För att trivas på en arbetsplats där påfrestande händelser präglar vardagen, måste det finnas vissa delar som gör att personalen stannar kvar och trivs med sitt arbete. Som ambulanssjuksköterska kan man dagligen utsättas för påfrestande händelser som kan påverka den enskilde och vårdandet. Vilka är då de positiva aspekterna och hur beskrivs de positiva delarna av att arbeta inom ambulanssjukvård?Syftet med denna studie var att belysa positiva upplevelser i ambulanssjuksköterskors arbete.En kvalitativ intervjustudie utfördes på tre olika ambulansstationer i Södra Sverige. Åtta informanter deltog, samtliga ambulanssjuksköterskor.Resultatet visar olika teman som belyser de positiva aspekterna med arbetet som ambulanssjuksköterska.

Många lider av långvarig ländryggssmärta, men få erbjuds en orsaksförklaring eller adekvat behandling. Den biopsykosociala modellen möjliggör dock en viss förståelse av lidandet. Den långvariga smärtan begränsar individen vilket bland annat antas påverka självupplevelsen. Syftet med studien var att utifrån en explorativ ansats erhålla en fördjupad förståelse av självupplevelsen hos personer med långvarig ländryggssmärta. Halvstrukturerade intervjuer användes och materialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

This study aims to analyze the risks with building new households between railroads and shore, the focus of the study lays on Öbacka strand in Umeå municipality. The study also investigate if a land use conflict has taken place and how it was handled.The paper is based on different documents that was central for the work of planning the households and some interviews with operators that was highly involved with the planning of the area.The results shows that there is several risks with establishing new household between railroads and shores. Mainly because of the exposure of noise from the railways, though the risk for impact on the living environment for animals were low in this case there is a generally risk that it could get negative effects. It also a very important that the availability to the shore is secured. Planning in this type of area involves a great number of operators can easily cause a conflict due to the different perspectives on how the land should be used in the future, and also because of protecting different interests.

Johan A. Warden tog fram sin modell om motståndaren som ett system för att genom denna hitta dess svagheter. Modellen visade sig vara mycket användbar inom mellanstatliga konflikter och var mycket effektiv vid planerandet och genomförandet av USA:s offensiv mot Irak under inledningen av Gulfkriget. Men kopplat mot irreguljära konflikter har Wardens modell stött på mycket kritik då den anses spelat ut sin roll och därför inte längre kan anses applicerbar vid planerandet av luftoperationer inom denna typ av krigföring. Denna uppsats skall se om det är precisionsvapen och användandet av dessa som räddar kvar Warden inom planeringen av luftoperationer inom irreguljär krigföring..

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur musiklärare kan skapa en god gruppdynamik som befrämjar lärandet i en ensemble. Studien utgick från följande frågeställningar: (1) Hur kan ledaren för en grupp bidra till en god gruppdynamik? (2) Vilka tankesätt och attityder är gynnsamma att förmedla till eleverna? (3) Vilka är de vanligaste sociala hindren för en god gruppdynamik? Metoden i studien var kvalitativ. Jag valde att intervjua 4 st. musiklärare från Norrbotten som undervisar på musikskola och musikhögskola.

Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och konflikthantering.

AbstractExamensarbete inom lärarutbildningen 15 poängTitel: Pedagogers strategier avseende multietniska konfliktkontexter? En kvalitativ intervjustudie, utförd på sju lärare angående hur de hanterar konflikter i mångkulturella klassrum.Författare: Nastasha Fre WolduTermin och år: VT 09Kursansvarig institution: LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Ivar ArminiExaminator:Rapportnummer: VT09-2611-001Nyckelord: mångkulturell, multietnisk, pedagoger, konflikthantering, konfliktlösning, interkulturell___________________________________________________________________________Syfte: Att ta reda på hur lärare med yrkeserfarenhet i den mångkulturella skolan, löser de konflikter som uppstår iklassrummet?Huvudfrågor: Hur ser en typisk konflikt ut i ett mångkulturellt klassrum? Vilka pedagogiska strategier tillämpas vidkonfliktsituationer? Hur löser man konflikter, om eleverna har skilda uppfattningar beroende på det kulturella bagaget ochtrosuppfattning i ursprungsfamiljen?Metod: Kvalitativa intervjuer. Samt ett hermeneutiskt förhållningssätt och ett sociokulturellt perspektiv vidlitteraturbearbetning.Material: Analys av det lärarna delgivit samt granskning av den litteratur jag läst avseende mångkulturalitet såväl somkonflikthanteringsmetoder. Samt litteratur kring konflikthantering i stort samt mångkulturell sådan.Resultat: Jag har funnit att de 7 olika lärarna jag intervjuat har rätt så olika strategier samt olika handlingsmönster närkonflikter väl har gått överstyr. Pedagogerna har även olika konfliktförebyggande metoder.

