BAKGRUND:Matematik finns överallt i vår närmiljö och är mycket mer än bara siffror. Utemiljön kan användas på många olika sätt och det är bara fantasin som sätter gränser för vilka. I läroplanerna och kursplanen för matematik finns det exempel på mål som fördel kan uppnås på andra platser än i klassrummet. Utemiljön kan erbjuda bland annat ett lustfyllt lärande, lättillgängliga konkreta material, arbete med kropp och sinnen och en obegränsad stor yta. Matematiken är som ett landskap med öar och broar som med fördel kan arbetas med utomhus.

I en tid där allt fler människor bosätter sig i städer har syftet med denna studie varit att undersöka människors gränsdragningar i det urbana och framför allt vilka gränsteknologier som omgärdar det egna bostadsområdet. För att besvara studiens frågeställningar har Charles Tillys (2004) teori om beständig ojämlikhet och Richard Sennetts (2008) teori om sökandet efter gemenskap i den moderna staden varit givande utgångspunkter. Det fall som studerats är Täby kommun norr om Stockholm och i ett vidare syfte har gränsdragningar i kommunen med hjälp av Blakely & Snyders (1997) teori om Gated Communities jämförts med inhägnade bostadsområdens fysiska murar. Genomförandet har utgjorts av kvalitativa samtalsintervjuer i kombination med en observation på plats vilket lett fram till resultatet att det finns både enande och åtskiljande faktorer som omgärdar Täby. Fysiska gränser har visat sig vara det geografiska avståndet och upplåtelseformer och socialt har viljan av att bo nära familjen visat sig vara en stark faktor till att sociala flyttmönster både skapas och upprätthålls.

Do our imaginations of real landscapes get affected by works of art such as paintings, myths and literature? They often give very colourful descriptions in words as well as pictures. Do they actually change our feelings for the landscapes we are in and carry around as images inside? Close your eyes and take a few deep breaths. Imagine that you are leaning against a wooden fence a mild summer evening.

En av de största orsakerna till den massiva förlusten av växtarter, är fragmenteringen av habitat. I Europa är öppna naturbetesmarker och ängar de habitat som genomgått de största förändringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den här studien inventerades kärlväxter på 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skärgårds naturreservat. Syftet var att ta reda på hur diversiteten bland kärlväxtarter skiljer sig mellan hävdade gräsmarker och f.d. gräsmarker där hävd upphört och hur ett förändrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagång.

Purpose of this thesis is to study the impact of wind turbines on their surroundings. It also aims to analyze how the communication looks between the authorities, the planner and local residents prior to the establishment of wind turbines in Lännäs/Odensbacken in Örebro, where three wind turbines set up in a group.The results of this survey show that the participants experience themselves not as especially disturbed of the turbines in the form of large noise, shadows, and sleep disturbance indoors and outdoors. Participants felt that no change had taken place on the natural environment (52%) since the turbines became operational. It was 49% of participants had got no information about the establishment of Örebro Municipality, Örebro County Administrative Board or Wind Power Company. Scientists/­experts had the highest confidence of 86%, politicians and the media/journalists had least confidence.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.

Organisms relevant for nature conservation dont follow administrative borders. Because of this there is a need for a landscape perspective within conservation and planning, and a need for the species of interest to have legal protection. Network analysis adapted for ecological purposes has grown to become a powerful tool for studying and communicating the relationships between species dispersion and access to habitat. In this study the following question is posed: How is the Osmoderma eremita and the Pernis apivorus dispersal possibilities in the small scale cultivated landscape of Borås affected by exploitation in respect to a) dispersal ability, b) habitat quality, c) position of habitat patches in a network? The analysis were based on municipal and regional nature conservation data, which in due to confidentiality is not accounted for in the report by maps, coordinates, etc.

Within literature, politics and science, there is a claim that ?tree avenues are important?. But the question and the goal for this essay are to explore the pretext to how and why. Planting tree avenues is a 4000 year old tradition and they are a common element in the Swedish and Scanian landscape since the 18th century. They were first mainly planted by aristocratic land-owners or on their initiative, but since the 19th century also by farmers.

Stadens landskap kan förändras snabbt, nya områden exploateras och andra överges. Att bygga tätt har blivit ett populärt sätt att expandera städer på då det anses spara värdefull mark utanför städerna. Men vilken mark är det som ska bebyggas inne i staden? Har inte dessa områden några egenskaper som är värda att bevara? Denna uppsats redogör för vilka värden övergivna områden med vild natur i urban miljö kan ha, samt vilka attityder det finns till dessa. Genom en litteraturstudie har olika värden, som till exempel ekologiska sociala och upplevelsemässiga, applicerats på dessa platser.

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Uppsatsen studerar hur utanförskapet manifesteras i Stina Aronssons roman Den fjärde vägen och Elsa Forsgrens novell ?Mörker? i Resa mellan ensamheter, bägge utgivna 1950. Dessa litterära texter skildrar kvinnor och kvinnoliv i samma litterära landskap, ett imaginärt men ändå väldefinierat Norrbotten/Tornedalen. Ur ett postkolonialt och intersektionellt perspektiv belyser jag hur författarna använder ålderdom, blindhet, genus, den sociala och tornedalska tillhörigheten, språket, namnen, tystnaden och vreden för att framhäva maktlösheten, klyvnaden och utanförskapet i de kvinnliga huvudpersonernas liv. I berättelserna finns även motberättelser där ovan nämnda motiv skapar motstånd mot centralmakten och de manliga maktstrukturerna i samhället.

Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, där olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhållanden har en framträdande roll. Det övergripande syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förändringarna i markanvändning avseende våt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr på Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotländska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvårds-intressen, men visar också på en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur människors olika idéer och värderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan på det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen ständigt närvarande.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen. Planförslagets har däremot vägt upp centrumets nackdelar med för få grönytor och för få varierande bostadsalternativ. Resultatet blev ett planförslag innehållande ca 2.500 bostäder med varierande husutformning, två nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse förläggs, kajpromenad längs med Helge å för att öka vattenkontakten, ett torg, flera parker samt ett ?park and ride? tåg.

I studien undersöks läroböcker i Naturkunskap 1a1 med avseende att studera vilka miljöfrågor som tas upp i ämnet och vilket utrymme frågorna får. De perspektiven läroböckerna har på miljöfrågorna kommer att undersökas i syfte till att studera i vilken grad läroböckerna erbjuder pluralism i perspektiven, vilket skulle innebära att miljöfrågorna beskrivs utifrån flera olika perspektiv. Läroböckernas perspektiv på miljöfrågornas orsak, konsekvens samt vem som bär ansvaret för att de löses undersöks. Även vilka tidsperspektiv miljöfrågorna beskrivs utifrån och huruvida någon mellanmänsklig konflikt presenterades studeras. Läroböckerna undersöks med kvantitativa textanalyser av de fem läroböcker i ämnet Naturkunskap 1a1 som har kommit ut efter att läroplanen för gymnasieskolan gjordes om 2011.

The relationship between landscape - public - art and whatoccurs and happens in between is what this paper casts light on. The essay intends to investigate whether there is any boundary between landscape architecture and art. How does this border looks like? Can art in the context of landscape architechture lead to a closer cross-border collaboration between landscapearchitects,artists and the public, to create attractive and/or functional outdoor environments. The place where the meeting can take place is outdoors where the landscape architect works, in the public environment and around the public art.