Vi har valt att undersöka attityder och handling, och om det finns nÄgot samband mellan attityd och handling gentemot hÄllbar utveckling hos elever i Ärskurs nio. För att ta reda pÄ elevernas attityder och handling för en hÄllbar utveckling har vi delat ut 160 enkÀter pÄ Korsavadskolan i Simrishamn. Eleverna har fÄtt svara pÄ ett tjugotal frÄgor om vardagshandlingar, konsumtion och framtidstÀnkande. Resultatet visar att mÄnga har en positiv attityd till hÄllbar utveckling men nÀr eleverna mÄste Àndra pÄ sin egen livsstil Àr de mindre positiva. Resultatet visar dessutom att de som uppger att de alltid kÀllsorterar har genomgÄende en mera positiv attityd till hÄllbar utveckling.

En hÀstÀgare transporterar sin hÀst i en rad olika syften sÄ som till tÀvling, till veterinÀren och vid stallbyten m.m. Under transporten utsÀtts hÀsten för en rad olika stressorer som lastning, urlastning, isolering och rörelser frÄn transporten. HÀstar som Àr svÄra att lasta utgör en stor kÀlla till stress för alla som Àr inblandade i situationen. Den frÀmsta orsaken till att en hÀst Àr svÄr att lasta Àr troligtvis rÀdsla för det trÄnga och mörka utrymme som transporten utgör. HÀsten anvÀnder sig av sina sinnen för att undersöka sin omgivning.

Ett problematiskt förhÄllande till mat kan grunda sig i en negativ kroppsuppfattning vilket isin tur kan bero pÄ de normer och ideal som individen förvÀntas leva upp till för att passa in.Kroppsideal speglar inte bara hur kroppen bör se ut enligt normen, utan medföljs ocksÄ avflertalet vÀrderingar och fördomar om innehavaren. Syftet med denna studie Àr att utforska om,och i sÄ fall hur, kroppsuppfattningen pÄverkar relationen till Àtande hos gymnasieungdomar.För att fördjupa syftet anvÀndes frÄgestÀllningar som rörde kroppsuppfattning och Àtmönster irelation till kön. Skillnaderna mellan könen belyses utifrÄn ett genusperspektiv. Totalt deltog222 ungdomar i studien som utfördes genom en enkÀt.Resultatet visade att det var vanligare att reglera sitt Àtande eller att ha negativa kÀnslorkopplat till Àtande om kroppsuppfattningen var negativ. Det framkom Àven att det var nÄgotvanligare att tjejer hade negativa kÀnslor kopplat till Àtande.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att undersöka hur historielÀrare som undervisar i grundskolans senare Är anvÀnder sig av bilderna som finns i elevernas lÀroböcker. Syftet Àr Àven dels att undersöka vilka bildgenrer som finns i lÀroböckerna och dels varit att se pÄ hur bild och text samspelar med varandra. Jag upplevde under min egen skoltid att bilder snabbt blÀddras förbi okommenterade. Kunde detta bero pÄ lÀrares okunskap om bilder eller var bilder bara dekorativa? I denna undersökning presenteras teorier som exempelvis bildens roll i skolan, semiotik, bild som kvarleva, hur bilder vÀljs till lÀromedel och att bilder uppfattas olika beroende pÄ vilken social och kulturell kontext vi kommer frÄn. En kvalitativ undersökningsmetod blev vald till denna undersökning.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att sammanstÀlla aktuell forskning och dÀrmed beskriva patienters uppfattningar och upplevelser av vÄrdmiljön. Artikelsökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning i valda kÀllors litteraturlistor. Elva artiklar som motsvarade studiens syfte granskades och resultatet sammanstÀlldes enligt Katie Erikssons syn pÄ miljö. Under den andliga miljön sorterades kategorin naturen utanför. Under den psykosociala miljön sorterades kategorierna estetiken ? avspeglar vÄrden, vÀlkomnande miljöer, vÄrdmiljöns betydelse för en bevarad integritet, hemlika miljöer samt sjuksköterskan ? en del av vÄrdmiljön.

I Sverige drabbas nÀrmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje Är. Bröstcancer Àr vanligast hos kvinnor över 40 Är och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer Àr HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en vÀldigt dÄlig prognos.  Varje Är fÄr cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

Med denna litteraturstudie var syftet att fÄ insikt i copingstrategier som sjuksköterskor i mötet med patienter med cancer anvÀnder. Med inspiration av Goodmans metodologi samlades tio vetenskapliga artiklar in frÄn de tre databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna var bÄde kvantitativa och kvalitativa. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes individuellt av de tvÄ författarna före resultatet sammanstÀlldes. I resultatet kunde Ätta övergripande copingstrategier urskiljas: planering, grÀnsdragning, konfrontation, stöd, fly undan, positiv omvÀrdering, ventilera kÀnslor och acceptans.

