Positiv särbehandling är ett ständigt aktuellt ämne. Frågor som diskuteras är bland annat var gränserna går mellan positiv särbehandling och otillåten diskriminering, samt om dessa typer av åtgärder kan rättfärdigas som medel för att uppnå rättvisa mellan grupper. Positiv särbehandling finns reglerad i nationell såväl som EG-rättslig lagstiftning. I svensk rätt återfinns undantaget från direkt diskriminering i Jämställdhetslag (1991:433). I gemenskapsrätten stadgas rätten till positiv särbehandling i artikel 141.4 EG-fördraget, likabehandlingsdirektivet samt i rådets rekommendation 84/635/EEG.

Inom forskning kring artificiell intelligens läggs stor vikt vid att utforma robotar med (kognitiva) förmågor som simulerar människans. Därav var syftet med uppsatsen att studera om, och i så fall på vilket sätt, det holistiska beteendet hos roboten Aibo ERS-210 påverkas av betingelser med belöning och bestraffning med respektive utan positiv interaktion. Som teoretisk bakgrund användes Skinners (1965) teori om operant betingning. Första experimentet utfördes för att undersöka om, och i så fall, hur Aibos lydnad, sinnestämning/emotionellt tillstånd och aktivitet påverkas av betingelser med belöning och bestraffning och belöning med positiv interaktion. Hypoteserna var att belöning leder till en bättre lydnad än bestraffning hos Aibo, att positiv interaktion leder till positiva känslor och att belöning och positiv interaktion leder till högre aktivitet hos Aibo.

Med syftet att säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män och att jämlikhet skall råda mellan olika etniska grupper får EU:s länder göra avsteg från likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger därmed medlemsländerna möjlighet att tillämpa positiv särbehandling. För att positiv särbehandling skall kunna tillämpas krävs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU ? domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nästintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap får inte vara automatiskt avgörande samt att särbehandlingen skall stå i proportion till ändamålet.

Syftet med studien är att se hur åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som är aktuella för samma elever i behov av särskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan påverka innehållet i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fånga syftet har jag använt en kvalitativ metod med hjälp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i så hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten främjar inte positiv utveckling alls i den utsträckning som man kan förmoda. Förutsättningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gäller då att dokumenten skrivs på det sätt som olika kriterier förutsätter.

Syftet med uppsatsen är att hjälpa blivande och verksamma pedagoger i deras arbete med elever med svenska som andraspråk som ska lära sig läsa. En undersökning i form av kvalitativa intervjuer har gjorts med utgångspunkt i problempreciseringen: Hur hjälps elever med svenska som andraspråk till en positiv läsinlärning, enligt pedagogers erfarenheter? De kvalitativa intervjuerna återspeglar de intervjuade pedagogernas egna uppfattningar om ämnet. Genom att ställa resultatet av undersökningen i relation till gällande forskning inom ämnet har ett resultat av den andra problempreciseringen framkommit: Vad är forskningen och pedagogers erfarenheter överens om kan hjälpa elever med svenska som andraspråk till en positiv läsinlärning?.

Syftet med denna uppsats är att testa olika tradingmodeller inom valutahandel, byggda på tekniska indikatorer, för att undersöka om man kan nå en positiv avkastning.Undersökningen omfattar 24 olika modeller, byggda på fyra olika tekniska indikatorer och med tre olika money management strategier. Modellerna testas på fem olika valutapar under tre månaders tid. Slutsatsen är att det går att nå positiv avkastning och även positiv överavkastning med automatiska tradingmodeller om rätt indikatorer och money management strategier används. Modellernas avkastning är mer känsliga för valet av money management strategi än för valet av vilka tekniska indikatorer och parametervärden som ska användas..

Jag beskriver i detta examensarbete FMT-metoden ? Funktionsinriktad MusikTerapi. Jag berättar också om arbetet med två av de adepter jag haft under min praktiktid i FMT-utbildningen. Den ena är en kvinna som drabbats av traumatisk hjärnskada, den andra en kvinna som fått diagnosen Maladaptiv stressreaktion. Mina frågeställningar är: Hur kan FMT stärka självkänslan, skapa en positiv kropps-uppfattning och nya handlingsmöjligheter hos personer med olika funktionsnedsättningar. Min slutsats är att personer genom FMT får den tid de behöver, och erbjuds goda förutsättningar, för att bearbeta och utveckla kroppens olika funktioner, med utgångspunkt ifrån sin egen utvecklingsnivå. Därigenom ger arbetet med FMT individer möjlighet att uppnå ökade handlingsmöjligheter, en positiv kroppsuppfattning och stärkt självkänsla..

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation.

Hedgefonder är ett relativt nytt investeringsalternativ vars målsättning är att leverera positiv avkastning, i de flesta fall till låg risk, oberoende av marknadens utveckling. Med ledning av portföljvalsteorin och CAPM, som är en modell för att utvärdera kapitaltillgångar, ska uppsatsen besvara om hedgefonder lyckas med sitt mål. Vi fokuserar på perioden mars 2000 till april 2006, som inkluderar både börsnedgång och uppgång, för att kunna studera om hedgefonderna lyckas med målsättningen att generera positiv avkastning oavsett börsklimat.Till skillnad från de flesta andra studier som syftar till att utvärdera hedgefonders prestationer i jämförelse med traditionella fonder kommer jämförelsen göras i förhållande till SIX Return Index, SIXRX. SIXRX är ett marknadsindex som speglar kursutvecklingen för bolag på börsens gamla A- samt O-lista och som inkluderar återinvesterad utdelning. I uppsatsen har vi kommit fram till att de valda hedgefonderna lyckas med målsättningen att alstra en positiv avkastning oavsett börsens utveckling..

Syftet med uppsatsen är se om positiv etnisk särbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebära. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rätten ser ut vad gäller positiv särbehandling i dagsläget. En del av analysen är skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjälp av intersektionalitet belyses skärningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen är skriven med juridisk metod och ett samhällsvetenskapligt perspektiv.Rätten för positiv särbehandling är snäv och utgår från EU-regleringar.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation.

Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

Företag och organisationer påverkar den värld vi lever i bland annat genom att sysselsätta individer och producera varor men även genom att förbruka resurser. I takt med allmänhetens ökade miljö- och klimatmedvetenhet har trycket på att företag ska ta ansvar ökat. En väl använd term i sammanhanget är corporate social responsibility (CSR) som tar sikte på företags ansvar i samhället. Utifrån dessa förändringar har företag börjat redovisa sitt miljö-, ekonomi- och sociala arbete i särskilda hållbarhetsredovisningar. I uppsatsen undersöks svenska börsnoterade företags miljöredovisning och specifikt miljöredovisningen som är en del i Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hållbarhetsredovisning.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken betydelse ledarskap (transformatoriskt och transaktionsorienterat) och personlighets-variabler såsom tilltron till egna förmågan, kontrollokus, optimism (LOT-R), PANAS, hade beträffande människors inställning till förändringar i organisationer. I en enkätstudie deltog 311 medarbetare och chefer i ett medelstort företag. Resultatet visade att positiv inställning till förändringar kunde statistiskt förklaras av tilltron till den egna förmågan, positiv affekt och intern kontrollokus (regressionsanalys). Transformativt och transaktionsorienterat ledarskap inverkade endast i en liten omfattning inställningen till förändringar. En slutsats var att personlighetsvariabler som tilltron till den egna förmågan, positiv affekt och intern kontrollokus hade större inverkan på inställningen till förändringar än ledarskap.

Vårt syfte med examensarbetet var att ta reda på om elever i en sjätteklass i dagens skola får en positiv uppfattning kring metoden Storyline, och därmed ett engagemang och motivation i skolarbetet. För att få svar på vår fråga planerade och genomförde vi ett storylinetema i en klass på mellanstadiet. Under arbetet förde vi egna observations- och dagboksanteckningar samt lät alla deltagande elever svara på en enkel enkät efter varje undervisningstillfälle. I våra dagliga observationer använde vi oss av ett bedömningsunderlag med av oss utvalda indikatorer som tillsammans gav oss information om elevernas positiva eller negativa uppfattning av lärandesituationen. Efter arbetets slutförande intervjuade vi de lärare som berörts av arbetet.