Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå.

Tidigare studier har visat att negativa ka?nsloma?ssiga effekter pa? empatiso?ren avtar med tiden. Denna studies syfte var att, med ett starkare ma?tinstrument samt en bredare population a?n tidigare, underso?ka omra?det ytterligare fo?r att fo?rso?ka fa? mer generaliserbara resultat. Deltagarna var 196 studenter varav 31 ma?n.

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät.

Socialsekreterare är en yrkesgrupp med stora påfrestningar emotionellt och ärendemässigt. Enligt tidigare studier har belastningen på socialsekreterare de senaste tio åren ökat. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger på en sammansatt metod bestående av kvalitativa intervjuer och textanalys.

SammanfattningHur bra är vår perception av känslor i tal och vad är det som gör att vi uppfattar skillnader mellan dem? Finns det könsrelaterade och kulturella skillnader i uppfattningen? En undersökning har genomförts för att komma närmare svaren på dessa frågor. 16 personer med svenska och 16 med isländska som modersmål deltog i ett perceptionstest där de fick lyssna på 120 svenska yttranden uttalade av svenskar. Yttrandena var semantiskt neutrala men samtidigt påverkade av positiva, neutrala eller negativa bilder. Lyssnarna fick bedöma hur pass negativa, neutrala eller positiva de tyckte yttrandena var på en sju-punktskala.

Syftet med arbetet var att belysa omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende samt vården av dem. Arbetet hade en beskrivande design, 21 sjuksköterskor och skötare/undersköterskor från somatisk och psykiatrisk akutmottagning deltog i arbetet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i form av tre kategorier som bildades utifrån följande koder. Kategorin ?emotionella problem? bildades utifrån koderna frustration, irritation, sympati, manipulation, vanmakt över onåbara patienter, maktlöshet, oro och beskriver omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende.

Trots att människor intresserat sig för moral och etik sedan antikens Grekland så verkar vi inte kommit närmare konsensus i en enda fråga. Förklaringen till detta kan vara att moral är subjektivt. En teori som stödjer detta subjektiva synsätt är CAD-teorin (Community, Autonomy & Divinity). Den säger att vissa känslor är kopplade till olika typer av moraliska brott, och att vi använder moralen som ett sätt att förklara dessa känslor. Enligt teorin så finns det tre stycken moraliska ?system?.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

Fokus i denna studie ligger på det lönesättande samtalet och vilka emotioner som uppstår inför, under och efter samtalet samt hur de hanteras kognitivt. I studien undersöks även hur respondenterna upplever den generella arbetssituationen för att jämföra deras upplevelser av det dagliga arbetet med deras upplevelser av det lönesättande samtalet. Detta är en induktiv undersökande studie med halvstrukturerade intervjuer som skett med sex kvinnliga respondenter som alla arbetar på en myndighet. Som forskningsansats används fenomenologin eftersom det är respondenternas upplevelser som är av intresse. Svaren har bearbetats med tematisk analys.

Studiens syfte är att validera ett ledarskapstest (TKB) som för närvarande är under utveckling. Testet mäter ledares kognitioner, emotioner och beteenden i mötessituationer. De 65 respondenterna var alla verksamma som arbetsledare, mellanchef eller chef på högre nivå och bestod av 33 män och 32 kvinnor i olika åldersgrupper och branscher. En jämförelse gjordes mellan TKB-testet och Gordons test samt med skattningar utifrån utförda intervjuer. TKB-testets variabler jämfördes även med olika bakgrundsfaktorer.

Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker.

Fokus i denna studie ligger på det lönesättande samtalet och vilka emotioner som uppstår inför, under och efter samtalet samt hur de hanteras kognitivt. I studien undersöks även hur respondenterna upplever den generella arbetssituationen för att jämföra deras upplevelser av det dagliga arbetet med deras upplevelser av det lönesättande samtalet. Detta är en induktiv undersökande studie med halvstrukturerade intervjuer som skett med sex kvinnliga respondenter som alla arbetar på en myndighet. Som forskningsansats används fenomenologin eftersom det är respondenternas upplevelser som är av intresse. Svaren har bearbetats med tematisk analys.

Syftet med den här undersökningen är att lyfta fram och beskriva vilka känslor som uppstår från polisers sida i deras dagliga arbete som poliser. Hur påverkas de av de känslor som uppstår i yrkesrollen och hur hanterar de dessa? För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med tre poliser. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även utifrån polisens årsredovisning.Resultatet för det emotionella arbetet visar på att poliserna överlag är nöjda med sitt val av yrke. De får handskas med många olika känslor beroende på situation med mera.

Enligt embodiment teorier påverkar kroppsliga förnimmelser orelaterade emotioner och attityder. I en fältstudie undersöktes om färdriktningen påverkar tendensen att betona framtiden eller dåtiden, dvs. om framlängesresande betonar framtiden starkare än baklängesresande och vice versa samt könskillnader i tidsperspektiv. 201 tågresenärer (136 kvinnor, 63 män) svarade på S-ZTPI samt TIPI. En oberoende tvåvägs MANOVA visade inga effekter av färdriktning.

Reaching out with a specific message to consumers is the idea of marketing. Advertising is among the most common elements when it comes to marketing a product or a service. There are various ways to provide marketing with a message. A relatively new way that has become larger in marketing is to provide marketing with emotions. It has been shown in several studies that emotions can have a direct or an indirect effect such as ad-attitude and brand-attitude, and that is what our essay is about.