Andelen yngre som insjuknat i stroke har under de senaste åren ökat och möjligheten för dessa individer att kunna återgå till arbete med hjälp av rehabilitering eller kompensatoriska åtgärder är av stor vikt. Syftet med denna studie är att undersöka hur individer som insjuknat i stroke upplever sin nuvarande arbetssituation, men även belysa hur de upplever rehabiliteringens roll som en del av återgången till arbete. Datainsamlingen skedde genom en egenutformad enkät med kvalitativ ansats. Deltagarna bestod av två män och två kvinnor i åldrarna 32-60 och med olikartade yrkesroller. Resultatet visade att framförallt arbetsgivare och rehabiliteringspersonal hade en avgörande roll i individernas upplevelser av återgången till arbete.

Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svårigheterna som följer är såväl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete är att bedöma de kognitiva funktionsnedsättningarna. Det är av vikt att de instrument som används vid bedömning är utvärderade för patientgruppen och har bevisats lämpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvärderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svårigheter hos personer efter stroke, från år 2009 och framåt. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier låg till grund för resultatet.

Stress på arbetsplatsen relaterat till många inkommande och utgående kommunikationskanaler är ett reellt problem. Applikationer som samlar alla kanaler i samma verktyg kan hjälpa till på det här området. För att förenkla vid utveckling av en sådan applikation kan ett modulärt system skapas, där varje modul ser liknande ut och enkelt kan kopplas in i en huvudapplikation. Den här studien undersöker de problem som kan uppstå när flera tjänster ska integreras, mer specifikt genom att titta på hur en befintlig modul för e-post via Google Apps kan porteras för att stödja e-post via Microsoft Office 365. Arbetet har skett enligt metoder för testdriven portering och varje steg i porteringen har dokumenterats noggrant.

Att drabbas av stroke kan innebära en stor förändring i människors liv. Att som patient få träffa kompetent personal som kan erbjuda allt ifrån snabbt och korrekt omhändertagande och dessutom god omvårdnad kan ses som självklart. Eftersom stroke är en av de vanligaste sjukdomar i Sverige som orsakar livslångt lidande, invaliditet och död och kräver mest vårddagar inom somatisk sjukvård, är sannolikheten stor att som sjuksköterska få möta dessa patienter oavsett vårdkontext. Det har skett en stor utveckling i strokesjukvården, speciellt under 2000-talet där vård och behandling påbörjas redan prehospitalt av sjuksköterskor. Att känna igen strokesymtom och erbjuda en snabb behandling är avgörande för sjukdomens utveckling och dess konsekvenser.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av samarbete med hemtjänstpersonal för att främja delaktighet i aktivitet hos personer med stroke i hemmet. I studien deltog sex arbetsterapeuter, verksamma inom en kommun i Jämtlandslän, som ansvarar för åtgärder som inriktas mot personer i deras hem där samarbete med hemtjänst ingår. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett övergripande tema; Samarbete är en process som bygger på ömsesidighet och kontinuitet och tre underteman; Att skapa en relation är en förutsättning för ett gott samarbete, Samarbete sker genom att ta tillvara på varandras kompetens och erfarenheter samt Samarbete förutsätter kontinuitet och återkoppling. I resultatet framkom betydelsen av samarbetet mellan arbetsterapeuter och hemtjänstpersonalen vilket innefattar att arbeta nära varandra, ta del av varandras kunskaper samt ge feedback.

Vårt syfte är att undersöka huruvida det är möjligt att identifiera variabler som påverkar valet av kommunikationsmedia där kontexten utgörs av en affärsrelation. Vi strävar efter att i vår slutsats kunna presentera en viss vägledning i valet av kommunikationsmedia. I denna studie har ett kvalitativt angreppssätt använts. För att skapa en teoretisk förankring har vi behandlat relevant och aktuell litteratur bestående av i huvudsak vetenskapliga artiklar och böcker. Som metod för att besvara vårt syfte har vi även använt oss av intervjuer.

This study explores the effects of two different post-treatment methods on stain reduction in glazed creamware from the late 20th century. The objects stains have been characterized by type one and type two stains which is the result of prolonged contact with food residues, were subjected to the same initial stain reduction. The two post-treatment methods examined are soaking the objects in deionized water and surface rinsing with deionized water. The comparative analysis included photographs under normal and UV-light exposure to assess stain visibility, weight measurements before and after treatments to monitor the absorption and evaporation of liquids, and observations throughout the experiment. The results revealed that while type two stains showed significant alterations after treatments, specifically after soaking, type one stains remained unaffected by both methods.

Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter bedömer förmåga att köra bil hos personer efter stroke samt arbetsterapeuternas erfarenheter av detta arbete. Studien designades som en deskriptiv studie där verbal data samlades in med halvstrukturerad intervju. Data strukturerades som kvalitativ hårddata och analyserades med innehållsanalys och det resulterade i sju kategorier: Teamets arbete med körförmågebedömningen, Aktivitetsintervju ger grunden för bedömningen, Standardiserade instrument ger viktig information om kognition, Observationer tydliggör körförmågan, Anhörigas deltagande vid bedömning av körförmågan, Arbetsterapeuternas förhållningssätt och Vision om kompetensutveckling och utveckling av arbetsrutiner. Resultatet beskriver rutinerna vid en körförmågebedömning, vilka bedömningsmetoder arbetsterapeuterna använder, samt deras erfarenheter av arbetet med detta. Arbetsterapeuternas erfarenheter påvisade behovet av vidareutveckling inom området, även nödvändigheten av fler Trafikmedicinska center belyses då antalet förare med olika sjukdomar ute på vägarna ökar..

Detta examensarbete handlar ?Verklighetstrogen Effektskomposition?. Målet med arbetet är att undersöka och utnyttja alla de olika aspekterna som gör att en film med specialeffekter känns så verklighetstrogen som möjligt. Arbetet handlar om de olika delarna i en filmproduktionsfas så som pre-production,production och post-production. Filmen som skapas är en specialeffektsbaserad hemmavideo som har som syfte att vara så chockande som möjligt i förhållande till vad man förväntar sig när man börjar kolla.

This is a life story about a man, Victor, and his life. He was born into a family of travellers, this has been a very important part of his upbringing, socializing and how society has viewed him.The purpose of this essay is to discuss how a society's values, and the changes in these values, are manifested in a life story. A person?s identity is created in the situations one is in and in the relationships with ones social contacts. A person has not just one, but several different identities that coexist and are highlighted depending on the situations in which we find ourselves.

Stroke innebär ofta fysiska, kognitiva och beteendemässiga funktionsnedsättningar som påverkar både den drabbade och dennes familj. Tonåringar, speciellt flickor, anses ha störst risk att utveckla emotionella problem när föräldern blivit sjuk. Förälderns stöd till barnet är väsentligt men även sjukvårdspersonalens. I denna studie undersöktes hur barn uppmärksammas till strokedrabbade föräldrar samt vilket stöd som erbjuds. Fem överläkare och fem sjuksköterskor på en neurologisk rehabiliteringsklinik i Mellansverige intervjuades.

Background: The speech- and language deficit aphasia affects 12 000 persons annually in Sweden. Aphasia is caused by injury in the brain and the most common etiology is stroke. According to the tool for describing and assessing aphasia, A-FROM (Kagan et al., 2008), the four following aspects of aphasia need to be considered: severity of aphasia, participation in life situations, communication and language environment and personal factors. Several different interventions and treatments can be performed in every domain. There is scientific evidence for interventions performed by speech and language pathologists; however, the question is yet being discussed since results are unambiguous.Purpose: The main purpose of this study is to investigate which aphasia interventions performed by speech and language pathologists that are supported by evidence.

Att ständigt vara tillgänglig och hantera inkommande e-post under en arbetsdag kan skapaupplevelse av stress. Syftet med studien var att se om skattningen av stressen minskade om enprocedur som liknar traditionell postmottagning tillämpades. Studien genomfördes som ettexperiment på en IT-avdelning. Deltagarna delades upp i en kontrollgrupp som arbetade somvanligt med sin e-post och en försöksgrupp som arbetade enligt instruktion. Studien pågickunder 8 veckor och stressmätning genomfördes vid tre tillfällen, innan start av experimentet,efter 4 veckor och efter ytterligare 4 veckor.

Hjärtverksamheten styrs av de elektriska signaler som startar i sinusknutan i hjärtats högra förmak. Vid förmaksflimmer uppstår elektriska signaler på flera olika ställen i förmaken. Följden av det tillståndet blir att signalerna från förmaken till kamrarna blir oklara samt att sammandragning av kamrarna blir snabba och oregelbundna. Hjärtats pumpförmåga försämras. Utöver besvären av hjärtarytmin medför förmaksflimmer ökad dödlighet, ökad risk för blodproppsbildning i hjärtats förmak vilket kan orsaka stroke.

Bakgrund: I samband med en pågående studie vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) har det framkommit att patienter med dysfagi har varit svåra att rekrytera. Upplevelsen är således att färre patienter har dysfagi eller att sjukdomsförloppet är kort. Få nyare studier gällande naturalförloppet av dysfagi i den akuta fasen hos nyinsjuknade strokepatienter finns att tillgå och den forskning som gjorts visar på varierade resultat med olika metoder som utgångspunkt.  Syfte: Studiens syfte var att belysa naturalförloppet under slutenvårdtiden hos akuta strokepatienter med påvisad dysfagi samt bidra med ny data.Metod: Inneliggande patienter på Strokecenter vid NUS rekryterades och följdes upp måndagar, onsdagar och fredagar under två tidsperioder innefattande totalt 8 veckor. Samtliga patienter testades, men endast de med slutgiltig diagnostiserad stroke och patologiskt värde på ett eller flera av bedömningsmaterialen Standarardized Swallowing Assessment (SSA-S), Lipforce 100 (LF100) och Swallowing Capacity Test (SCT) inkluderades.