Vanligtvis Àr det invandrare som stÄr i fokus för den aktuella debatten i media och i samhÀllet i övrigt. Det Àr nÀstan alltid majoritetsbefolkningens uppfattningar och stereotyper om invandrare som uppmÀrksammas och det Àr sÀllan att media vÀnder om det och undersöker hur invandrare upplever svenskarna och det svenska samhÀllet. Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr just att undersöka och beskriva de stereotyper som invandrare kan ha om Sverige och svenskarna. Vi ville Àven undersöka vilka faktorer det Àr som kan ligga bakom de stereotyper vi kommit fram till i vÄr studie och om dessa enbart Àr negativa eller om det Àven finns positiva förestÀllningar. Samtidigt försökte vi hitta skillnader och likheter med tidigare forskning i Àmnet.

Denna kvantitativa enkÀtstudie har sin utgÄngspunkt i empowerment och har utförts pÄ ett svenskt brukarstyrt företag som bedriver missbruksrehabilitering efter en empowermentbaserad arbetsmodell. Denna rehabiliteringsmodell innebÀr att man aktivt jobbar med att stÀrka individens sjÀlvbild och att öka dennes egenmakt. Syftet med modellen Àr att individen genom ökad sjÀlvkontroll ska kunna ta ansvar för sin livssituation och dÀrmed uppbringa den nödvÀndiga motivation som krÀvs för att fÄ till stÄnd en lÄngsiktig förÀndring. Studien har undersökt skillnader i possible selves mellan individer som befinner sig i respektive har fullgjort sin rehabilitering och som dÀrefter valt att stanna kvar i verksamheten. Respondenterna ombads ange hur starka positiva respektive negativa kÀnslor de förknippade med ett antal fördefinierade possible selves.

SammanfattningBakgrund: I Sverige utexamineras Ärligen drygt 4000 nya sjuksköterskor frÄn en utbildning som kombinerar yrkesexamen och akademisk examen. Den första tiden i yrket kan upplevas pÄfrestande och stressig. Det Àr under denna tid som stöd Àr av stor vikt. Sjuksköterskans kliniska utövande och ansvars-omrÄde, omvÄrdnad, beskrivs som ett vitt begrepp med mÄnga dimensioner.Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av omvÄrdnad under det första Äret inom somatisk vÄrd.Metod: En litteraturöversikt har genomförts dÀr tolv vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Patricia Benners modell har anvÀnts som teoretisk utgÄngspunkt.Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor kan ha bÄde positiva och negativa upplevelser av omvÄrdnad under deras första Är.

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt Ängestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och mÀn i Äldrarna nitton till femtiosju Är (M = 32). Under mÀtning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna lÀsa olika pÄstÄende i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen sjÀlv, eller till nÄgon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen sjÀlv, aktiverar nÀtverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfÀr.

Studiens syfte har varit att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT anvÀnds i textilslöjden och hur förutsÀttningarna för detta ser ut. Avsikten var frÀmst att ta reda pÄ hur lÀrare anvÀnder sig av de resurser som finns pÄ skolorna och i sina klassrum men Àven vad de skulle önskat att de hade tillgÄng till. Studien gjordes pÄ nÄgra mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillÀrare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lÀrares undervisning förÀndras, samt om slöjdens arbetsprocess förÀndras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna anvÀnde sig av IKT olika mycket men har mÄnga liknande tankar kring att det Àr tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang.

Trichoepiteliom och basalcellscancer Àr tvÄ olika typer av hudtumörer. Trichoepiteliom Àr en benign hudtumör och basalcellscancer Àr en malign hudtumör. De bÄda tumörerna kan vara svÄra att differentiera vid diagnostisering. I trichoepiteliom finns det cytokeratin (CK) 20-positiva merkelceller vilket det inte gör i basalcellscancer. Syftet med studien var att undersöka om immunhistokemisk fÀrgning av CK 20 kan vara till hjÀlp i rutindiagnostik för att skilja basalcellscancer frÄn trichoepiteliom.  I denna studie anvÀndes immunhistokemi (EnVision, Dako, Danmark), med monoklonala antikroppar (FLEX monoclonal antihuman Cytokeratin 20 klon Ks 20.8 ready-to-use kod IR 777 Dako, Danmark), som Àr riktade mot CK 20.

