Detta Àr en studie som undersöker lÀrares instÀllningar kring omrÄdet joniserande strÄlning samt hur de upplever arbetsförutsÀttningarna inom detta omrÄde. Studien tar Àven upp skillnader mellan nya och gamla kursplaner (Lpf94 och Gy11) och lÀromedel i fysik och biologi analyseras.     I studien intervjuades sju gymnasielÀrare och sex lÀroböcker analyserades. Som teori har Post normal science (PNS) anvÀnts, vilket Àr en vetenskapsteori som föresprÄkar att man erkÀnner och tillÄter utomstÄende aktörer och andra discipliner Àn sin egna komma in i diskussionen. PNS krÀver att man ser pÄ saker frÄn flera olika synvinklar och ÀmnesomrÄden för att fÄ en helhet. PNS brukar tillÀmpas nÀr fakta Àr osÀkra, vÀrdena omtvistade och insatserna höga samt nÀr problemet innehÄller lika mycket politik och vÀrdering som vetenskap.     Resultatet av studien visade att lÀrarna hade en ganska avspÀnd instÀllning till joniserande strÄlning, ofta med en vetenskaplig grund för sina argument och Äsikter.

I examensarbetet ?Landskapsurbanism i en Post-Industriell kontext? diskuteras den relativt nya diskursen kring ?Landscape Urbanism? eller ?landskapsurbanism?. Arbetet fokuserar pĂ„ platser som har övergivits av industrin, i skenet av den post-industriella utvecklingen. HuvudmĂ„let med studierna av Ă€mnet Ă€r att belysa ett antal ?landskapsurbanistiska metoder? och sedan tillĂ€mpa dessa pĂ„ min plats: den gamla Cementafabriken pĂ„ ÖvĂ€gen i Limhamn, Malmö.Den största inspirationskĂ€llan i detta Ă€r den amerikanske landskapsarkitekten James CornerÂŽs teorier, och de metoder som utövas av hans landskapsarkitekturbyrĂ„; ?Field Operations? i New York.Eftersom Ă€mnet tĂ€cker in vĂ€ldigt mĂ„nga aspekter och problemstĂ€llningar rörande samtida urban planering och design, har jag i enlighet med Corner delat in min text under fyra rubriker:- Processes over time- The Staging of surfaces- The Operational or Working method- The ImaginaryDet gamla cementfabriksomrĂ„det har förvĂ€rvats av byggbolaget NCC, och kommer inom en snar framtid att bebyggas med bostĂ€der.

Att studera pÄ vuxenutbildningen kan innebÀra att du som studerande inte har möjlighet nÀrvara fysiskt för vÀgledning pÄ skolan. Orsaken kan exempelvis vara att du som studerande inte bor nÀra skolan, du arbetar eller har nÄgon diagnos (exempelvis social fobi).  Syftet i studien Àr att undersöka vilken typ av kommunikativa medel som erbjuds sÄdana studerande. Examensarbetet Àr en kvantitativ studie, dÀr 26 enkÀter skickades via e-post till studie- och yrkesvÀgledarna hos utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Resultatet visar att 18 utbildningsanordnare av 22 erbjuder vÀgledning för dessa studerande, samt att det finns variation i de kommunikativa medel som anvÀnds för vÀgledning.

MÄnga svenska organisationer har idag en bristfÀllig förmÄga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vÀgledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och Äterföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillÀmpning av gÀllande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhÄllandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien Àr att utifrÄn erfarenheter frÄn internationella exempel och allmÀnna principer för storskalig utrymning jÀmföra det med svensk kontext. Hypotesen Àr att avsaknaden av erfarenheter frÄn att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt pÄverkar hur samhÀllets beredskap ser ut idag.

The interest in providing a post 9/11 image of Islam to contrast the media?s frequent focus on its practitioners? alleged tendencies toward hostility and violence has in Sweden manifested itself (among other things) in an increased range of courses on Islam given by denominational Muslim organizations. In this paper I examine the construction of Islam by two Muslim organizations that offer education in Islam to non-Muslims in the context of the management?s stated goals of the education. My aim is to illustrate how discourses within these organizations are a result of the combination of local and global conditions..

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att sÀkerstÀlla att kunskapen stannar inom organisationen Àr det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anstÀllda. En viss form av kunskap, sÄ kallad tyst kunskap, Àr svÄr att uttrycka och blir dÀrför svÄr att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar dÀrför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som pÄverkar hur vÀl en sÄdan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har anvÀnts.

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillÀmpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen Àr det bÄde aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tÀnkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket Àr anpassat för bostadsrÀttsföreningar, varför det blir sÀrskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vÄr genomgÄng av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsomrÄdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka Àr kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera de kostnader som uppstÄr i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.

Göranzon, Ingrid: From concept to reality - Uppsala Municipal School of Music. Master thesis, 30 credits. Uppsala: Department of Musicology. 2013.This thesis aims to explain how and why the municipal school of music (kommunala musikskolan) in Uppsala was formed. Municipal schools of music are a Swedish phenomenon that was formed all over Sweden after the Second World War.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

A trading halt is a measure conducted by a securities exchange in order to reduce information imbalances between market participants, thus enabling a higher level of market efficiency. A market is said to be efficient when new information concerning a company is instantly reflected in its stock price, implying that abnormal stock returns cannot be systematically achieved in an efficient market. The purpose of this study is to examine the occurrence of abnormal stock returns following trading halts on the Stockholm Stock Exchange. The study is based on a sample of 64 trading halts executed between January 2003 and February 2008. Historical daily prices for stocks subject to trading halts during the period have been gathered from the Datastream Advance database, while information on date and time of trading halts have been collected from the Stockholm Stock Exchange website.

I takt med ökad globalisering och den teknologiska utvecklingen blir klimatet för organisationer allt mer instabilt och förÀnderligt. Det Àr dÀrför viktigt att kunna styra organisationen genom att fatta snabba beslut. PÄ grund av detta krÀvs en ekonomistyrning som inkluderar mÄnga viktiga delar för beslutsfattarna.Det har gjorts mÄnga studier om ekonomistyrning för vinstdrivande företag, men studier som behandlar den ideella sektorn Àr mer sÀllsynta. DÀrför har vi valt att studera ekonomistyrningen i en ideell organisation, HyresgÀstföreningen. De slutsatser som dragits i studien kan jÀmföras med liknande organisationer, dock kan slutsatserna inte ses som allmÀngiltiga.Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för ekonomistyrning i ideella organisationer genom att undersöka vilka styrmedel HyresgÀstföreningen anvÀnder sig av.

Trafficking Àr ett problem som ökat markant under de senaste decennierna i takt med det allt mer globaliserade samhÀllet. Given den transnationella karaktÀren hos problemet, krÀvs det ett internationellt samarbete för att komma till en lösning pÄ trafficking. Icke- statliga organisationernas arbete mot problemet Àr vitalt för att fÄ ett slut pÄ den moderna formen av slavhandel Vi gör en komparativ fallstudie över tre organisationer som, med olika intressen och syn pÄ problemet, föreslÄr olika ÄtgÀrder. Genom denna fallstudie har vi som intention att se till hur dessa organisationers olika formuleringsprocesser snarare bidrar till konflikt Àn till samarbete. Dessa organisationer stÀller vi i relation till FN, som vi menar kan verka som medlande part och ett instrument för organisationerna att fÄ sina röster hörda..

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.