Sökresultat:
4771 Uppsatser om Positivt - Sida 15 av 319
Autism - Självklar vård eller raka motsatsen?
Personer med autism har svårt att kommunicera sina tankar, känslor och fysiska förnimmelser på ett sätt som är lätt för andra att förstå. Cirka 1 på 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstånd. Syftet: Studiens syfte är att undersöka föräldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vården. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. Föräldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik.
Checklistan som verktyg inom intensivvården : Utvärdering av en checklista för patientens kliniska status och vårdplats
År 2003 introducerades en checklista för patienters kliniska status och vårdplats påneurointensivvårdsavdelningen (NIVA) på ett universitetssjukhus i Mellansverige.Studiens syfte var att utvärdera denna checklista som verktyg i klinisk verksamhet med fokuspå brister, åtgärder och användarvänlighet.Studien består av tre delar och är deskriptiv med kvantitativ ansats. En observationsstudie avtvärsnittskaraktär där funna brister och åtgärder studerats, en journalgranskning däranvändarvänlighet studerats och en enkätstudie avseende intensivvårdssjuksköterskornaserfarenheter och upplevelser.Resultatet visade att checklistan var användarvänlig med nyttjandefrekvens på 100 %.Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg att checklistan inverkar Positivt på arbetet, utgör ett stödoch bidrar till ökad patientsäkerhet. Den vanligast funna bristen var larmgränser. Totaltpåträffades brister i 38 % av fallen och dessa gav en åtgärdsfrekvens på 77,5 %. Ensignifikant skillnad avseende åtgärdsfrekvensen påträffades mellan dag- och nattpass.Slutsatsen är att checklistan bidrar till att brister upptäcks och åtgärdas, den är användarvänligoch personalen är Positivt inställd till den.
Kan en utökning av befintlig antikroppspanel underlätta för att skilja Klassiskt Hodgkinlymfom från svårklassificerade varianter av Diffust storcelligt B-cellslymfom?
På sjukhusens avdelningar för klinisk patologi har man ibland problem med att skilja Klassiskt Hodgkinlymfom från Diffust storcelligt B-cells lymfom. I Klassiskt Hodgkinlymfom finns speciella tumörceller, Reed-Sternbergceller. Problemet är att de kan förväxlas med de stora B-lymfocyter som finns i Diffust storcelligt B-cells lymfom. Syftet med studien var att undersöka om en utökning av befintlig antikroppspanel med antikropparna riktade mot BCL-6, BOB-1, CD 15 och Fascin kan göra det lättare att skilja Klassiskt Hodgkinlymfom från svårklassificerade varianter av Diffust storcelligt B-cells lymfom. I studien användes sparad vävnad från tio kända lymfomfall; fem Klassiska Hodgkinlymfom och fem Diffusa storcelliga B-cells lymfom.
Autentiskt ledarskap : för engagemang och arbetstillfredsställelse?
SAMMANFATTNINGTitel:Autentiskt Ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsställelse?Nivå:C -uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare:Mindy von Berlepsch & Marcus Blomgren.Handledare:Pär Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi & MariaFregidou-Malama.Datum:2015 ? Maj.Syfte:Syftet med denna studie är att förklara om ett autentiskt ledarskap har enkoppling till ett Positivt arbetsklimat i form av engagemang ocharbetstillfredsställelse hos medarbetarna.Metod:Denna studie har genomförts med deduktiv ansats där den teoretiskareferensramen mynnade ut i studiens fem hypoteser. Dessa hypoteser testades medhjälp av en enkät som skickades ut till ett urval av 227 respondenter med ensvarsfrekvens på 67 %, vilket motsvarar 152 användbara enkätsvar. Med hjälp avden statistiska mjukvaran SPSS analyserades primärdatan med hjälp avkorrelations, faktor- och klusteranalys. Hypotesernas signifikansnivå testadesdärefter med hjälp av T-tester.
Hur talar Systembolaget om alkohol? : En topikanalys av Systembolagets kundtidning Bolaget
Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjerFörfattare: Patrik MöllhagenProgram: InformatörsprogrammetPeriod: VT12Universitet: Högskolan i GävleSyfte: Syftet med uppsatsen var att jämföra fyra svenska kommuner av ungefär samma storlek och innehållet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jämföra hur väl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet på uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsättning specifikt utformade frågor. Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är hämtade ur ämnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgångspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden från en punkt till en annan, fokus läggs på tydlighet som ska underlätta för mottagaren att avkoda meddelandet.
Elever i behov av särskilt stöd - relaterat till uppnående målen
Syftet med detta arbetet har varit att genom en fallstudie beskriva, kartlägga och kritiskt granska det specialpedagogiska stöd som ges och har getts till de elever som inte når uppnåendemålen i matematik och svenska i skolår åtta och nio på en 6-9 skola. Syftet var också att upptäcka och fastslå de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger resultat. Fallstudien bestod av observationer av specialpedagogernas arbete, intervjuer med specialpedagogerna samt granskning av dokument så som åtgärdsprogram, överlämnande dokument och nationella prov. Resultatet av fallstudien var att elever i behov av särskilt stöd i svenska och matematik upptäcks tidigt. De får också tidigt stöd.
Delegering av omvårdnad
Nygren, M & Rygg, K. Delegering av omvårdnad ?En empirisk studie om delegering. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2007.
Som arbetsledare har sjuksköterskan flera ansvarsområden, bland annat att prioritera och fördela omvårdnadsarbetet inom teamet och att delegera omvårdnadsuppgifter.
