I dagens samhälle är vi människor dagligen i kontakt med IT. De senaste åren har informationstekniken ständigt utvecklas vilket har gjort att vi har fått nya möjligheter att till exempel kommunicera och lära. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs- och skrivutveckling, samt hur metoden används i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lärande. För att uppnå vårt syfte formulerade vi tre frågeställningar som handlade om hur lärarna upplever hur metoden Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs-och skrivutveckling, hur lärarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lärande samt hur metoden fungerar i praktiken.

SAMMANFATTNINGPatienter som drabbas av höftfrakturer är en vårdkrävande och utsatt patientgrupp inom sjukvården. Riktlinjer för handläggning av misstänkta höftfrakturer har utformats för ett snabbare omhändertagande, så kallat snabbspår. Dessa används för att optimera och förkorta handläggningstiden, förbättra behandlingen samt minska risken för komplikationer. I Västernorrlands län tillämpas detta snabbspår, vilket medför att delar av den behandling som tidigare utfördes på akutmottagningen, nu utförs av ambulanssjuksköterskor redan i den prehospitala vården. Dessa medicinska och omvårdnadsmässiga åtgärder utförs i varierande och ibland svåra vårdmiljöer.

Syfte Syftet var att undersöka hur idrottslärare upplever duschmomentet efter idrottslektionen.Teori I tidigare kursplaner från 1962 och 1969 fanns det tydliga formuleringar om hygien i samband med idrottslektionen. Formuleringarna har förändrats över tid och i dagens styrdokument finns det inget skrivet om att eleverna skall duscha efter idrotten. Trots detta finns duschmomentet kvar i skolan och vi vill därför undersöka hur idrottslärare upplever momentet. Studien har utgått ifrån en fenomenologisk ansats med avsikt att beskriva idrottslärares upplevelser. Grundantagande är att ett fenomen kan upplevas på olika sätt beroende på individ och situation.

Bakgrund: Cancer är idag en av de stora folksjukdomarna och den vanligaste dödsorsaken bland personer upp till 80 års ålder. Fler människor lever allt längre med diagnosticerad cancer men hälften av dem som drabbas blir inte botade. När bot inte längre är möjligt flyttas vårdens fokus till palliativ vård. Forskning visar att det finns stora brister inom den palliativa vård som bedrivs i Sverige. Patienter med obotlig cancer utgör en stor grupp i vården och deras upplevelser av bemötande i den palliativa vården är av stor vikt.

Helkroppsvibrationsträning är en relativt ny träningsmetod som varit känd men tämligen outnyttjad sedan 1960-talet. Träningen innebär att man står på en vibrerande plattform och vid behov använder handtag som stöd. På plattformen kan dynamiska eller statiska övningar utföras. Syfte: Syftet med studien var att kritiskt granska de vetenskapliga studier som fanns om effekterna av helkroppsvibrationsträning vad gäller muskelfunktion, balans och bentäthet. Metod: Totalt granskades 21 studier kritiskt och de poängbedömdes enligt PEDro Scale.

Helkroppsvibrationsträning är en relativt ny träningsmetod som varit känd men tämligen outnyttjad sedan 1960-talet. Träningen innebär att man står på en vibrerande plattform och vid behov använder handtag som stöd. På plattformen kan dynamiska eller statiska övningar utföras. Syfte: Syftet med studien var att kritiskt granska de vetenskapliga studier som fanns om effekterna av helkroppsvibrationsträning vad gäller muskelfunktion, balans och bentäthet. Metod: Totalt granskades 21 studier kritiskt och de poängbedömdes enligt PEDro Scale.

På några byggskolor i Skåne utförs morgongympa. Morgongympan fungerar som en förebyggande åtgärd för att elever på byggprogrammet och byggnadsarbetare ute i arbetslivet ska utsättas för mindre skador och verk i kroppen. Då skador inom byggbranschen är väldigt vanligt.Morgongympan utförs väldigt olika på byggprogrammen i Skåne. Lärarnas deltagande och utförandet påverkar elevernas motivation till morgongympan. Även en del byggföretag utför morgongympa idag vilket några av eleverna har fått uppleva och verkar positiva till..

En undersökning om möjligheterna att använda återandvändningsbara pallband och de ekonomiska förutsättningarna för detta. En genomsökning av vad som finns på marknaden. Beräkning av de krafter som enhetslasten kan utsätta pallbanden för. Utveckling av egna förslag till återanvändningsbart pallband med snabbspänne och bandning på tre sidor. En översikt av de positiva och negativa effekter som blir vid ett byte från dagens bandning med PP-band till ett återanvändningsbart pallband.

Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av hur några pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur några elever i grundskolans tidigare år upplever detta arbetssätt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden påverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fått fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att både pedagoger och elever ställer sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock är brist på ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillämpas i praktiken..

Flera kommuner går in i stora projekt där det satsas på införskaffande av en dator per elev ochpedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns många rapporter där det talas om hurpositivt det är med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket liteeventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finnsdistraherande faktorer vid datoranvändning som inte kan anses positiva för elevers lärande.I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativtförekommande vid datoranvändning i skolan..

Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna..

Syftet med denna undersökning var att få ta del av en nyexaminerad lärare och en mentors erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Metoden var att intervjua en adept och en mentor, som tillsammans hade haft en mentorskapsrelation. Intervjuerna gjordes av två personer med öppna och ostrukturerade frågor, vilket ledde till följdfrågor. Resultatet visade att de båda enbart hade positiva erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Det visade sig att det viktigaste med ett väl fungerande mentorskap var erfarenhet inom yrket hos mentorn och en vilja och ett engagemang hos alla inblandade parter..

Vi vet alltför lite om hur teknikämnet gestaltas i skolan och ännu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag är utbildad förskollärare men arbetar i nuläget dels på en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt på teknikkurser riktade till lärare på ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i ämnet teknik riktad till förskollärare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, där jag arbetade som lärare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svårighet med teknikämnet medan de inte fysiskt visade detta.

Undersökningens syfte är att studera video som inslag på matematiklektioner genom att titta på elevers kunskapsutveckling, åsikter och lärares åsikter.En video om Pythagoras sats har producerats och visats i klassrummet och det har sedan gjorts diagnostiska prov i experiment- och en kontrollgrupper. Det har även gjorts en elevenkät och lärarintervju. Resultatet visade att eleverna var ganska positiva till video men att filmen inte hjälpte något märkbart. Lärarna ansåg det vara svårt att få in video i matematiken eftersom det går så fort. Slutsatsen är att video kan användas som tillsats till undervisningen ibland, men inte som ensam ersättning till annan undervisning..

Syfte:Syftet med detta arbete är att undersöka hur medvetna elever i år 5 och 6 är om sin egen lärprocess och deras uppfattningar om hur de lär, samt hur lärarna motiverar sina elever och hur de beskriver att de gör lärprocessen synlig för eleverna. Frågeställningar: Hur medveten är eleven om sin lärprocess? Vilka verktyg använder läraren för att medvetandegöra eleven?Vilka verktyg använder läraren för att motivera eleven?Teori och metod:Den teoretiska basen utgår från tre infallsvinklar. Det är Vygotskijs syn på lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv, Selbergs forskning om betydelsen av elevinflytande och Jenners teori om det pedagogiska mötet där pedagogens uppgift är att se med elevens perspektiv. Selberg har genom sin forskning kommit fram till att ju mer inflytande eleven får, desto högre kvalitet i lärandet.