Sök:

Sökresultat:

6542 Uppsatser om Positiv kraft - Sida 36 av 437

Bokstavens ansikte i profil

Jag har ritat ett typsnitt åt Stadsbiblioteket Göteborg. Av typsnittetsom för tillfället består av 13 bokstäver har jag gjort en logotyp somjag sedan applicerat på fasadskylt, brevpapper, kuvert, visitkort, plastpåsesamt bokmärke.Anledningen till att jag har ritat ett typsnitt som examensarbete äratt jag inte visste hur man gjorde och att jag var nyfi ken på det. Dessutomville jag bredda min erfarenhet av det typografi ska området införmitt framtida yrkesliv som grafi sk designer. Att jag valde att specialritatypsnittet åt Stadsbiblioteket Göteborg beror på att jag behövde etttema att arbeta omkring och att jag gillar Stadsbiblioteket. Typsnittetskall förmedla Stadsbibliotekets positiva, vänliga intentioner och fåfolk att förstå dess kraft och mening.Merparten av projekttiden har jag använt till att framställa ochformge bokstäver vilket var mitt mål och mycket intressant att få göra.Under arbetets gång har jag fått tips om bra arbetsmetoder både frånkollegor och från experter men också uppfunnit egna.För min personliga utveckling har det varit ett bra arbete som harbåde breddat och fördjupat mina kunskaper på det typografi ska området..

Närståendes upplevelser av att vårda en person som lever med multipel skleros: en litteraturstudie

Multipel skleros är en kronisk neurologisk sjukdom med autoimmun karaktär. Sjukdomens konsekvenser påverkar inte bara den sjuka människan, utan i hög grad även dennes närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en människa med MS. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys analyserades sju vetenskapliga studier som svarade mot syftet. Analysen resulterade i fyra kategorier: att ständigt vara tillgänglig och ensam om ansvaret, att se sin partner förändras, att känna oro inför en oviss framtid samt att lojalitet och kärlek ger kraft att orka.

Närståendes upplevelser av att vårda en person som lever med multipel skleros: en litteraturstudie

Multipel skleros är en kronisk neurologisk sjukdom med autoimmun karaktär. Sjukdomens konsekvenser påverkar inte bara den sjuka människan, utan i hög grad även dennes närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en människa med MS. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys analyserades sju vetenskapliga studier som svarade mot syftet. Analysen resulterade i fyra kategorier: att ständigt vara tillgänglig och ensam om ansvaret, att se sin partner förändras, att känna oro inför en oviss framtid samt att lojalitet och kärlek ger kraft att orka.

Upplevelser av övergången mellan neonatalvård och barnhälsovård hos föräldrar till för tidigt födda barn

Att få ett för tidigt fött barn innebär en stor förändring för de nyblivna föräldrarna. De behöver i den situationen stöd och information i omvårdnaden för att kunna knyta an till sitt barn. Syftet med studien var att beskriva hur föräldrar till för tidigt födda barn upplever övergången mellan neonatalvården till barnhälsovården. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa forskningsintervjuer och analyserades med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Åtta föräldrar som hade vårdats vid en neonatalavdelning deltog i studien.

Hjälp eller hinder? En kvalitativ studie av motivationens betydelse för socialsekreterarnas arbetstillfredsställelse

Att arbeta i en organisation som socialtjänsten innebär ofta att man står mitt emellan vad organisationen vill och vad klienten behöver. Vi som författare menar att detta samt den ofta överbelastade arbetssituationen som socialsekreterarna befinner sig i har en viss påverkan på motivationen och i förlängningen på upplevelsen av arbetstillfredsställelse. Syftet med denna studie har därför varit att utifrån litteraturstudier och vår empiri undersöka vilka motivationsaspekter som kan vara till hjälp och vilka som kan ses som hinder i socialsekreterarnas upplevelse av arbetstillfredsställelse. Vår intention är att få fram en övergripande bild av hur de olika områdena organisation och klientkontakt påverkar socialsekreterarna i sitt arbete. Studien bygger på följande frågeställningar: Vad upplevs som hinder i att känna motivation i arbetet med klienten? Vilka aspekter påverkar i positiv riktning motivationen i arbetet med klienten? Upplever socialsekreterarna sig motiverade i arbetet med klienten? Studien har utgått från tidigare forskning kring motivationsaspekter och det samband de har med den arbetstillfredsställelse man känner.

