Denna teorianvÀndande uppsats handlar om konsekvenserna av skuggekonomins utbredning i post-konfliktuella samhÀllen och hur dessa pÄverkar utvecklingen i Bosnien-Hercegovina. Vi har anvÀnt oss av Roland Paris IBL-teori pÄ statsnivÄ och Carolyn Nordstroms hypoteser pÄ individnivÄ för att bÀttre belysa problemen som ett post-konfliktuellt samhÀlle stÀlls inför nÀr det gÀller skuggekonomins utbredning och konsekvenser. Genom att tydliggöra vad som omfattas av skuggekonomin pÄ dessa tvÄ nivÄer belyser vi vilka positiva respektive negativa konsekvenser skuggekonomin medför. Den inofficiella sektorn i Bosnien-Hercegovina har ökat och staten har blivit allt svagare och dÀrigenom fÄtt svÄrt att bygga upp starka institutioner vilket syns i den offentliga sektorn som prÀglas av korruption. PÄ individnivÄ har skuggekonomin tagit över statens tidigare roll som socialt skyddsnÀt, arbetsgivare och inkomstkÀlla.

Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översĂ€ttningen pĂ„verkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjĂ€lp av översĂ€ttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhĂ€lle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översĂ€ttning sker olika beroende pĂ„ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Ă€r. Andra faktorer som pĂ„verkat översĂ€ttningsprocessen Ă€r translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

I takt med att informationens vÀrde för organisationer ökar, ökar Àven behovet att skydda den. Ett sÀtt att göra detta Àr att anvÀnda sig av biologiska identifieringstekniker. Genom anvÀndandet av biologisk identifiering kan organisationer stÀrka skyddet av sina informationssystem. Det kan Àven förenkla administrationen av anvÀndarkonton, tack vare att anvÀndarna inte glömmer lösenord och liknande eftersom de alltid bÀr med sig den typen av data. För att denna typ av teknik skall nÄ framgÄng krÀvs det att den förankras vÀl hos anvÀndarna.

Bakgrund: MÀnniskor som stÀller upp frivilligt i ideella organisationer mÄste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnÄ gemensamma mÄl, men gÄr det att styra dessa mÀnniskor? Det ligger nÄgonting paradoxalt i tanken pÄ styrd frivillighet. Betyder inte en frivillig handling nÄgot som sker spontant, sjÀlvvalt och oombett? Samtidigt som samhÀllet stÀller krav pÄ att organisationerna skall uppnÄ konkreta resultat, kan de frivilliga nÀr som helst hoppa av om det inte lÀngre kÀnns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det Àven Àr viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsstÀlla deras personliga önskemÄl sÄ att de inte lÀmnar organisationerna.

Vi lever lÀngre, Àr friskare och bÄde kan och vill jobba lÀngre. Företagen och organisationer stÄr inför ett ökande kompetensbehov. Vi inledde denna studie med tro och övertygelse om att en del av företagen skulle kunna utnyttja Àldre medarbetare för att tÀcka en del av sina kompetens- och resursbehov. Vi önskade identifiera en del av de möjligheter och problem företag eller organisationer har och visa pÄ goda exempel som fler företag eller organisationer skulle kunna ha glÀdje av.Vi har i studien tagit del av statistik, teori och praktiska exempel frÄn olika företag som beskrivits pÄ olika sÀtt i rapporter och artiklar. Vi har genom att intervjua tio (10) olika företag och organisationer funnit att det faktiskt förekommer ett mer utbrett Age Management arbete Àn vad vi hade förestÀllt oss, arbetsgivare ser allt mer till kompetens hos en person och allt mindre till Älder.Vi har funnit att Älder förstÀrks genom attityder, att "bli gammal" upptÀcks inte automatiskt av en enskild person, ofta Àr det omgivning, arbetskamrater eller erbjudanden om seniorboenden vid 55 Är som gör en person uppmÀrksam pÄ att denne nu betraktas som "Àldre".

Forskning inom temporÀra organisationer har tidigare fokuserat pÄ förtroende frÄn projektledarens perspektiv, dÀrmed fann vi det intressant att undersöka vikten av förtroende utifrÄn medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien har varit att, med utgÄngspunkt frÄn medarbetare i temporÀra organisationer, undersöka om projektledare behöver besitta vissa specifika egenskaper för att skapa förtroende. Vidare att undersöka om dessa egenskaper har en lika stor pÄverkan av skapandet av förtroende eller om det enbart Àr vissa egenskaper som anses vara grundlÀggande.Med en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört elva semi-strukturerade intervjuer dÀr insamlad data sedan har transkriberats, analyserats och diskuterats och jÀmförts med studiens teoretiska utgÄngspunkter. Vi kunde dÀrefter urskilja vissa specifika egenskaper som en projektledare bör besitta vid skapandet av förtroende. Av insamlad empiri fann vi olika benÀmningar för egenskaper hos en projektledare som kunde kategoriseras.