Fokus i denna studie Àr ?pappablivande?, vilket innebÀr att undersöka hur nyblivna förstagÄngspappor beskriver hur det Àr att bli pappa. Det finns en mÀngd olika uppfattningar om vilken betydelse pappor har för sina barn, i synnerhet vilken betydelse de har för riktigt smÄ barn. Psykoanalys och anknytningsteori hÀvdar mammas betydelse för smÄ barn, och ser att pappor kommer in i ett senare skede i barnets liv. Intresset för pappors betydelse för sina barn har tidigare inte varit sÄ stort, men under senare tid har forskningen inom detta omrÄde vuxit.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att studera pedagogers bemötande av flickor och pojkar under samlingssituationen pĂ„ förskola. Jag ville ta reda pĂ„ hur pedagogerna fördelar uppmĂ€rksamhet och tilldelar talutrymme mellan flickor och pojkar, samt ta reda pĂ„ hur pedagogerna beskriver sitt bemötande. Jag anvĂ€nde mig av en kvalitativ undersökningsmetod dĂ€r jag genom videoobservationer studerade tre pedagogers bemötande och genom intervjuer erhöll pedagogernas egna beskrivningar av sitt bemötande. Undersökningarna ledde fram till ett motstridigt resultat, dĂ€r jag Ă„ ena sidan hittade skillnader i de tre pedagogernas bemötande av flickor och pojkar. Å andra sidan pekade det sammantagna resultatet pĂ„ att flickorna fick mer positiv uppmĂ€rksamhet och mer tilldelat talutrymme Ă€n pojkarna.

AbstraktSyfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL upplevde sin livskvalitet i det dagliga livet.Metod: En systematisk litteraturstudie som Àr uppbyggd av 10 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.Resultat: Sjukdomen pÄverkade patienterna i olika avseenden som nedsatt funktion, psykiskt vÀlmÄende, sociala relationer samt familjerelationer. Det medförde olika former av förlust, pÄverkade förmÄgan att leva sjÀlvstÀndigt och möjligheten att leva som de gjorde innan sjukdomen. Patienterna kunde kÀnna sig ensamma, isolerade, rÀdda och oroliga. Det pÄverkade Àven deras humör och sinnesstÀmning.

Ungdomars attityder till smĂ„lĂ€ndska dialekter stĂ„r i centrum i den hĂ€r uppsatsen. Studiens syfte Ă€r att undersöka smĂ„lĂ€ndska gymnasieelevers attityder till dialekter i landskapet. EnkĂ€tundersökning har anvĂ€nts som undersökningsmetod, och enkĂ€tsvar frĂ„n sammanlagt 115 gymnasieelever i Älmhult, Jönköping, VĂ€xjö, VĂ€stervik och Kalmar har samlats in. Ungdomarna har svarat pĂ„ frĂ„gor angĂ„ende den egna dialekten och instĂ€llningen till denna. De har Ă€ven vĂ€rderat andra dialekter i landskapet utifrĂ„n vilka de tycker Ă€r fina respektive mindre fina.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stÄtt inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gÀller för mindre företag, ska tillÀmpas i alla Ärsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid Àr rationella, utan att helt andra faktorer pÄverkar valen, dÀrför uppkom intresset av att undersöka vad som pÄverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara vad som har pÄverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare Àr syftet att förstÄ pÄ vilket sÀtt dessa faktorer har pÄverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt dÀr positiv redovisningsteori och institutionell teori anvÀnds för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkÀter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och RevisionsbyrÄ kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Nya styrmodeller inom den privata sektorn har lÀnge varit viktig för utvecklingen och har pÄ senare tid spridit sig till offentlig sektor. New Public Management (NPM) Àr samlingsnamnet för icke-vinstdrivande offentliga organisationers sÀtt att mer och mer efterlikna styrmodeller frÄn den privata sektorn. Detta gör offentliga organsisationer genom att agera för effektivisering av arbetet inom organisationen. En vanlig styrmodell som offentlig sektor har snappat upp Àr Balanced Scorecard (BSC), eller det svenska namnet Balanserad styrning. Inom SkellefteÄ kommun har BSC funnits under en lÀngre tid och Àr en etablerad styrmodell inom kommunen.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.