survey is a theoretical analysis concerning didactics of literature, in which I problematize what Martha C. Nussbaum describes as ?narrative imagination?. By using postcolonial theory, more specific: Gayatri Spivaks essay ?Can the Subaltern Speak?? and her theoretical formula ?a leap into the other?s sea?, I try to answer the following question: Can ?narrative imagination? be understood as a manifistation or concretisation of ?a leap into the other?s sea??The answer that is given concerning my general question is simply: No.

I denna uppsats vänder vi siktet mot de professionella vuxna som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Syftet med studien är att skapa förståelse för och synliggöra den professionella socialarbetarebs åsikter och erfarenheter kring sitt arbete och med det som utgångspunkt problematisera bemötandets betydelse för ensamkommande barns etablering/integration i Sverige. Bakgrunden till studien återfinns kring en förförståelse kring en bristande integrationspolitik och att individer med invnadrarbakgrund många gånger hamnar i utanförskap genom majoritetens utmålande av invandrare som främmande och kulturellt avvikande. Arbetet med uppstasen bygger på en kvalitativ ansats där empirin baseras på intervjuer.Resultatet påvisar integrationens komplexitet och att personalen upplever att de saknar strategier för det integrationsfrämjande arbetet. I tolkningen av empirin kan vi utläsa flertalet motsägelser däribland att ansvaret för integrationen åläggs den enskilde individen samtidigt som informanterna ger uttryck för nödvändigheten av ett ömsesidigt bemötande.

In this thesis ? concerning didactics of literature ? I perform a reading and theoretical analysis of two pivotal works within reader-response theory, more precisely: Literature as Exploration (1938) and The Reader, the Text, the Poem ? The Transactional Theory of the Literary Work (1978), both written by Louise M. Rosenblatt. The object of this analysis is to examine whether Rosenblatts? theory and methodology can be used to accomplish understanding for ?the other?, what Martha C.

Syftet med analysen har varit att undersöka vilken mening det mångskiftande begreppet jämställdhet får under valrörelserna 2002 och 2006 samt vilka förändringar som har skett. Undersökningen har gjorts genom diskursanalys av partiernas valplattformar från de båda valrörelserna. Med feministisk teori som teoretiskt ramverk har vi analyserat de feministiska diskurser som för en kamp om att fylla jämställdhet med mening och analyserat den förändring som skett. Vårt huvudsakliga resultat är att jämställdhetens mening i båda valrörelserna konstrueras kring Gränsen mellan det privata och offentliga, Våld och Könsmaktsordning eller diskriminering? ? och att det är inom dessa områden som kampen om betydelse förs.

Uppsatsens syfte är att undersöka jämställdhet som en samtida svensk diskursordning, med fokus på konflikter mellan olika diskurser inom den. Metoden består av diskursanalys av material från tre fokusgrupper med kvinnor som har erfarenhet av jämställdhetsarbete inom partipolitiken, högskolan och näringslivet. Utgångspunkten är att diskurser är betydelsebärande system som är relativt stabila över tid, som skapas genom kampen mellan olika aktörer med intressen i diskursernas utformning. Utifrån tidigare forskning framstår två aktörer vara särskilt relevanta: välfärdsstaten och kvinnorörelsen. Analysen av materialet visar att två diskurser kan urskiljas, som delvis kan relateras till dessa aktörer.

This essay investigates the feminist philosophy of Rosi Braidotti with particular focus on the alternative feminine feminist nomadic subject that she creates. I also introduce Braidotti?s theoretical inspiration from Gilles Deleuze and Luce Irigaray. I argue that Braidotti creates an alternative figuration for feminism through synthesizeing Deleuze?s concept of ?becoming? with Irigaray?s sexual difference-theory.

Purpose/Aim: The purpose of this essay is to see how the media, through the newspaper, "Vi föräldrar?, produces family and parental roles, and to investigate how the image changed over time.Material/Method: The material consists of a number of selected texts from the years 1968, 1988 and 2008. The method used is a discourse analysis based on the three level model by Norman Fairclough. The three levels are the text, the discourse practise and the sociocultural practise. In this study two of the levels, text and sociocultural practise, are used in analysing the texts.Main results: Family and parenting in the texts from 1968 can be linked to the structural functionalist theory in which the core family is central and women and men are assigned to specific roles.

My essay is an examination of the poet Mina Loy and two poems that are essential in her authorship, these poems also represents a thematic entrance to Loys life and literary concepts. On the basis of Gunnar Harding preface and translation of selected poems from the collection Lunar Baedeker, I have chosen to look further at the poems Lunar Baedeker and Songs to Joanne, poems that accommodate contexts of an esthetical and linguistic complexion.Using terminology from the philosopher Gilles Deleuze as method for analysis, enabling an examination which proceeds from the concepts of nomadism, deterritorialization and line of flight. In the consideration of Loys modernistic and woman ?becoming, a situational and relational context is introduced which includes references to feminism, cosmopolitism, futurism, modernism, Dadaism as well as to acquaintances of Gertrude Stein, Djuna Barnes, F.T. Marinetti and Isadora Duncan.

Uppsatsen är en jämförande studie av kvinnors livsvillkor och förmåga att undkomma fattigdom i de två indiska delstaterna Kerala och Punjab. Båda delstaterna har höjt den allmänna levnadsstandarden i befolkningen men haft olika framgång i att få dessa att tillkomma kvinnor. Syftet med uppsatsen är att undersöka dels kvinnors livsvillkor och dels vilka faktorer som påverkar dessa i delstaterna. Metoden har bestått av kvalitativ textanalys. Vidare har statistik från UNDP använts.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. Målet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehållare i transparent glas vill jag ifrågasätta varför vi gömmer och smusslar med våra mensskydd men också varför mensen idag framställs som oren, äcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sätta den i fokus, på piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framställts om vi levt i ett matriarkat.