Bakgrund: Graden av självrapporterad stress bland tonåringar i Sverige är hög. 30 % av flickorna i årskurs 4-9 och 23 % av jämnåriga pojkar upplever att de är stressade. I årskurs 2 i gymnasiet anger nästan 40 % av flickorna att de är stressade och 20 % av pojkarna. Den största anledningen är prestationskrav i relation till skolan och hemuppgifter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan flickor och pojkars upplevda stress i åldrarna 13-19 år i Sverige, Danmark och Norge. Metod: Studien utfördes genom en litteraturstudie där artiklar sökts i databaserna PubMed, PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts och Medline. För att hitta studier med en hög kvalitet användes en graderingsmall. Resultat: Både flickor och pojkar upplever stress, men flickor till en högre grad.

Syftet med denna studie var att undersöka hur proffessionstillhörighet och antal copingstrategier respondenterna använder, påverkar skattad stress samt att studera hur arbetsfaktorer påverkar skattad stress. Totalt 84 personer, inom samma organisation, fördelade över två avdelningar med olika arbetsuppgifter - besvarade en enkätundersökning, om stress, coping och arbetsfaktorer. Resultatet av undersökningen visar på en tendens att de respondenter som använder sig av ett fåtal copingstrategier har en lägre skattad stressnivå, (borderline-signifikans), samt att avdelning inte påverkar antalet använda copingstrategier (dvs. ingen interaktionseffekt mellan antalet använda copingstrategier och avdelning). Resultatet visar även att arbetsfaktorerna, vilka delades upp i fyra kategorier; otydlig organisation och konflikter, individuella krav och engagemang, inflytande på arbetet samt konflikt mellan arbete och fritid, predicerar den skattade stressnivån och speciellt individuella krav och engagemang var den kategori som påverkade den skattade stressnivån.Nyckelord:.

Throughout its wide distribution in the northern hemisphere, the golden eagle occurs in a diverse range of environments, e.g., mountainous, forest and open areas. The literature on juvenile golden eagles is limited, and this study provides further knowledge on habitat use and ranging behaviour during the post-fledging period in boreal Sweden. A total of 14 golden eagle juveniles were tagged with GPS transmitters during 2010 and 2011, and nine could be followed during the entire post-fledging period from fledging until migration. The juveniles fledged at the end of July and beginning of August and initiated migration during October and beginning of November. The length of the post-fledging period, until migration started, ranged from 49 to 97 days. During this period, the juveniles? distance from their natal nest and their GPS height increased with time as their flying abilities developed.

Syftet med studien är att undersöka hur flickor i årskurs 7 upplever stress i skolan och vad de anser att lärare, och skolan i allmänhet, kan göra för att motverka detta. Studien bygger i huvudsak på kvalitativ insamlad data i form av intervjuer, men även på kvantitativ insamlad data i form av en enkätundersökning.I resultatet kan utläsas att 71 % av flickorna de senaste tre månaderna har upplevt stress. De huvudsakliga stressorer som flickorna angav var läxor och prov, fritidsaktiviteter, betyg, muntliga framställningar och skönhetsideal. Vid stressade situationer upplevde flickorna bl.a. huvudvärk, magont, trötthet, sömnproblem, nedstämdhet och bristande kontroll.

Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och på så sätt också minska ohälsotalen. Ett antal forskares syn på stress har studerats för att få fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkätundersökning genomfördes för att mäta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. Vår utgångspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mättes i enkäten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.

Människor söker idag vård på akutmottagningar för att de är sjuka och skadade. Dessa patienter är sårbara i den akuta situationen och kräver därför att få ett bra bemötande av akutmottagningens personal samt adekvat bedömning och behandling på kort tid. De flesta som söker till akutmottagningen är äldre patienter. Antalet äldre ökar kraftigt i framför allt Sverige men antalet platser på akutmottagningar och sjukhus minskar. Den ökande pressen är stressande för bland annat sjuksköterskan på akutmottagningen och det kan leda till ett försämrat vårdarbete och bemötande.

Syfte:Studiens syfte var att utifrån aspekterna stress, nervositet och ängslan/oro undersöka om idrottsutövaren upplever dessa känslotillstånd som positivt eller negativt för prestationen.Studiens frågeställningar var: Hur kan positiv och negativ stress/nervositet upplevas påverka prestationen hos manliga ishockeyjuniorer? På vilket sätt upplever de manliga ishockeyjuniorerna att människor i omgivningen påverkar deras stress-/nervositetsnivå? Vad upplevs påverka prestationen mest positivt och negativt; somatisk oro, kognitiv oro eller tankar rörande självförtroende? Hur är de relaterade till varandra? Vad upplevs påverka prestationen mest; positiv eller negativ feedback? Vad händer med prestationen vid positiv/negativ oro?Metod:Metod som valdes till denna studie var dels ett påståendeformulär, CSAI-2R, (som undersöker hur olika känslotillstånd upplevs påverka prestationen) samt intervjuer. Formuläret låg till grund för intervjuerna, som studiens största tyngd lades på.Undersökningspersonerna var män i åldrarna 17-21 och spelade ishockey i ett juniorlag på elitserienivå. Påståendeformuläret fylldes i av 18 personer och av dessa valdes fyra stycken ut för intervju beroende på svar som av oss ansågs intressanta för studien. Kontakt med denna klubb togs via e-post och tillgång till J20-laget gavs.Sökningar efter relevant litteratur till bakgrundsdelen genomfördes i Idrottshögskolans bibliotekskatalog.Resultat och slutsats:Hela undersökningsgruppens resultat av påståendeformuläret kommer ej att redovisas.

