Syftet med vår studie var att ta reda på hur elever med ADHD och Asperger syndrom inkluderas i undervisning och klassrumsmiljö. Studien har en utgångspunkt i en kvalitativ forskning som grundar sig i en intervjustudie. Resultatet visar på att det finns både likheter och skillnader mellan lärarnas tankar och arbetssätt med inkludering ochen skola för alla. De slutsatser som kan dras är att det finns alternativa lösningar för att få en skola för alla, vilket inkluderar exkluderande åtgärder. En annan slutsats är att det finns likheter mellan åtgärderna för elever med ADHD och Asperger syndrom.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur fyra pedagoger i förskolan erfar möten med barn som har Downs syndrom, utifrån frågeställningar som; Vilka erfarenheter och uppfattningar om möten med barn som har Downs syndrom finns hos de fyra intervjuade pedagogerna? Vilka utmaningar finns enligt de fyra pedagogerna i arbetet med barn som har Downs syndrom? Vad finns det för positivt respektive negativt i de fyra pedagogernas beskrivningar av möten i förskolan med barn som har Downs syndrom? Hur erfar de intervjuade pedagogerna möten med barn som har Downs syndrom?Utifrån den kvalitativa metoden intervjuade vi fyra pedagoger i förskolan som arbetar med barn som har Downs syndrom. Först ger vi en bakgrund till Downs syndrom där vi bland annat beskriver syndromet ur ett medicinskt perspektiv och ger en bild av vilka lagar och styrdokument som berör barn med Downs syndrom. Den tidigare forskningen vi har med i vår uppsats beskriver hur barn med Downs syndrom bör bemötas och vad man som pedagog behöver tänka på i mötet med dessa barn.Studien visar att kommunikationen är mycket central i pedagogernas berättelser om möten med barnen med Downs syndrom. Samtliga pedagoger uttrycker en känsla av otillräcklighet när de inte förstår vad barnet vill.

Syftet med följande studie är att undersöka i vilken skolform elever med Aspergers syndrom skulle kunna få en god lärandemiljö med avseende på bemötande och struktur. Detta för att möta de ökade kraven på eleverna att kunna planera och strukturera självständigt som kan vara ett problem för elever med Aspergers syndrom. Vi undersöker hur undervisningssituationen ser ut i vanlig skola och en skola anpassad för Aspergers syndrom. Rapporten inleds med en genomgång av tidigare forskning och definiering av centrala begrepp och områden. Denna genomgång ligger till grund för vår teori och vidare för vår analys. Studien belyser olika pedagogers och elevers tankar om vilken skolform som är lämpligast för elever med Aspergers syndrom. De metoder som använts i arbetet är kvalitativa intervjuer samt observationer.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagsläget på studier gjorda på män och pojkar. Jag har därför valt att fokusera på flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagsläget, samt varför flickor i större utsträckning än pojkar blir förbisedda när det gäller denna diagnos. Min frågeställning är: ?Hur ser flickor, som fått diagnosen Aspergers syndrom, på sin skolsituation och sitt egna lärande?? För att få svar på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

Studien är gjord i form av en kvalitativ studie där syftet är att genom berättelser från personer med Aspergers syndrom förstå vilken betydelse just detta funktionshinder kan ha för skolgången. Studien bygger på livsberättelser från en kille och en tjej som beskriver sin syn på sitt funktionshinder samt vilka svårigheter och möjligheter de har stött på under skolåren. I studien redovisas även relevant litteratur om Aspergers syndrom och olika metoder samt strategier läraren kan använda sig av i undervisningen. Dessa metoder och strategier kan bilda en grund för strukturering och planering av skoldagen och skolmiljön så att eleverna får det stöd deras funktionshinder kräver och sina behov mötta. Resultatet visar att tydlighet och struktur är viktiga delar för personer med Aspergers syndrom.

Syftet med denna litteraturstudie är att granska och sammanställa kunskap som idag finns om funktionshindret Aspergers syndrom för att därigenom på samhällsnivå söka öka förståelsen för individer diagnostiserade med detta syndrom. Ett ytterligare syfte är att redovisa de behandlingsmetoder som tillämpas idag för att söka förbättra sättet att behandla. Begreppet Aspergers syndrom är ett relativt nytt begrepp som karakteriseras som ett neurologiskt tillstånd utan några direkt utmärkande fysiska drag men med stora svårigheter att hantera sociala interaktioner, av udda och uppslukande specialintressen och av, till viss del, negativt påverkade kognitiva och kommunikativa förmågor. Resultaten visar på vikten av att en diagnos ställs för att rätt hjälp ska kunna erbjudas individen och då öka möjligheterna till ett självständigt liv. De kriterierna för att diagnostisera syndromet behöver vidare bli mer enhetliga för att minska risken att ingen, eller att fel diagnos ställs och att mer resurser och forskning behövs inom området behövs..

Syftet med vår undersökning är att belysa den erfarenhet och kunskap behandlingspersonal har i sitt arbete som rör ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom. Vilken erfarenhet finns det och vilken kunskap anser behandlingspersonal att man behöver ha i möten med ungdomar som har Aspergers syndrom, var frågorna vi ställde. Vår teoretiska utgångspunkt har utgjorts av Antonovsky, KASAM. Metoden var en kvalitativ intervjuundersökning, baserad på en intervjuguide samt samspel med intervjudeltagarna. Intervjuerna skedde med behandlingspersonal på behandlingsavdelningar där det fanns erfarenheter inom området.

