Squatting innebÀr att mÀnniskor illegalt bosÀtter sig pÄ mark eller ockuperar tomma hus för att ha nÄgonstans att bo. I samband med att vÀrldens storstÀder vÀxer, vÀxer Àven squattingomrÄden. För att förbÀttra situationen för bland annat squatters, hölls 1996 en FN-konferens, Habitat II.Syftet med uppsatsen Àr att belysa problemet med squatting och undersöker om Habitat II:s beslut haft nÄgon inverkan pÄ det deltagande landet Sydafrika. Den teoretiska ansatsen Àr realism och managerialism, dÀr man menar att bostadssegregation beror pÄ sociala och rumsliga hinder, samt att det Àr de med makt som ansvarar för bostadsituationen. De dokument frÄn Habitat II har studerats som berör squatters samt sydafrikanska bostadspolitiska dokument.

Syftet med denna studie var att undersöka om hög respektive lÄg Generell Arbetsrelaterad Identitet (AI) hade effekter pÄ Organizational Citizenship Behavior (OCB). Totalt 147 personer inom offentlig sektor, fördelade över tvÄ organisationer, deltog i en enkÀtundersökning om identitet och frivilligt organisationsbeteende.Resultatet visade pÄ signifikanta effekter för hög och lÄg AI pÄ OCB, associerat med fyra av de fem deldimensionerna av OCB (altruism, samvetsgrannhet, hövlighet, och delaktighet). Försöksdeltagare med hög jÀmfört med lÄg AI skattade OCB högre (p < .01, ?2= .16). Generellt indikerar resultatet att organisationer potentiellt kan öka anstÀlldas OCB genom att frÀmja AI. .

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete som Àr utfört hos ett företag inom elservicebranschen, som syftar till att utreda möjligheten till effektivisering av inhyrningsprocessen av grÀventreprenad och verksamheten runt detta pÄ företaget. Företaget har sedan det grundades i mitten av 1900-talet vuxit och dÀrigenom införlivat andra företag i verksamheten. De införlivade företagens organisationskulturer har i vissa avseenden levt kvar, vilket bland annat lett till olika förfaranden vid inhyrning av grÀventreprenad. DÄ det inom dagens organisationer stÀndigt pÄgÄr ett utvecklingsarbete för att öka effektiviteten och konkurrenskraften, Àr det önskvÀrt att samordna förfarandet för att fÄ en effektivisering av inhyrningsprocessen och eventuellt hitta ett nyckeltal för att se effektivisering i inhyrningsprocessen. Arbetet bygger pÄ gjorda litteraturstudier i bland annat Àmnena företagsekonomi, organisation och arbetsledning.

Detta arbete Àr baserat pÄ kunskaper jag samlat pÄ mig under de tre Är jag har studerat pÄ gsCEPT, LTU i SkellefteÄ, samt under min period som praktikant pÄ Dreamfield. Dreamfield Àr ett SkellefteÄbaserat post-produktions bolag som till största del arbetar inom reklam. Mina arbetsuppgifter har frÀmst inneburit compositing inom reklam..

Molnapplikationer som DropBox har under de senaste Ären blivit allt mer populÀra ocherbjuder anstÀllda möjligheten att kunna kommunicera och dela filer mellan varandra.För att fÄ en förstÄelse för hur icke-sanktionerade molnapplikationer anvÀndspÄbörjades en undersökning för att identifiera risker och möjligheter för svenskaorganisationer.Denna uppsats genomfördes med en kvalitativ ansats och inleddes med enlitteraturstudie som följdes av nio stycken intervjuer med personer som har erfarenhetav IT-infrastruktur och Cloud Computing. Resultatet indikerade att IT Àr intressant förorganisationer dÀr man önskar ha en bÀttre kontroll över kostnader och resurser samtkunna förÀndra vid behov. Om organisationer inte implementerar en policy för huricke-sanktionerade molnapplikationer ska hanteras kan anstÀllda vÀlja att skapa sinaegna regler och att man dÀrför tappar kontrollen över data.Genom att analysera och se över sina nuvarande behov kan organisationer behÄllakontrollen över data, samtidigt som man undviker att det blir dyrare och kan minskakostnader samt skala sina resurser beroende pÄ behov.Exempelvis kan framtida forskning vara att man undersöker hur anvÀndningsscenariotser ut pÄ arbetsplatsen kontra hemma och vad det Àr för typ av resurser som behövsinom organisationen..

Begreppet ?livslÄngt lÀrande? Àr centralt inom omrÄdet för arbetslivsfrÄgor. Man förvÀntar sig idag att mÀnniskor ska lÀra om, lÀra nytt och utvecklas pÄ mÄnga olika plan i livet. Detta avspeglas i organisationer dÀr man som nyanstÀlld har mycket att lÀra. Man ska lÀra sig sina nya arbetsuppgifter utifrÄn hur organisationen fungerar; dess struktur och kultur.

Immateriella resurser Ă€r i dagens postindustriella samhĂ€lle organisationens frĂ€msta tillgĂ„ng. I och med att jĂ€mstĂ€lldhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jĂ€mstĂ€lldhet Ă€r en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mĂ€tas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JÄMIX. Syftet med studien var att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt JÄMIX anvĂ€nds i organisationer och dĂ€rmed bidra till en ökad förstĂ„else för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jĂ€mstĂ€lldhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat pĂ„ JÄMIX i minst tvĂ„ Ă„r.

