To log on to social media has become an obvious part of people's everyday routine. Pictures, videos, opinions, and thoughts are posted and read by people's social networks worldwide. In doing so, the present study chose to examine whether what is posted on social media, as well as what the individuals are exposed to on social media can be related to their motivation and self-esteem. By letting 117 adolescents aged 16-19 answer a questionnaire regarding which social media they are active on, how often they are active there, and what they post on those social medias. By also letting them evaluate how they see themselves, if they compare themselves with others and how motivated they are to physical activity and healthy eating habits, we could see that to those who post pictures, and are exposed to images represent exercise / health on social media have higher self-esteem and driven more by internal motivation to engage physical activity than those who do not.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

Bakgrund. Studenter upplever mycket stress i sin vardag och tidigare undersökningar visar att studenter inom hälsovetenskapliga utbildningar är mer stressade än övriga studenter. Vi saknade undersökningar gjorda på svenska sjukgymnaststudenter och valde därför att kartlägga upplevd stress, hälsa och fysiska aktivitetsvanor i denna studentgrupp. Syfte. Syftet med studien var att kartlägga hur sjukgymnaststudenter i termin 1 och 5 på universitet och högskolor i Sverige upplevde sin hälsa och stressnivå utifrån studiemiljön och fysiska aktivitetsvanor.

Stressrelaterad ohälsa hos psykologer är ett stort problem och kvinnor drabbas i större utsträckning än män. När upplevda krav överstiger förmåga under en längre oavbruten tid kan stressrelaterad ohälsa uppstå. Stress kan förklaras på olika sätt: på individ- eller organisationsnivå, som en konflikt mellan arbete och familj eller som en konsekvens av ojämställdhet. I denna studie undersöktes hur kvinnliga psykologer som varit sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa beskrev orsaker till sin stress. Intervjudeltagarna kom från hela Sverige och hade under sjukskrivningstillfället anställning inom primär- eller sekundärvård.

Stress och otillräcklighet upplevs av allt fler yrkesverksamma inom vård och omsorg idag. Lång tids stress ökar risken för en rad olika besvär och sjukdomstillstånd och därmed också risken för långvariga sjukskrivningar. Sjuksköterskeyrket som profession innebär många olika potentiella stressfaktorer på arbetsplatsen då det är ett yrke som efterfrågar hög kompetens, samarbete i många olika situationer, ständig tillgänglighet och emotionellt engagemang. I ICN:s etiska kod anges att ?Sjuksköterskan sköter sin hälsa så att förmågan att ge vård inte äventyras?.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Offentlighetsprincipen ger svenska medborgare rätt att ta del av de allmänna handlingar som finns på våra myndigheter. Rätten till insyn är av stor vikt och en hörnsten i vårt folkstyrda samhälle. I samband med den moderna teknikens utveckling har allt fler traditionella pappershandlingar ersatts av elektroniska. Även här är offentlighetsprincipen tillämpbar, men detta verkar inte alla vara medvetna om. Idag finns stora brister i e- posthanteringen vilket leder till en försvagad möjlighet till insyn.

Introduction:A good work environment and good resources among district nurses? and general nurses? are important in the provision of good nursing care. For patient security it is also very important that resources and time are used in an appropriate way. A lot of time is spent on non-core activity, for example administration takes more and more time, which can result in feelings of stress.Aim:The aim was to describe how district nurses? and nurses? in primary care perceived their work environment, how their worktime content was distributed and if there was some connection between perceived work environment and the distribution of work time.Methods:A mapping of the content of the work was made in two parts.

Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner..

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva personer med traumatisk hjärnskadas erfarenheter av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av sju personer i åldern 26 ? 54 år. Tid efter traumat var minst två år. Datainsamlingen genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) och resulterade i tre kategorier: ? Personliga begränsningar vid utförandet av fritidsaktiviteter?, ? Förändring av utförandet eller annat val av fritidsaktiviteter?, ?Miljöns påverkan av utförandet av fritidsaktiviteter?.

Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock är det inte alla medie-genrer som uppmärksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrån de två motsägande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats är att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehållsanalys av olika modefotografi ur två nutida nummer av modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frågorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; på vilket sätt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrån feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhåller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsägelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som både feminin och sexuell men även naturlig och maskulin.

Bakgrund: Inom sjuksköterskeprofessionen är döden en oundviklig företeelse och omhändertagandet av patienter i det palliativa skedet är en del av yrket. Döden väcker också starka känslor som kan vara svåra för sjuksköterskan att hantera, vilket kan resultera i emotionell stress. Att vårda barn i livets slutskede medför att sjuksköterskan ställs inför flera emotionella utmaningar, vilket leder till att denne måste finna strategier för att hantera de uppkomna känslorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera känslomässig stress vid omvårdad av svårt sjuka barn i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturöversikt av tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet är väldigt självständigt och mångsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska påfrestningar och blir utbrända. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och välbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns behov av omvårdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Det finns idag ingen konsensus om den optimala rehabiliteringen efter en främrekorsbandsrekonstruktion, vi vet heller inte idag huruvida rehabiliteringen skaspecificeras efter parametrar som kön och ålder. Studien var en korrelerandetvärsnittsstudie med syfte att ta reda på om det förelåg någon skillnad i postoperativlårmuskelstyrka 4-7 månader efter en korsbandsrekonstruktion med avseende på kön,ålder, skada och typ av operativt ingrepp. Av de 330 aktuella försökspersonerna var detendast 74 personer som godkänt deltagande och uppfyllde kraven förinklusionskriterierna. Försökspersonerna testades i en isokinetisk dynamometer(Biodex)för maximal styrka(60gr/s) och uthållig styrka(180gr/s). Resultaten presenteradesgenom ett Limb Symmetry Index.