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt Ängestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och mÀn i Äldrarna nitton till femtiosju Är (M = 32). Under mÀtning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna lÀsa olika pÄstÄende i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen sjÀlv, eller till nÄgon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen sjÀlv, aktiverar nÀtverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfÀr.

Bakgrund: Relationer har en central roll vid byggandet av företagsnÀtverk. Rapporten delar upp relationerna i tekniska och sociala relationer. PÄverkan av tekniska system eller andra tekniska lösningar Àr tydlig och viktig att arbeta med för att uppnÄ en lÄngsiktig affÀrsrelation. I rapporten undersöks hur tekniska lösningar pÄverkar de sociala faktorerna i en B2B relation. Fallföretagets perspektiv tas som utgÄngspunkt i rapporten och hur relationer med befintliga ÄterförsÀljare inom deras affÀrsnÀtverk pÄverkas av olika tekniska system.

Denna uppsats Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra anhöriga till kroniskt sjuka per-soner har intervjuats om sina erfarenheter av vÀxelvÄrd. Studiens syfte har varit att studera de anhörigas erfarenheter av vÀxelvÄrdsinsatsen, vilken betydelse vÀxelvÄrd har haft för de anhöriga och hur de upplevt samspelet med omvÄrdnadspersonalen. Den teoretiska utgÄngspunkten handlar om kommunikationen mellan anhöriga och personal och hur synen pÄ de anhörigas roll som vÄrdare av sina kroniskt sjuka nÀrstÄende pÄverkar syftet med vÀxelvÄrdsinsatsen. Resultaten pekar pÄ att anhöriga har bÄde positiva och negativa upplevelser av vÀxelvÄrden. Det odelat positiva Àr vila och avkoppling och det mest negativa Àr dÄligt fungerande kommunikation mellan personal och anhöriga.

 Denna kvalitativa studie undersöker hur alkohol-, narkotika- och tobaksundervisningen ser ut i skolorna utifrĂ„n personalens perspektiv. Studien utgĂ„r frĂ„n en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger pĂ„ semistrukturerade intervjuer med fyra personer som alla arbetar inom skolans vĂ€rld i eller i nĂ€rheten av VĂ€xjö kommun. Resultatet visar att samtliga skolor anvĂ€nder sig av Örebro preventionsprogram. Skolan försöker Ă€ven arbeta pĂ„ positiva miljöer, med bland annat olika aktiviteter, samt att de strĂ€var efter en nĂ€ra och bra relation till förĂ€ldrarna.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska h?lsa efter upprepad utsatthet f?r v?ld. Skriftliga domar sammanst?llda av juristdomare (N = 23) unders?ktes med tematisk analys. M?len omfattade minst en ?talspunkt f?r grov kvinnofridskr?nkning.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

Vi har undersökt attityder gentemot ordningsbetyg/omdöme ur verksamma lÀrares synvinkel. Vidare ville vi ta reda pÄ vilka faktorer de ansÄg vara viktiga för att kunna skapa en bra skolmiljö. För att försöka ta reda pÄ detta genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ostrukturerade intervjuer med 7 lÀrare. Resultatet visar att det fanns bÄde positiva och negativa instÀllningar till betyg/omdöme i ordning och uppförande. Undersökningen visar ocksÄ att de verkar lÀgga det mesta av ansvaret pÄ en stökig skolmiljö pÄ förÀldrar och lÀrare..

Produktplacering Àr en förhÄllandevis ny företeelse nÀr det gÀller marknadsföring i Sverige. Intresset för denna marknadsföringskanal har ökat de senaste Ären, troligen genom lagÀndringar som trÀdde i kraft Är 2010 som ger produktionsbolag rÀttigheten att bekosta produktioner genom produktplacering. I Sverige Àr ett vÀlkÀnt exempel pÄ produktplacering serien Solsidan, detta har vÀckt kÀnslor bÄde positiva och negativa. Det finns en hel del forskning gjord pÄ produktplacering frÀmst dÄ vad ett företag har att vinna pÄ att produktplacera. Det finns Àven en hel del negativa effekter som kan uppstÄ om produktplaceringen sköts pÄ fel sÀtt och det finns Àven en svÄrighet att mÀta resultat av denna exponering.