SAMMANFATTNING Problem: Det finns mÄnga tankar om organisationer och hur de ska styras. Förr handlade det om att styra företagets olika resurser för att uppnÄ lönsamhet. I dag krÀvs det mer av företagen och dess traditionella organisationsformer sÀtts pÄ prov. För att utvecklas och framförallt kunna konkurrera i den allt mer förÀnderliga omgivningen krÀvs det att organisationerna Àr öppna för nya tankesÀtt. Det pÄgÄr en övergÄng frÄn traditionella organisationer till processorienterade organisationer.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka en svensk investerares möjligheter till internationell diversifiering. I vÄr undersökning vill vi undersöka om möjligheten förÀndrats de senaste decennierna och om det med effektiva investeringsstrategier gÄr att lyckas bÀttre Àn med en inhemsk placeringsstrategi. Metoden vi anvÀnt för att utreda om möjligheterna till diversifiering har förÀndrats Àr genom att undersöka om korrelationen mellan vÄra 20 utvalda I-lÀnder förÀndrats mellan perioden 1993-1998 och 1999-2006. För att undersöka magnituden av nyttan med internationell diversifiering har vi valt att pÄ ex ante basis skapa ett flertal effektiva portföljer bestÄende av tillgÄngar frÄn vÄra lÀnder och sedan investerat efter dessa vikter pÄ ex post basis. De strategier vi valt Àr minsta variansportföljer och tangentportföljer.

Sedan den första januari 2001 lyder ideella organisationer under bokföringslagen och Ärsredovisningslagen. Syftet med extern redovisning Àr att delge organisationens intressenter information som ska utgöra underlag för beslutsfattande och ansvarsutkrÀvande. Till skillnad frÄn en vinstdrivande organisation Àr en ideell organisations syfte inte att generera vinst, de finansiella medlen skall istÀllet anvÀndas för att bedriva verksamhet som gagnar organisationens syfte. Ideella organisationer mÄste dÀrför anvÀnda sig av andra indikatorer för att mÀta resultatet av verksamheten. Uppsatsen syftar till att utröna hur ideella organisationer kan mÀta, redovisa och kommunicera resultatet av sin verksamhet genom att studera litteratur och tidigare forskning pÄ omrÄdet, för att sedan jÀmföra hur vÀl dessa teorier stÀmmer in pÄ den svenska scoutrörelsen.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Uppsatsen syfte Àr att analysera förÀndringarna hos tre mikrofinansiella organisationer dÄ de gjorde ett intrÀde pÄ aktiemarknaden. Fem kritiska punkter behandlas; antalet lÄntagare, hur fattiga lÄntagarna Àr, Äterbetalningsfrekvensen, rÀnteförÀndringar och vinstförÀndringar. Studien Àr begrÀnsad till tre Är - Äret före intrÀdet, intrÀdesÄret samt Äret efter intrÀdet. Resultatet av studien visar att samtliga har ökat antal lÄntagare i och med IPO men endast Compartamos har fortsatt att öka Äret efter IPO, bÄde SKS och Banco Sol har minskat antalet. Kritiken gÀllande nivÄ av fattigdom stÀmmer endast överens med Banco Solidario, enligt min studie hjÀlper de endast mindre fattiga mÀnniskor.

This thesis aims at investigating the conflict development of Swedish foreign policy debates during 1989-2000. It is rather assumed that the Swedish foreign policy debates have been highly characterized by a large consensus. Despite that, there have been certain occurrences where the political parties have flushed into party struggle and shown disagreements over the party frontiers. This has raised questions about the range of conflict and consensus in such debates where I have studied the political parties' backchats. I have studied situations where the political parties replicate each other in order to investigate the range of consensus and controversy that exists within different foreign policy areas.

Till min uppsats valde jag att koncentrera mig pÄ tvÄ verk, Post Office och Factotum, av författaren Charles Bukowski (1920-1994). Huvudpersonen i bÄda romanerna kallas Henry Chinaski och Àr en mycket komplicerad karaktÀr. För att kunna analysera dennes sjÀlvdestruktivitet samt syn pÄ kvinnor och arbete anlade jag ett mansforskningsperspektiv, nÄgot som jag ocksÄ utförligt beskriver..

Studiens syfte var att undersöka och sÀtta ord pÄ medarbetarnas upplevelse och uppfattning av delat ledarskap utifrÄn tvÄ teman: verksamhetsaspekter och personalaspekter. De teorier som det relateras till i uppsatsen Àr Döös med fleras teori om delat ledarskap, Engquists kommunikationsteori, HÀllstens & Tengblads medarbetarskapsteorier samt Thylefors ledarskapsteorier inom Human service organisationer. För att genomföra undersökningen anvÀndes en abduktiv, kvalitativ metod med tre strukturerade fokusgruppsintervjuer med medarbetarna samt tvÄ individuella intervjuer med tvÄ delande chefer pÄ tre verksamheter inom Human service organisationer, dÀr konceptet med delat ledarskap tillÀmpas eller har tillÀmpats.Medarbetarnas upplevelser av delat ledarskap har skiftat frÄn nöjd till missnöjd. Resultatet visar att delat ledarskap ger flera fördelar och fÄ nackdelar om rÀtt förutsÀttningar finns. Slutsatsen Àr att delat ledarskap Àr nÄgot alla tjÀnar pÄ ?om uppdelningen av det delade ledarskapet Àr vÀl genomtÀkt och personerna som delar ledarskapet passar in i rollerna?.