Studien analyserar ett samarbete där frågan om kulturmiljöers värde behandlas och där olika aktörer är involverade. Den teoretiska utgångspunkten är att det kan uppstå konflikter mellan samhällsutveckling och vård av kulturmiljö samt att dessa kan synliggöras med hjälp av en aktörsanalys. För att undersöka detta närmare genomförs en kvalitativ studie med en fallstudie som innefattar projekt Citybanan och en av de kulturmiljöer som påverkas av bygget, Gustaf Vasa kyrka. Genom att intervjua personer från de aktörer som har en koppling till fallstudien, Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Stockholms stadsmuseum, Svenska kyrkan och Trafikverket, erhålls åsikter och uppfattningar angående kulturmiljöns värde. Studien visar att det finns konflikter, men inte i samma utsträckning som tidigare forskning indikerar samt att aktörerna tillskriver Gustaf Vasa kyrka olika värden..

Utevistelse i förskolan är en stor del av verksamheten och det här examensarbetet har till syfte att få kunskap om vilka åsikter pedagoger i förskolan har om utomhuspedagogik. I Läroplanen för Förskolan, Lpfö 98 (1998), betonas vikten av att barn ska ges möjlighet till lek och lärande både utomhus och inomhus samt att barnen ska ges möjlighet till både planerad och naturlig miljö. Vi frågar efter vilka uppfattningar pedagoger har om utomhuspedagogik; hur de upplever utemiljön på sin förskola samt vilka fördelar och nackdelar som de uppfattar med utevistelse. För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat åtta pedagoger som arbetar på förskolor med olika profileringar. Vi har även lämnat dagböcker som pedagogerna fått fylla i efter utevistelser.

Den frågeställning som har väglett denna uppsats handlar om betydelsen av den enskilde personens handlande på en arbetsplats och vilka de sociala konsekvenserna blir. Det huvudsakliga syftet är att skapa bredare förståelse för hur personer kan bidra till att skapa destruktiva och konstruktiva konflikter på arbetsplatser. Studiens empiri har genererats genom en kvalitativ inriktning och består av elva tematiska intervjuer från en analysenhet: Arbetsförmedlingen. Intervjuerna konstruerades utifrån vår egen förförståelse om konflikter som destruktiva och därför söktes respondenter med mer arbetslivserfarenhet. Empirin har analyserats inom ramen för organisationskulturen, med hjälp av Johan Asplunds begrepp social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas Scheffs hänsynsemotionssystem och Barbro Lennéer Axelssons förhandlingskommunikation.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare välbefinnande ochpositiva känslor på arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sexmedarbetare på fyra bank- och försäkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyseradesmed hjälp av tidigare forskning samt teorier.Resultatet visar att det som skapar positiva känslor och välbefinnande i stor grad är relationer,dels med kollegor men också med kunder. Positiva känslor kan ha en väldigt högspridningsförmåga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade också att det ärviktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll.

Syftet med denna studie var att synliggöra och skapa förståelse för barns och pedagogers uppfattningar om skäll. Pedagogernas osäkerhet av konflikthantering framkom under intervjuerna vilket beror på att pedagogerna i denna studie saknar utbildning inom konflikthantering, vilket i sin tur kan leda till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Jag ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en intervju med pedagogerna har de fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Jag inspirerades utifrån det danska Skældud-projektet kring barns perspektiv på skäll.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon påverkas av att växa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta människor i skolan och arbetet som växer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjälp av 52 öppna och slutna frågor som studerade 16 syskons uppfattning angående ansvarstagande, hjälpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en åldersskillnad på upp till 2,5 år förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utsträckning än ensambarn. Resultat visade även att yngre systrar undviker konflikter med sina föräldrar i större utsträckning än deras äldre systrar.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka cyklisters undermåliga framkomlighet i anslutningen till Uppsala centrum och att studera vilka problem som uppstår då cykeltrafikens förutsättningar förändras. Frågeställningen preciserade syftet genom att avgränsa undersökningen till vilka faktorer i den fysiska miljön som motverkar framkomligheten till Uppsala centrum för cyklister. För att svara på min frågeställning valde jag att undersöka två välanvända platser där cykelvägar ansluter till Uppsala centrum. Jag sammanställde ett protokoll utifrån TRAST (Banverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting & Vägverket 2007) med kriterier för att undersöka platsernas fysiska miljö med avseende på kontinuitet, kapacitet, tillförlitlighet, orienterbarhet, bekvämhet och överblickbarhet. För att kunna dra slutsatser av denna inventering utförde jag även en observation på var plats där jag registrerade konflikter som uppstod och mellan vilka typer av trafikanter. Inventeringen och observationen utgjorde tillsammans underlag för min analys av platserna, vilken är den del av arbetet som i högst grad svarar på min frågeställning. Resultatet visar att det uppstår konflikter på de två undersökta platserna och att dessa kan härledas till den fysiska miljöns utformning.

Frågeställningarna som presenteras i uppsatsen är om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och män delar mer jämställt på hushållsarbetet samt om flexibel arbetstid påverkar konflikterna i hushållet om fördelningen av hushållsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta är att flextid i debatt framställs som något självklart positivt. Ett hjälpmedel för kvinnor att uppnå balans mellan arbete och familj. Något som i sin tur skulle öka jämställdheten i hemmet och förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden.Utifrån den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras två hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushållsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern när det gäller hushållsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen är att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jämställdhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien är kvantitativ och baseras på den femte och senaste av levnadsnivåundersökningarna; LNU 2000 som bygger på intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket är 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushållsarbetet.