Inledning/bakgrund: Psykisk sjukdom har fascinerat och skrÀmt mÀnniskor i allatider, de som lidit av psykisk ohÀlsa har blivit diskriminerade och utstötta ursamhÀllet. Det har varit svÄrt att definiera psykisk ohÀlsa dÄ begreppet betraktats urflera perspektiv.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskors attityder tillpsykiskt sjuka mÀnniskor pÄverkade omvÄrdnaden.Metod: En litteraturstude.10 artiklar valdes ut efter genomsökning av databasenCinahl. Efter granskning utkristalliserades 6 teman som blev rubrikerna i resultatet.Resultat: MÀnniskor lÀrde sig tidigt att kategorisera mÀnniskor in i stereotyper, avvilka man förvÀntade sig ett speciellt beteende. Attityder till psykisk sjukdomuppkom inte endast genom personliga erfarenheter utan ocksÄ genom sociala faktoreroch vÀrderingar skapade av samhÀllet. De flesta attityder till psykisk sjukdom varnegativa och sjuksköterskor uppvisade samma attityder som sin omvÀrld.Forskningen visade att för att pÄverka attityderna till psykiskt sjuka i positiv riktningvar det viktigare med direktkontakt och personliga möten Àn med teoretiska studier.Alla studier visade samstÀmmigt att de negativa attityderna hade negativ inverkan pÄomvÄrdnad och möjligheter till patientens tillfrisknande.Diskussion: Vi fann att det var av stor vikt att sjuksköterskor var medvetna om sinaattityder och fördomar för att kunna pÄverka dem.

Arbetsrelaterad stress Àr vanligt förekommande inom den perioperativa vÄrden. Tidigare forskning visar att det begÄs mÄnga fel inom detta omrÄde som grundar sig i en stressig arbetsmiljö. Felen som begÄs kan ha negativ pÄverkan pÄ patientsÀkerheten. Hur pÄverkar stressen patientsÀkerheten och vilka situationer och faktorer spelar in. Syftet med studien Àr att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av situationer och faktorer dÀr arbetsrelaterad stress pÄverkar patientsÀkerheten i det dagliga arbetet.

Studiens syfte var att kartlÀgga ungdomars upplevelser av sin institutionsplacering samt sÀtta detta i relation till socialpsykologiska begrepp som stÀmpling och sjÀlvbild. Undersökningen bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med fyra ungdomar placerade pÄ institution. Resultaten analyserades i relation till socialpsykologiska begrepp som stÀmpling och sjÀlvbild, utifrÄn symbolisk interaktionism och stÀmplingsteorin samt om disciplinering utifrÄn social responsivitet. I studien har framkommit att ungdomarna ofta har en problematisk relation till sina förÀldrar. Ungdomarna har en klar uppfattning om hur mÀnniskor i deras sociala nÀtverk skulle beskriva dem och det verkar som att de Àr vana vid att se sig sjÀlva utifrÄn andras ögon.

Massmedia pÄverkar mÀnniskor bl.a. nÀr det gÀller matvanor och kan fÄ mycket att verka farligt. PÄ senare tid har det i media debatterats mycket om hur socker kan pÄverka hÀlsan i en negativ riktning. Ett alternativ till vanligt socker Àr syntetiska sötningsmedel. Dessa kan vara ett bra alternativ tillenergigivande sötningsmedel, för t.ex.

SmÀrta Àr en av de vanligaste anledningarna till att mÀnniskor söker vÄrd. OmvÄrdnad vid smÀrta har en central roll i sjuksköterskan arbetsuppgifter. Traditionellt behandlas smÀrta med lÀkemedel samt specifika omvÄrdnadsÄtgÀrder. För att utöka möjligheten till individuellt anpassad smÀrtlindring kan sjuksköterskan anvÀnda sig av komplementÀr- och alternativmedicin sÄ som musikintervention. KomplementÀr- och alternativmedicin syftar till att lindra smÀrta genom att stimulera andra sinnen.

Denna uppsats har undersökt hur totalitÀra ideologier framstÀlls inom lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. Metoden som har utgjort grunden för analysen har varit Faircloughs kritiska diskursanalys som genomsyrats av ett poststrukturalistiskt perspektiv. Materialet har varit tre stycken samhÀllsböcker riktade mot kursen SamhÀllskunskap 1B. Olika avgrÀnsningar som definition pÄ totalitarism har gjorts och avgrÀnsningar mot andra Àmnen för att kunna konkretisera undersökningsfÀltet. Uppsatsen har kunnat blottlÀgga att lÀroböckerna behandlar tre totalitÀra ideologier, socialism (kommunism), fascism och nationalsocialism.

