Allt fler studier beskriver negativ stress och dess pÄverkan pÄ individen. Tidigare forskning visar att elevers kunskapsinhÀmtning pÄverkas negativt av negativ stress. Syftet med examensarbetet var att försöka utreda negativa stressorsaker i skolmiljön via tvÄ olika undervisningsmetoder. Elevernas upplevelser utvÀrderades via individuella enkÀter i tvÄ omgÄngar, och via samtal i mindre grupper under lektionstid. Eleverna fann för- och nackdelar med undervisningsmetoderna.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Inledning: All inclusive Àr ett koncept som pÄ senaste Är blivit mycket populÀrt och mÄnga resebolag erbjuder idag resor med All inclusive. Men det finns ocksÄ en del negativa aspekter till dessa resor och de handlar bland annat om pÄverkan pÄ miljön, den lokala turistnÀringen och hur villkoren Àr för de anstÀllda pÄ hotellen med All inclusive.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka All inclusive och dess pÄverkan pÄ olika parter sÄ som gÀsten, personalen, resebolagen och lokala nÀringsidkare. FrÄgestÀllningen som stÀllts Àr hur de olika aktörerna upplever All inclusive i förhÄllande till den lokala turistnÀringen, ekonomi, arbetskraft och pÄverkan pÄ miljön.Metod/material: I studien tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer anvÀndes för att samla material till att besvara studiens syfte. Intervjuerna gjordes med sex stycken personer, varav tvÄ gÀster som bodde pÄ All inclusive, en vanlig gÀst samt en reseledare, en lokal restaurangÀgare och en lokal guide. Intervjuerna tog plats i Turkiet och Egypten.Resultat: Resultaten visar att aktörerna upplever och pÄverkas olika av All inclusive.

Med syftet att sÀkerstÀlla jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn och att jÀmlikhet skall rÄda mellan olika etniska grupper fÄr EU:s lÀnder göra avsteg frÄn likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger dÀrmed medlemslÀnderna möjlighet att tillÀmpa positiv sÀrbehandling. För att positiv sÀrbehandling skall kunna tillÀmpas krÀvs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU ? domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nÀstintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap fÄr inte vara automatiskt avgörande samt att sÀrbehandlingen skall stÄ i proportion till ÀndamÄlet.

Med utgÄngspunkt i skolans demokratiuppdrag och i det faktum att mycket lite forskning bedrivits om fascismdiskursen i lÀroböcker, har denna studie syftat till att undersöka fascismdiskursen i svenska lÀroböcker för Àmnet spanska ur ett tidsperspektiv. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien har varit: Hur konstitueras fascismdiskursen i svenska lÀroböcker för Àmnet spanska? samt Hur har fascismdiskursen förÀndrats under tidsperioden 1967-2009? För att besvara dessa frÄgestÀllningar har spanskböckernas beskrivning av Francisco Franco, hans parti och regim, francotiden samt fascismen studerats genom en diskursanalys. Undersökningsmaterialet har hÀmtats frÄn 22 svenska spanskböcker utgivna 1967-2009.Studiens tillvÀgagÄngssÀtt har varit att faststÀlla ekvivalenskedjor kring vissa nodalpunkter, och genom att analysera dessa identifiera mönster i beskrivningen av fascismen. Resultatet av denna analys har visat att fascismdiskursen i spanskböckerna blir alltmer negativ under tidsperioden 1967-2009, i och med att Franco och francotiden tillskrivs alltmer negativa egenskaper och en berÀttarröst som tar avstÄnd frÄn fascismen, frankismen och diktaturen framtrÀder allt tydligare.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa samsjuklighetspatientgruppen (heterogeniteten inom patientgruppen), utifrÄn ett antal olika faktorer som kan vara viktiga för förstÄelse av motivation och genomförande av behandling för samsjuklighetspatienter. Faktorerna lyfts fram genom patienternas skattning för sjÀlvbild (SASB), kÀnslomedvetenhet (TAS-20) och av oro och hjÀlpbehov för ett antal olika problemomrÄden samt patienternas problem inom samma omrÄden bedömda av en oberoende bedömare (ASI). Heterogeniteten pÄvisar patienternas problem och behandlingsbehov utöver beroende/missbruksproblem och vikten av att rikta rÀtt insats till rÀtt patient vid rÀtt tillfÀlle. Undersökningsgruppen bestod av 11 patienter som sökt till vuxenpsykiatrin för sitt psykiska illabefinnande och missbruk- beroendeproblematik. Vi ville Àven se om samsjuklighetspatienter inom psykiatrin uppvisar lika positiv sjÀlvbild och har samma problemnivÄ för missbruk- beroende som tidigare studie inom socialtjÀnsten av Armelius m.fl.

Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

Bakgrund: I dag upplever mÄnga nÀrstÄende till personer med psykisk ohÀlsa svÄrigheter i att bli delaktiga i den professionella vÄrden. NÀrstÄende beskriver vÄrdpersonalen som ointresserade av att möta personer med psykisk ohÀlsa. Det beskrivs att vÄrdpersonal har negativt bemötande gentemot personer som söker vÄrd samt till nÀrstÄende. Syfte: Att beskriva upplevelser hos nÀrstÄende till personer med psykisk ohÀlsa i kontakten med den professionella vÄrden. Metod: Litteraturstudie baserad pÄ sjÀlvbiografier med analysförfarande utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Den svenska rennÀringens primÀra inkomstkÀlla Àr försÀljning av renkött. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett antal faktorers inverkan pÄ utbudet av renkött. Metoden ordinary least square har anvÀnts för att göra en ekonometrisk studie baserad pÄ statistik för Ären 1980-2003. De faktorer som testats Àr total ersÀttning, vilken inkluderar avrÀkningspris samt kvantitetsbaserad subvention, och renstammens storlek. Resultaten i vÄr undersökning visar att total ersÀttning inte Àr signifikant pÄ nÄgon testad nivÄ, dÀremot fann vi att renstammens storlek hade positiv korrelation med utbudet pÄ renkött.

Syfte: Redogöra för nya rekommendationer gĂ€llande goodwillredovisningen samt redogöra för hur dessa framtida rekommendationer uppfattas av ett antal revisorer och företag.Metod: Vi utgĂ„r ifrĂ„n en kvalitativ metod, vilken vi har valt för att fĂ„ en djupare förstĂ„else för Ă€mnet. Uppsatsen bygger pĂ„ information inhĂ€mtad vid intervjuer med redovisningskunniga och representanter för koncerner som berörs av förĂ€ndringen i goodwillredovisningen. Övrig information har inhĂ€mtats frĂ„n litteratur, lagar och rekommendationer samt publicerade artiklar. Resultatdiskussion: Huruvida förĂ€ndringen Ă€r positiv eller negativ rĂ„der det delade meningar om bland respondenterna. FörĂ€ndringen leder dock till att goodwillen bĂ€ttre speglar ett företags förmĂ„ga att generera framtida merintĂ€kter.

Consumer Information Processing (CIP) handlar om hur vi som konsumenter tar till ossoch pĂ„verkas av den information som stĂ€ndigt omger oss vid en beslutssituation. Ämnethar lĂ€nge varit i fokus för forskning inom marknadsföring dĂ„ detta naturligtvisintresserar företagen i hög grad. Tidigare forskning hĂ€vdar att nĂ€r vi som konsumentertar till oss av de intryck som omger oss, bearbetas dessa intryck tillsammans med dekunskaper vi har sedan tidigare (bottom-up processing och top-down processing).Studier har visat att information som tilldelas oss kan ha direkt pĂ„verkan pĂ„ vĂ„ra sinnenoch hur vi upplever en produkt.Denna studie undersökte hur olika typer av tillĂ€ggsinformation pĂ„verkade konsumentersupplevda smak av vin. Tolv testpersoner studerades i ett experiment bestĂ„ende av tresteg dĂ€r olika betyg presenterades pĂ„ de viner testpersonerna bedömde. Resultatet avstudien visade att kvinnor i högre grad pĂ„verkas av negativ tillĂ€ggsinformation medanmĂ€n i högre grad pĂ„verkas av positiv tillĂ€ggsinformation..

Syftet med studien Àr att se hur ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som Àr aktuella för samma elever i behov av sÀrskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan pÄverka innehÄllet i ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fÄnga syftet har jag anvÀnt en kvalitativ metod med hjÀlp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i sÄ hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten frÀmjar inte positiv utveckling alls i den utstrÀckning som man kan förmoda. FörutsÀttningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gÀller dÄ att dokumenten skrivs pÄ det sÀtt som olika kriterier förutsÀtter.

Att föda barn Àr för mÄnga kvinnor en av de största hÀndelserna i livet. Ett flertal faktorerpÄverkar kvinnans upplevelse sÄsom smÀrta, kontroll och stöd. Att fÄ kontinuerligt stöd underförlossningen pÄverkar bÄde förlossningsupplevelsen och förlossningsutfallet i positivriktning. Det finns flera studier om förlossningsupplevelser men fÄ som enbart fokuserar pÄnegativa upplevelser av förlossningen. Studier som beskriver vad kvinnor med en negativförlossningsupplevelse upplever skulle vara viktigt för att fÄ en mer positiv upplevelse saknashelt.

Syftet med uppsatsen Àr att hjÀlpa blivande och verksamma pedagoger i deras arbete med elever med svenska som andrasprÄk som ska lÀra sig lÀsa. En undersökning i form av kvalitativa intervjuer har gjorts med utgÄngspunkt i problempreciseringen: Hur hjÀlps elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning, enligt pedagogers erfarenheter? De kvalitativa intervjuerna Äterspeglar de intervjuade pedagogernas egna uppfattningar om Àmnet. Genom att stÀlla resultatet av undersökningen i relation till gÀllande forskning inom Àmnet har ett resultat av den andra problempreciseringen framkommit: Vad Àr forskningen och pedagogers erfarenheter överens om kan hjÀlpa elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning?.