Olika frÄgor och problematik kring reglerna för intervention samt samspelet mellan regionala organisationer och FN utgör stommen i denna uppsats. Syftet Àr att utreda om ECOWAS fredsinsats i Liberia (1990-1997) var en folkrÀttsenlig intervention. DÄ insatsen hade dels fredsbevarande, dels tvingande inslag samt möjligen kunde ses som en humanitÀr intervention Àr huvuduppgiften att utreda om ECOWAS hade ett sÄdant samtycke som krÀvs för fredsbevarande insatser, om ECOWAS hade fÄtt ett bemyndigande av sÀkerhetsrÄdet enligt art 53 i FN-stadgan för den tvingande delen av insatsen samt om insatsen kunde karaktÀriseras som en humanitÀr intervention.Det framkommer att det som Àr viktigast i utredningen i förhÄllande till dessa frÄgor Àr huruvida ECOWAS kunde grunda sitt ingripande pÄ Liberias regerings samtycke allena, om retroaktiva bemyndigande av sÀkerhetsrÄdet Àr giltiga samt om det har utvecklats tillrÀcklig praxis och opinio juris för att rÀttfÀrdiga humanitÀra interventioner av regionala organisationer som sedvanerÀtt.Analysen visar att samtliga dessa frÄgor mÄste besvaras nekande, i varje fall i ett inledande skede. ECOWAS insats i Liberia var sÄledes till en början en folkrÀttsstridig intervention. Det utesluter dock inte att den kan ses som en föregÄngare för humanitÀra interventioner.

    ABSTRACTWidfeldt, M. (2011). Health motivators in the workplace ? a study on the manager?s attitude. Public Health Science C: Theory and method with application and examination paper.

OrganisationsförÀndring behövs för att bevara hög effektivitet i organisationer nÀr omvÀrldenförÀndras. För större organisationer behövs en tydlig avgrÀnsning arbetas fram innanorganisationsförÀndringsarbetet startar. Landstinget i VÀrmland behöver utföraorganisationsförÀndringar pÄ grund av ett förÄldrat IT-system som anvÀnds i verksamheten. EnmÄlgruppsanalys har genomförts av IT-systemet vilket resulterade i tre mÄlgrupper. Intervjuer medpersoner ur de tre mÄlgrupperna har genomförts vilket resulterade i data som anvÀndes till attanalysera och svara pÄ rapportens tvÄ forskningsfrÄgor.

PÄ mÄnga intensivvÄrdsavdelningar skrivs det dagbok för patienten. Dagboksskrivande pÄ intensivvÄrdsavdelning Àr dokumentation av vÄrdtiden skrivet till patienten av sjuksköterskor och annan vÄrdpersonal och i vissa fall nÀrstÄende. IntensivvÄrdsavdelningen Àr en tekniktÀt miljö som kan upplevas skrÀmmande och stressig för patienten, vÄrd pÄ intensivvÄrdsavdelning kan orsaka posttraumatisk stress syndrom efter vÄrdtiden. Forskning visar att dagboken tillsammans med uppföljningsverksamhet efter vÄrdtiden pÄ intensivvÄrdsavdelningen kan minska risken för utveckling av post traumatisk stress syndrom. Syftet med studien var att beskriva innehÄllet i patientens dagbok frÄn vÄrdtiden pÄ intensivvÄrdsavdelningen.

Regional sÀkerhetskomplex-teori Àr en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver sÀkerhet som nÄgot som sker framför allt pÄ en regional analysnivÄ. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv. I den hÀr uppsatsen försöker jag ta reda pÄ vad den hÀr teorin tillför till förstÄelsen av sÀkerhetspolitik, utöver vad vi lÀr oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom tvÄ fallstudier dÀr de olika teorierna jÀmförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfÀren med fokus pÄ Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional sÀkerhetskomplex-teori har bÄde för- och nackdelar jÀmfört med dominerande teorier.

Mammary gland neoplasia is one of the most common diseases in the bitch and the most common neoplastic disease. More than 13 % of the female dog population in Sweden suffers from mammary tumors during their lifetime. The disease can affect bitches in all ages but most often middle aged and older dogs. Some breeds such as Poodle and English Setter are predisposed for the disease. The aim of this study was to evaluate if it is possible to improve the post surgical healing process by using a pressure pad.

Sedan avregleringen av den offentliga arbetsförmedlingens monopol har bemanningsföretagen fÄtt en allt viktigare roll pÄ den svenska marknaden. VÄr uppsats diskuterar det relativt nya sÀttet för organisationer att sköta sina personalbehov, genom att anlita ett bemanningsföretag. Vi har undersökt vilka för- och nackdelar som finns nÀr organisationer anlitar ett bemanningsföretag samt vilka för- och nackdelar det finns för individer att arbeta för ett bemanningsföretag. Vi tar Àven upp bemanningsföretagens historia och hur deras framtid ser ut samt tÀnkbara hot. Intervjuer har genomförts med personer som har eller har haft ledande positioner inom bemanningsbranschen.

Vi har de senaste 100 Ären höjt vÄr levnadsstandard vÀldeliga och tillgodosett alla behov som vi i början av seklet kunnat drömma om. Men trots detta Àr man som medborgare i Sverige, och i resten av vÀstvÀrlden idag inte riktigt nöjd. Den ?tysta revolutionen? har börjat ta plats i samhÀllet. Denna revolution innebÀr att det finns en allt större del av befolkningen som vill fÄ andra aspekter av tillvaron, Àn de materiella, tillfredsstÀllda.

Fackliga organisationer har allt svÄrare att rekrytera personer under 30 Är och i Äldersgruppen anstÀllda mellan 16-24 Är Àr enbart 38 procent som Àr fackligt organiserade. Denna studie inriktas dÀrav pÄ att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 Är. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som bestÄr av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgÄngspunkter och utifrÄn det redovisas resultatet utifrÄn fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga mÄlgruppen personer under 30 Är Àr för de fackliga organisationerna.