Relationen mellan känsla av sammanhang och markörer för funktionell ålder för två olika åldersgrupper.
Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell
mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra
sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat
utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker.
I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt
mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i
åldersgrupperna 66 respektive 86 år. Hypotesen är att ett starkt KASAM är
relaterat till låg funktionell ålder.
Humor i mötet mellan sjuksköterska och patient
Bakgrund: Forskningen har visat att humor är ett socialt fenomen som kan ses som ett universellt språk. Den har visat sig påverka en rad faktorer Positivt, däribland vårdmiljön, relationen mellan sjuksköterska och patient samt patientens hälsa. Humor är inte enbart Positivt i en vårdkontext, däremot finns det tillfällen då den bör undvikas.Syfte: Syftet är att belysa användandet av humor i mötet mellan sjuksköterska och patient.Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar valts ut, skillnader och likheter har identifierats och slutligen sammanställts.Resultat: Resultatet består av tre huvudteman: Humorns inverkan på avdelningens vårdatmosfär, interaktion mellan sjuksköterska och patient samt humorns effekter. Under huvudtemat interaktion mellan sjuksköterska och patient hittades två underkategorier: kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt förlorade tillfällen till humor. I huvudtemat humorns effekter hittades underkategorierna: humor som strategi samt humor som lindring.Diskussion: I resultatdiskussionen följer en diskussion där resultatet implementeras i Travelbees omvårdnadsteori, Human-to-Human Relationship Theory, men också hur ny forskning förhåller sig till resultatet.
EQ som fenomen-Emotionell intelligens i praktiken- Elevers tankar och upplevelser av emotionell träning
Med vårt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd på klassrumsklimatet. Vi har fått ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell träning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell träning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, där vi rent praktiskt har arbetat med emotionell träning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer.
Vår slutsats är att eleverna har fått ett Positivt förhållningssätt till emotionell träning och att de ser Positivt på ett fortsatt arbete i ämnet. Vårt resultat pekar på att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, däremot har vi observerat märkbara förändringar hos den enskilde individen.
Hur skapas skoltrivsel? : - Samtal med elever och lärare
Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande ålder. Vi anser att det är ett relevant ämne som berör många människor, inte minst elever och lärare. Båda parter måste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara något Positivt, där alla trivs och mår bra. Därför var vårt syfte med studien att undersöka vad elever och lärare anser om skoltrivsel.Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lärare.Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas ålder. Alltså handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress påverkar dem.
Idrottslärares upplevelser av dans
Sammanfattning SyfteSyftet med studien är att undersöka hur lärare i åk 1-6 upplever dans i ämnet idrott och hälsa och varför dansundervisning ska bedrivas i skolan samt hur eleverna utvecklas genom dans ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.? Hur upplever lärare dans i skolan?? Varför anser lärarna att eleverna ska undervisas i dans?? Vad tycker lärarna att dansen utvecklar hos barn? MetodStudien bygger på en halvstrukturerad intervjumetod. I undersökningen har jag vänt mig till idrottslärare som undervisar på låg- och mellanstadiet. Två kvinnor och tre män har intervjuats. Alla intervjuer har spelats in och därefter transkriberats. ResultatDe flesta av lärare upplever dans som något Positivt och roligt i undervisningen.
Markvärdets förändring efter askspridning till skogsmark i Götaland
Askåterföringen på fastmark syftar till att återställa den långsiktiga näringsbalansen och motverka markförsurningen. Den är ett led i ett kretsloppstänkande där allt som tas ifrån marken också ska återföras.Ett ökat behov av skogsbiobränslen leder till att grenar och toppar (GROT) i allt högre utsträckning flyttas från skogen därmed förflyttas en stor del av viktiga näringsämnen. Baskatjonerna som annars motverkar markförsurningen blir kvar i askan.Askan som blir kvar efter förbränning läggs vanligen på deponi, men med hjälp av införda deponiskatter är målsättningen att askan ska återföras till skogen för att sluta kretsloppet.För markvärdesberäkningarna användes värderingsprogrammet Plan33. 12 trädslagsrena fiktiva bestånd skapades, 6 fastmarksbestånd och 6 bestånd på dikad torvmark, med medianboniteter för Götaland.Tillväxteffekterna har visat sig vara måttliga på fastmark. Denna studie visar att endast granmarker ger Positivt nuvärde vid askåterföring i Götaland.
Familjecentreradvård på en neonatalavdelning-utifrån föräldrars och sjuksköterskors perspektiv
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjecentrerad vård inom neonatalvård utifrån föräldrarnas respektive sjuksköterskans perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie. Databaserna som användes för att identifiera relevanta artiklar var Cinahl och PubMed och utmynnade i 16 vetenskapliga artiklar, vilka resultatet bygger på. Författarna bearbetade de valda artiklarna utifrån upplevelsen av familjecentrerad neonatalvård, dels ur sjuksköterskans perspektiv och dels ur föräldrarnas perspektiv. Resultat: Upplevelserna kunde delas upp i 5 varsina underkategorier, olika för föräldrarna respektive sjuksköterskorna.
Sydafrikas Stora Chans
Syftet med vår undersökning är att se hur Sydafrika ska försöka sprida ett Positivt budskap om landet i samband med fotbolls-VM nästa år genom Media Club South Africa.com. Delsyftet är att undersöka hur svenska journalister och redaktörer ser på rapporteringen från Sydafrika i samband med fotbolls-VM nästa år..