Bakgrund: Andelen Àldre i Sverige ökar samtidigt som den sjuke Àldre kan ha flera svÄra sjukdomar som krÀver sjukhusvÄrd. Antal vÄrdplatser inom den slutna vÄrden och pÄ Àldreboende har minskat. Flera vÄrdgivare ska samverka för att vÄrden ska möta den Àldres behov pÄ bÀsta sÀtt. Syfte: Att undersöka Àldres upplevelse av utskrivningen och tiden efter utskrivning frÄn sluten vÄrd till ordinarie boende eller annan vÄrdinrÀttning, nÀr ett förÀndrat hjÀlp behov föreligger. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ sju omvÄrdnadsvetenskapliga artiklar.

Idag spenderar ungdomar en stor del av sin fritid pÄ den ?nya? scenen internet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka internet som möjlig arena för socialt ungdomsarbete. UtifrÄn ungdomars perspektiv belyses faktorer som Àr möjliggörande respektive hindrande för ett sÄdant arbete. FrÄgestÀllningar:? Vilken betydelse har internet för ungdomars dagliga interaktion?? Hur ser behovet ut av socialt ungdomsarbete pÄ internet?? Hur kan en relation till en socialarbetare skapas och fungera pÄ internet?Tre fokusgruppsintervjuer har genomförts via MSN Messenger, dÀr sammanlagt 12 ungdomar besvarade och diskuterade de aktuella frÄgorna.

I vÄr undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nÀtverken och invandrares situation pÄ arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nÀtverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivÄ för svenska invandrare. VÄr uppfattning Àr att det inte bara Àr viktigt att individerna Àr i arbetskraften utan att det Àven Àr av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vÄr studie pÄ en modell som har matchningen mellan utbildningsnivÄ och yrkesnivÄ som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus nÀr det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nÀtverk.

SÀrskolan Àr en skolform för elever med utvecklingsstörning. PÄ senare tid har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i sÀrskolan. I samband med diskussioner om "En skola för alla" har ocksÄ sÀrskolans roll diskuterats. Diskussionen handlar bland annat om hur sÀrskolan skall utformas och vilka kriterier som skall gÀlla för att en elev skall bli inskriven. Inom detta omrÄde valde vi att undersöka sÀrskolan, med fokus pÄ elevernas perspektiv.

