Organisationer har under lÄng tid fÄtt symboliseras av en pyramid som styrs frÄn toppen av en person som besitter makten. Men att styra och kontrollera organisationer pÄ ett sÄdant sÀtt fungerar bÀst i okomplicerade situationer. Under senare Ärs internationalisering verkar organisationer idag inom mÄnga olika typer av miljöer och omgivningar som stÀndigt förÀndras. Detta har medfört att det blivit mer komplicerat för organisationen att skapa och bibehÄlla sin kontroll. För att erhÄlla den organisationella kontroll som krÀvs i dagens organisationer anvÀnder dessa sig av olika kontrollstyrsystem.

I den ideella sektorn Äterfinns en liten andel av de socionomer som Àr yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersÀtta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns vÀlfÀrdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör sÄledes socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av vad det innebÀr att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrÄn socionomer anstÀllda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet.

Vid vÀrdering av omsÀttningstillgÄngar Àr varulagret en av de poster som orsakar de största vÀrderingsproblemen. I handelsföretag Àr vÀrdering av varulagret den post som pÄ grund av sin storlek pÄ ett vÀsentligt sÀtt pÄverkar företagets resultat och stÀllning. DÀrmed blir det viktigt att denna post ger en rÀttvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika vÀrderingsmetoder att tillÀmpa för att faststÀlla varulagrets vÀrde. Varje enskild vÀrderingsmetod bygger pÄ olika antaganden som dÀrmed ger olika vÀrdering av varulagret.  DÄ det Àr Ärsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en sjÀlvklar del att ocksÄ titta nÀrmare pÄ.

Ett datalager Àr ett beslutstödssystem som integrerar stora mÀngder data frÄn interna och externa kÀllor. Dessutom Àr datalagret subjektorienterat, vilket innebÀr att det Àr organsierat kring ett antal betydelsefulla affÀrsdomÀner som företaget lagrar data om. MÄnga menar att det börjar bli allt viktigare för företag att söka information utanför verksamheten. Detta kan göras genom att de externa affÀrsdomÀnerna skannas av pÄ information.Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning i nulÀget som organisationer lagrar data om affÀrsdomÀner i sitt datalager. För att ta reda pÄ detta har företag som anvÀnder datalager kontaktats och intervjuats.Resultatet visar att företag lagrar data om externa affÀrsdomÀner, fast i ganska liten utstrÀckning.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Title: Music video: Twelvestep ? DownInside Made by: Benjamin Bondesson Christian Edgren Tutor: Silvio Ocasic Course admin: Peter Ekdahl Purpose: To create a music video that we can stand, that challenges us in the creative process. And to help a struggling band with another medium to spread their music. Goal:We intend to create a great product that is demanding and educational to us. Especially when it comes to cooperation and editing/post production.

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom tvÄ olika organisationer. Under senare Är har relativt stora satsningar gjorts pÄ personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhÀllet ökar stÀndigt och för att finna en lösning pÄ detta har mÄnga företag valt att satsa pÄ kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad Àr kunskap och kompetens Àn kapital som vÀxer i framtiden. DÀrför bör sÄvÀl privata som offentliga organisationer satsa pÄ kompetensutveckling bÄde kortsiktligt och lÄngsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.

CSR Àr frivilliga Ätaganden och handlar om hur man ser sig sjÀlv som en aktör i samhÀllet. Definitionen kring CSR har lÀnge diskuterats runt om i vÀrlden och det finns ingen generell överenskommelse. Detta leder till att kraven Àr tvetydliga och det finns mÄnga olika modeller för hur man ska lyckas med ett bra CSR-arbete. Ett sÀtt att öka tydligheten Àr att anvÀnda gemensamma krav för innebörden av ett CSR-arbete. Betygsystem Àr en annan möjlighet att förbÀttra strukturen och möjliggöra ett enklare samspel mellan företag och alla dess intressenter.

Denna C-uppsats Àmnar att studera prioriteringar hos anvÀndare i ett system för processutveckling, med syftet att skapa underlag för en omarbetad implementation. I vissa organisationer handlar det om att öka utnyttjandegraden av investerade resurser, och en sÄdan plattform ger en bÀttre kontroll över vilka delar i ett system som pÄverkas av processförÀndringar. Underlaget för den konkreta implementation bestod till stor del av resultaten frÄn en enkÀtstudie, dÀr slutanvÀndare av ett existerande prototypsystem fick dela med sig av sina synpunkter. Resultatet frÄn studien kombinerades ocksÄ med relevanta vetenskapliga artiklar och litteraturstudier för att skapa underlag för modellen för den nya plattformen. En stor faktor som pÄvisades utifrÄn studien Àr behovet av tillgÀnglighet.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

The purpose of this work was to investigate and provide understanding regarding how AI can be used to make organizations more efficient, where risk management is also discussed. The basic model for the study is the Resource-based view, which is about making use of one's resources which are described through many different perspectives. The method used for this study was a qualitative analysis, which was applied through interviews with several people with high positions within companies and relevant skills, based on insight and experiential knowledge.These people work in different industries, therefore a large part of the work was intended to carry out a comparative analysis between a line of different businesses. The results showed that AI is in a developing phase, and based on the respective industry, it has developed in different ways. Finally, it turned out that AI can make businesses more efficient by, among other things, managing data and automating various work processes faster compared to humans.

Ofantliga informationsmÀngder och den ideligen vÀxande utvecklingen inom IT stÀllerallt högre krav pÄ organisationers arbete gÀllande IT-sÀkerhetsÄtgÀrder. I takt med atthotet ökar utifrÄn mÄste de egna resurserna skyddas och negativa konsekvenserförebyggas. Genom en vÀldefinierad och existerande IT-sÀkerhetspolicy som anstÀlldainom organisationer Àr införstÄdda med kan vardagen underlÀttas och risker minimeras.Ett verkningsfullt informationssÀkerhetsarbete Àr en förutsÀttning och god försÀkran somger lÄngsiktig avkastning. Inom organisationer kan informationen ofta vara bristfÀlligoch sÀkerhetspolicys Àr inte ett undantag för den regeln. I studien redovisas tre intervjuersom Àr genomförda pÄ tre olika verksamheter och dÀr organisationsmedlemmarna Àrverksamma inom helt skilda branscher.