This study had two different aims. The main aim was to investigate the dynamics and impact of African swine fever (ASF) on a farm in Uganda during a recent outbreak through a case study. The second aim was to estimate the presence of two important differential diagnoses of ASF: Classical swine fever (CSF) and Porcine Reproduction and Respiratory syndrome (PRRS).The field and laboratory based case study of the farm level dynamics of ASF virus during a recent outbreak (October-December 2010) on a farm in the district of Mityana, Uganda, was conducted, using interviews, ELISA and RT-PCR. The financial impact on the farm was also estimated. The impact of the outbreak was profound.

The purpose of this study is to show how the modern society, with demands, expectations and the time constraints of adults, affects children and the everyday life at the preschool. Our intention is also to show the importance of identify stress symptoms of the children.        The study is of qualitative empirical kind and is based on a questionnaire to 19 parents of preschool children at the age of three to five years old. Interviews are made with four preschool teachers on one preschool. An observation of children in possible stressful situations is made during three days each at two preschools.     The results show that the modern society affects children and can be stressful. It also affects the everyday life at the preschool.

Syftet med denna studie är att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer påverkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever återhämtar sig från stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte är enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt är brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem ? sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svårigheter för eleverna att bemästra stressfyllda situationer.

På en veterinärklinik finns många situationer, föremål och händelser som kan upplevas somstressande för ett djur. Normalt är stress en livsviktig försvarsmekanism men för ett djursvistelse på kliniken kan det medföra många nackdelar som exempelvis att försämra läkningsprocesseroch tillfrisknande samt påverka djurens mentala välbefinnande. Stressreaktioner ärså lättframkallade att enbart den psykiska stressen och oron i en klinisk situation kan varatillräcklig för att skapa fysiska förändringar som exempelvis ökat blodtryck. De fysiologiskaförändringarna som orsakas av stress är i sin tur så starka att de kan resultera i att patienterriskerar att feldiagnostiseras då flera kliniska mätvärden påverkas.Orsakerna till att djur upplever olika mycket stress på veterinärkliniken kan bland annat beropå artskillnader, individskillnader, djurets aktuella status, besökets karaktär och tidigareerfarenheter. Genom att vidta relativt enkla åtgärder som att exempelvis försöka hålla hundaroch katter separerade från varandra på kliniken, hantera djuren lugnt och försiktigt, arbetaeffektivt och utforma vårdburarna på rätt sätt kan djurens stress i många fall reducerasbetydligt.

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen.

Befintliga självskattningsinstrument avseende mätning av stress är ofta teoretiska konstruktioner och sällan baserade på empiriska undersökningar av människors faktiska upplevelser. Instrumenten är i allmänhet validerade genom tvärsnittsstudier mot liknande skalor eller tangerande dimensioner som t ex ångest. Syftet med denna studie är att utifrån människors beskrivningar av stressupplevelsen utveckla ett nytt självskattningsinstrument för upplevd stress. Studien är indelad i tre delar. Den första delen är en intervjustudie (16 personer med blandande bakgrunder) där de ord och uttryck som används för att beskriva upplevelsen av stress tematiskt analyseras.

Stress är en växande folksjukdom i Sverige och en grupp som kan vara särskilt utsatta för kumulativ stress är soldater som ligger i beredskap. Vi har från våra förfäder ärvt en förmåga att vid fara reagera med en stressreaktion som en förberedelse för kamp eller flykt, också med en reaktion som gör att vi kan bli handlingsförlamade. Om dessa reaktioner upprepas gång på gång utan att kroppen får utlopp för den höjda energinivån ökar slitaget på kroppen. Stresshormoner samlas i kroppen och byggs på och kan under en längre tidsperiod leda till kumulativ stress. Om detta fortsätter kan det leda till ett utmattningssyndrom.Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur soldater som ligger i beredskap upplever sin allmänna hälsa och den stress som de dagligen utsätts för.

Background: The numbers of crime towards women are increasing in our society. It is the medical caregiver?s responsibility to take care of these women when they are seeking help post assault. The caregiver?s task is to provide good care and performe a forensic evidence examination.