Syftet med den hÀr studien Àr att belysa dansens utformning och betydelse i skolan. Detta med avseende att ta reda pÄ om dansen bör komma in i grundskolans tidigare Är för att fÄnga upp pojkarna och Àven försöka lyfta fram vilka förutsÀttningar som krÀvs för en bra dansundervisning. Syftet Àr ocksÄ att kunna förstÄ och utveckla min egen men förhoppningsvis andra danspedagogers dansundervisning i skolan och vill under studiens gÄng försöka bilda en uppfattning om hur dansen kan bli mer tillgÀnglig och intressant Àven för pojkarna. Den dans som det talas om hÀr Àr konstnÀrlig dans, dans som sceniskt uttrycksmedel. Metoden jag anvÀnt mig av Àr kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier. I tidigare forskning har det visat sig att pojkar har en negativ instÀllning till dansundervisning, nÀr det ordas dans. Men danspedagoger som har undervisat pojkar ser en positiv instÀllning hos pojkar under sjÀlva danslektionen. För att fÄnga pojkarnas intresse dÄ det gÀller dans i skolan sÄ har det i studier visats att det krÀvs en danspedagog som hÄller i dansundervisningen, dÄ pojkar och flickor utvecklas olika motoriskt i de tidiga Ären och ?attackerar? dans olika krÀvs det nÄgon utbildat i Àmnet som kan lÀgga upp undervisningen sÄ den anpassas Àven till pojkarna.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad kunskap om skolans roll i det minskade intresset för varje form av ett partipolitiskt engagemang bland ungdomar, manifesterat i ett minskat valdeltagande för förstagÄngsvÀljare. Speciellt önskas kunskap om skolan problematiserar samhÀllsföreteelser i undervisningsstoffet för att stimulera till deltagande i den demokratiska processen. Den metod som anvÀnds Àr en kvantitativ och kvalitativ text- och lÀroboksanalys med ett lÀroplansteoretisk perspektiv. Behandlingen av medbestÀmmandelagen, MBL, i lÀroböckerna i företagsekonomi, utgivna efter 1993 utgör exempel. Det resultat som framkom Àr att MBL behandlas mycket olika. Olika synsÀtt pÄ undervisnings syfte (konceptioner) framtrÀder. TvÄ lÀromedel (bÄda utgivna 1993) problematiserar frÄgan och redovisar motsÀttningar gÀllande MBL, en med ett samhÀllsperspektiv, den andra ur ett företagarperspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ligger till grund för nÄgra gymnasielÀrares bedömning och betygssÀttning i Àmnet Naturkunskap samt vilken uppfattning lÀrarna har om elevernas medvetenhet om dessa grunder. I arbetet ges en översikt av föreskrifter i lÀroplaner och kursplaner samt resultat av sÄvÀl svensk som internationell forskning. Tidigare undersökningar har visat pÄ att elever betygssÀtts efter kriterier utöver styrdokumenten, vanligtvis egenskaper hos eleverna. Denna kvalitativa studie Àr baserad pÄ intervjuer av nio verksamma lÀrare pÄ olika enheter och program inom en och samma gymnasieskola i en kommun i norra Sverige. VÄrt resultat har beaktat ett vidare perspektiv jÀmfört med tidigare undersökningar, dÀr Àven lÀrarnas uppfattning om processen kring bedömning och betygssÀttning visade sig ha betydelse för elevens betyg.

Denna studie undersöker hur pedagoger i skolans tidigare Är uppfattar utomhuspedagogik. Tidigare forskning visar att pedagoger Àr eniga om att utomhuspedagogik kopplas till att vara en plats för lÀrandet dÀr eleven upplever fenomen i sin rÀtta miljö. Utomhuspedagogik ses ocksÄ som ett objekt dÄ den tillÄter individen att uppleva och erfara kunskaper med kroppen och material i naturen samt som en metod som tillÄter variation i undervisningen. I utomhuspedagogiken lÀggs stort vÀrde i förstahandserfarenheter dÄ eleverna fÄr uppleva och delta konkret i en vÀxelverkan mellan teori och praktik. Utemiljön stimulerar elevernas fysiska aktiviteter och deras sinnen, vilket har en positiv inverkan pÄ lÀrandet.

Tidigare forskning har visat att additionen av brus till en kognitiv uppgift har positiv effekt pÄ barn med ADHD (Söderlund & Sikström, 2008). I den hÀr studien syftar vi till att förstÄ brusets effekt och underlÀtta för individer med koncentrationssvÄrigheter samt för individer som lyckas sÀmre med kognitiva uppgifter. Vi vill ocksÄ gÄ djupare och se om personer som inte lyckas sÄ bra med minnesuppgifter kan öka sin prestation med hjÀlp av brus. Försökspersonerna i experimentet har fÄtt titta pÄ ordlistor med substantiv under fyra brusbetingelser. Resultaten visade att brus har en positiv effekt pÄ personer med koncentrationssvÄrigheter samt pÄ personer vars prestation var sÀmre i experimentet.

Syfte; Syftet med studien var att beskriva vilken attityd sjuksköterskan har till inducerad abort samt hur kvinnan upplever en inducerad abort.Metod; Studien har gjorts som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats pÄ 15 vetenskapliga artiklar som har sökts fram via Cinahl, Medline/Pubmed samt genom manuell sökning.Resultat; Det gÄr inte finna nÄgon entydig attityd till aborter hos sjuksköterskor. Vissa har en mer positiv instÀllning och tycker att det Àr kvinnans rÀttighet och att sjuksköterskan ska stödja henne i detta. Samtidigt framkommer negativa attityder dÀr sjuksköterskorna erkÀnner att de dömer kvinnan utifrÄn hennes val. En sen abort ger dock upphov till en mer negativ attityd Àn en tidig.

PÄ alla arbetsplatser uppstÄr konflikter som kan hanteras med hjÀlp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som anvÀnds beror till stor del pÄ situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. PÄ arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett lÄtgÄ-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. EnkÀter som bestod av frÄgor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lÀmnades ut pÄ tvÄ företag i Mellansverige samt som lÀnkar pÄ tvÄ diskussionsforum pÄ Internet.

Bakgrund: En omgivning som mÀnniskor Àr tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stÀrker den psykiska och fysiska hÀlsan. Frisk luft, utsikt, omvÀxlande fÀrger, en vacker blomma och en bild pÄ vÀggen att betrakta Àr nÄgra exempel pÄ viktiga faktorer i sjukvÄrdsmiljön. VÄrdvistelsen ska inte innebÀra att patienten skiljs frÄn sina intressen. Han eller hon mÄste ha nÄgot att se fram emot, nÄgot att glÀdjas Ät under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön pÄ vÄrdrummet pÄverkar patientens upplevda hÀlsa.

Vi har undersökt blivande lÀrares syn pÄ lÀxan som fenomen i syfte att relatera denna till tidigare forskning samt till den aktuella skolpolitiska linjen i lÀxfrÄgan. Undersökningen Àr kvantitativ och bygger pÄ 255 enkÀtsvar frÄn lÀrarstudenter som lÀser avslutande termin med inriktning mot grundskolans tidigare Är vid Malmö högskola. Resultatet visar att en majoritet har en positiv grundinstÀllning och tror sig komma att ge lÀxor som yrkesverksamma lÀrare. Samtidigt ser de flesta nackdelar och mÄnga kan tÀnka sig en lÀxfri skola. JÀmfört med undersökningar som gjorts pÄ yrkesverksamma lÀrare uppvisar vÄr undersökningsgrupp en betydligt mindre positiv syn pÄ lÀxor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka attityder sistaÄrselever pÄ gymnasiet har till etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden samt hur de ser pÄ olika metoders möjligheter att motverka den. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:? Vilka attityder finns det bland sistaÄrselever pÄ gymnasiet till etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden?? Hur ser eleverna pÄ de olika metoderna avidentifierade ansökningshandlingar, positiv sÀrbehandling och kvotering nÀr det gÀller anvÀndning och genomförbarhet?? Hur ser eleverna pÄ metodernas möjligheter att motverka etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden?Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod i form av enkÀtundersökning, vilken har gjorts pÄ en gymnasieskola i en mellanstor stad med 100 elever. Jag har anvÀnt mig av statistikprogrammet SPSS för att analysera mina empiriska data. Jag har sedan jÀmfört resultaten med tidigare forskning och teorier.Resultaten visar att ungdomarna Àr medvetna om att etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr ett problem och att eleverna tror att det finns sÀtt att motverka etnisk diskriminering pÄ.

SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka faktorer som kan pÄverka elever som bor pÄ inter-natskola under sin gymnasieutbildning, samt hur elever och lÀrare ser pÄ internatboendet i förhÄllande till studiesituation och studieresultat.TeoriFör att tolka empirin anvÀnds en abduktiv ansats, som ger möjlighet att analysera kvalitativa data tillsammans med egen kunskap och utifrÄn forskningsresultatet. Tidigare kunskap pÄ forskningsomrÄdet guidade analysen i syfte att skapa en empiriskt och teoretiskt grundad, sammanhÄllen tolkning pÄ abstraherad nivÄ. MetodSom huvudsaklig metod valdes samtalsintervjuer. Nio elever och sex lÀrare har intervjuats utifrÄn tvÄ frÄgeguider. FrÄgorna har utformats för att ge sÄ mycket information som möjligt.