Bakgrund: Cancer Àr en folksjukdom och i Sverige insjuknar varje Är 800 unga personer i cancer. För unga vuxna som befinner sig i en omvÀlvande tid i livet resulterar cancersjukdomen i förÀndrade roller och en förÀndrad sjÀlvbild. NÀr livet och hÀlsan hotas uppstÄr ett starkt behov av att berÀtta. Genom berÀttelsen tydliggörs upplevelser, för sig sjÀlv och för andra. Syfte: Syftet Àr att utifrÄn relevant litteratur beskriva unga personers kÀnslor kring att leva med en cancersjukdom.

SammanfattningDenna studie har som huvudsyfte att försöka förstÄ golfklubben som arbetsplats ur de anstÀlldas perspektiv. Jag har arbetat hermeneutiskt med avsikten att förstÄ de anstÀlldas upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer av sex anstÀllda pÄ sex golfklubbar i Mellansverige. Min tolkning av den empiri jag haft tillgÄng till lyfter fram tre teman vilka Àr: Den problematiska golfklubben, den acceptabla golfklubben samt den ideala golfklubben. Resultatet pekar pÄ en stor variation mellan golfklubbarna, men Àven likheter som ligger till grund för de teman jag definierat.Som förklaringsmodell har jag anvÀnt begreppet organisationskultur vilket innefattar aspekter av betydelse för respondenternas upplevelse av att vara anstÀlld pÄ en golfklubb.Organisationskulturen skapas och utvecklas ur de gemensamma vÀrderingar, normer och verklighetsuppfattningar som existerar inom en organisation.

Varje Är drabbas ungefÀr 7000 kvinnor av bröstcancer i Sverige och siffran verkar öka. Vid bröstcancer Àr det vanligt förekommande med nÄgon form av kirurgi, exempelvis mastektomi som innebÀr att ett eller bÄda brösten avlÀgsnas. Förlusten av ett bröst resulterar i en oundviklig kroppsförÀndring som kan beröra sÄvÀl kvinnligheten som sexualiteten och identiteten. Kvinnorna kan uppleva sig stigmatiserade till följd av den förÀndrade kroppen och ett lidande uppstÄr. Syftet Àr att belysa kvinnors upplevelser av den förÀndrade kroppen efter mastektomi samt deras vÀg mot anpassning.

Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vÄrterminen 2011 vid MÀlardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bÀrhjÀlpmedel för frakt av livsmedelspÄsar. Den frÄga som utreds Àr:GÄr det att utveckla ett enkelt bÀrhjÀlpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspÄsar, samt som konsumenten vill anvÀnda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspÄsar, Àr att de fÄr ont i fingrarna.

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) Àr ett standardiserat multimodalt vÄrdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare ÄterhÀmtning och kortare vÄrdtider genom ett tvÀrprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation trÀffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vÄrdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vÄrd.   Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio mÀn och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjÀlp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna kÀnner sig sedda under informationssamtalet.

I detta forskningsproducerande examensarbete undersöks ungdomars attityder till poesi i svenskÀmnet. Hur ser attityderna ut och ger de speciella förutsÀttningar för poesiundervisning? Bakgrunden till undersökningen Àr författarens examensarbete i svenska dÀr forskningens syn pÄ poesi i svenskÀmnet behandlades. DÀr framkom att poesi för en undantrÀngd tillvaro i svenskÀmnet. Flera goda argument finns för att lÄta poesi spela en större roll.

För mÀnniskor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men Àven möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan Är 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehÄlls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begrÀnsas och inte ha kontroll över kroppen.

För mÀnniskor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men Àven möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan Är 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehÄlls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begrÀnsas och inte ha kontroll över kroppen.

Syfte: Att belysa fritidshusturismens styrkor och svagheter i tre olika aspekter av hÄllbarhet: ekonomiskt, miljömÀssigt och socialt, samt att undersöka fritidshusens framtida betydelse för den hÄllbara turismen i VÀrmdö kommun.Metod: För denna uppsats har vi anvÀnt en kombinationsstrategi. Denna utgörs av fyra intervjuer med personer som Àr centrala för syftet, en enkÀtundersökning bland lokalbefolkningen pÄ Djurö i VÀrmdö kommun samt sekundÀrdata bestÄende av bland annat statistik frÄn SCB och planeringsdokument frÄn VÀrmdö kommun.Teoretiska utgÄngspunkter: Uppsatsen utgÄr frÄn teorier om hÄllbarhet, fritidshus pÄverkan pÄ destinationer, toppkonsumtion samt fritidshusturismens framtid.Resultat: Fritidshusen utgör ett positivt komplement till den traditionella turismen som Àger rum i VÀrmdö kommun frÀmst under sommaren. Detta eftersom fritidshusÀgarna i större utstrÀckning Àn de traditionella turisterna besöker kommunen Àven under resten av Äret. Ur ett hÄllbarhetsperspektiv har fritidshus bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ lokalsamhÀllet, dÀr framförallt de positiva ekonomiska effekterna Àr framtrÀdande. Den traditionella turismen i kommunen bedöms öka till följd av ett flertal destinationsutvecklingsarbeten.