Traumatic deaths hit relatives hard and a fast and professional encounter can make crisis management easier. The purpose of this literature review is to find partly how relatives after traumatic deaths are taken care of and how nursing staff fulfil the relatives' needs and also how nurses prepare themselves before this encounter with the realatives. The method in this study consists of a literature review. This was done through critical examining a number of articles within this area. The result shows how a nurse could encounter relatives after traumatic deaths.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förståelse om hur pedagoger går till väga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas åsikter angående betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansättning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie använder vi oss av kvalitativa intervjuer för att få fram så konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillämpar vi två teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer också nämna två vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan åren 1997-2007. Vår ambition har varit att sammanställa aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att på så sätt bidra till en ökad tillgänglighet.Syftet med översikten är att ge en ökad förståelse av Aspergers syndrom, med särskilt fokus på de olika dominerande teoretiska perspektiven inom området samt aktörernas egna perspektiv på sin diagnos. Två problemställningar har använts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med särskilt fokus på Aspergers syndrom? 2).

Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper pedagogen kan behöva i sitt arbete med barn som har diagnosen Downs syndrom samt vilka arbetssätt som tillämpats i förskolan. När vi benämner ordet pedagoger syftar vi på all personal i förskolan vilket inkluderar både barnskötare och förskollärare.Studien baseras på fyra respondenters erfarenheter av yrket som assistent till barn med diagnosen Downs syndrom. Vi har använt oss av intervju som metod för att få så konkreta och ingående svar som möjligt. Resultatet baseras på respondenternas intervjusvar och i diskussionen har vi kopplat resultatet till tidigare forskning. Resultatet i studien visar att pedagogerna som arbetar med barn som har diagnosen Downs syndrom har ett stort ansvar främst när det gäller barnens språkliga utveckling.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ungdomar med diagnos Aspergerssyndrom uppfattar och upplever sin skolsituation samt även föräldrarnas erfarenheter och upplevelserom att ha ett barn med Asperger syndrom och dess skolsituation.De frågeställningar jag utgått ifrån har varit: Vilka uppfattningar och upplevelser har ungdomarav att vara en elev med Aspergers syndrom? Vilka uppfattningar och upplevelser har föräldrarav att ha ett barn med Aspergers syndrom? Hur menar ungdomar och föräldrar att skolsituationensåg ut innan respektive efter att diagnosen Aspergers syndrom fastställts?I studien använder jag mig av en kvalitativ ansats. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguideintervjuades sju ungdomar, tre flickor i åldrarna 15-20, fyra pojkar i åldrarna 13-20,samt elva föräldrar. Slutligen gjordes en kvalitativ innehållsanalys på det transkriberade intervjumaterialet,vilket innebar att de meningsbärande enheter som motsvarade syftet togs fram.Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades materialet. De kategorier som skapadesi ungdoms perspektiv var: Skola, Stigmatisering, Upplevelse och uppfattningar gällandeAspergers syndrom och Stödet i skolan.

The major part of the existing research on psychological effects on participating in war or residing in a war zone shows negative effects on the person?s mental health. However not all research, from an international perspective, shows the same results. Since we haven?t found any research regarding Swedish conditions and there has been a recent implementation of a decision from the Supreme Commander regarding commanded international service for all staff within the Swedish armed forces, the question has now become more relevant.

AbstractThe purpose for this essay has been to illuminate some teachers opinions of integration of students with Aspergers syndrom in the compulsory school, then compare it with the statue documents and see similarities and differences.The studie has been of a quality character, based on quality intervjues to get the teachers understanding at a deeper level. The questions in the intervju are based on open questions with purpose not to control the person during the intervju.The most obvious result which was that it appered two perspective of integration of students with Aspergers syndrom. One in the short run and one in the long run.In the long run it was the integration of the individual into the society and in the short run integration in school.For the perspective in the long run, the opinions from the teachers in compulsory school is good corresponding to the statue documents, that the integration is necessary for our democratic and human values that our sociaty are based on.In the short run, during the years when the students are in school, it came out great difficulties to integrate children with Aspergers syndrom. To proceed an integration that works out for the students, the teachers took site from the individual and not from the society. If we do not look at integration from an individual base we are probably not going to succeed to integrate in society.Searchwords: Aspergers syndrom, neuropsychiatric funktional disorders, integration, inclusion, segregation..

Detta arbete handlar om de nya sätten att kommunicera, främst e-post och mobiltelefon. Genom en enkätundersökning och fyra intervjuer på två verksamheter svarar jag på frågorna:· Vilken är attityden är till de nya sätten att kommunicera på arbetsplatsen?· I vilken utsträckning används e-post och mobiltelefon idag? Har de inneburit några förbättringar? Anser arbetstagarna att det behövs regler för att reglera användandet av e-post och mobiltelefon?Resultaten tyder på att e-post och mobiltelefon används i varierande utsträckning. E-post är mera uppskattat än mobiltelefon, men båda anses underlätta kommunikationen på arbetsplatsen vilket ses som en förbättring. Det finns en osäkerhet inför varför e-post och mobiltelefon införts i verksamheterna.