Etisk fondförvaltning - en studie av fem svenska fondbolag

Allt fler privata och institutionella investerare väljer att placera pengar i etiska fonder. Fondbolag världen över erbjuder sina kunder att investera i fonder som går i enighet med sina egna moraliska värderingar. Redan under 1700-talet kom idén om att investera etiskt. Syftet med denna typ av ekonomisk förvaltning har dock förändrats något de senaste decennierna. Idag råder det inget tvivel om att åsikter går isär om vilka bolag som bör få ingå i en etisk fond.Den tidigare forskningen visar att fondförvaltarna främst använder sig av två metoder när de avgör vilka bolag som skall ingå i de etiska fonderna.

Invandring - vinst eller förlust för kommunerna? : En studie om sambanden mellan kommunernas offentliga finanser och invandring

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå.

Cirkushallen i Alby : Cirkushall i Alby

Lungan a?r fo?r mig ett organ som har mycket med koncentration att go?ra. Man tar ett djupt andetag innan man tar sats, man tar ett djupt andetag innan man hoppar och man andas ut efter man landat.Na?r man tar det da?r djupa andetaget a?r det ocksa? en muskel som spa?nner mot revben. Man ka?nner hur hur en mjuk och oformlig massa fa?r kraft och tar spja?rn mot benen och testar strukturens begra?nsningar.

Från folkmord till pressfrihet? : En studie av medieklimatet i Rwanda 19 år efter folkmordet

1994 genomfördes ett av de mest brutala folkmord som världen har skådat. Platsen var Rwanda, ochlandets medier spelade en avgörande roll i att hetsa folkgruppen hutuer mot tutsier. Den här studien utfördes i Sverige och Rwanda 19 år efter att folkmordet startade, under våren2013, med syftet att undersöka hur medieklimatet i landet ser ut i dag. Totalt sju informanterintervjuades, varav två exiljournalister som i dag befinner sig i Sverige och fem journalister iRwanda. Frågeställningarna var som följer: 1) Hur kan det rwandiska medieklimatet klassificeras,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 2) Hur kan den rwandiska medieetiken beskrivas,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 3) Hur påverkar de rwandiska exiljournalisternamedieklimatet i landet, enligt de rwandiska journalisterna?Som teoretisk grund i studien används dels teorier om offentlighet, dels teorier omklassificering av mediesystem och dels normativa teorier om medieetik.

Hur "empowerment" kan fungera i en organisation

"Empowerment" är ett omskrivet fenomen som utlovar många positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lärande, arbetsoptimism samt självförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" främjar organisationer genom att minska rädsla för förändringar samt underlättar samarbete, under förutsättning att "empowerment" används effektivt. "Empowerment" har dock även enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats ämnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frågeställning är hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lärdom av både vad som är positiv och negativt.

Medling i Umeå

Vårt intresse för medling väcktes andra terminen vid polisutbildningen i Umeå. Vi valde att skriva om medlingsverksamheten i Umeå och belysa den ur ett problem- och framtidsorienterat perspektiv. Medling vid brott är ett möte mellan brottsoffer och gärningsman, som tillsammans med en opartisk medlare försöker skapa förståelse för vad som hänt och varför. Medling bygger på rättviseformen reparativ rättvisa och används som ett komplement till det straffrättsliga systemet. Vi har tagit del av relevant material samt intervjuat verksamma personer.

Har du blivit lydig lille vän? - En studie av några pedagogers erfarenheter och upplevelser av Kometprogrammets metoder

Kometprogrammet är ett svenskt utbildningsprogram som utvecklades för att kunna hjälpa barn med beteendeproblem där fokus ligger vid att förbättra kommunikationen mellan den vuxne och barnet. I metoden används belöning, positiv förstärkning samt ignorering av negativa beteenden som verktyg för att nå detta mål.   Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka beteenden som pedagogerna ville förändra hos eleverna med hjälp av Kometprogrammet samt ta del av deras erfarenheter och upplevelser av metoden. För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser av detta då mitt syfte var att försöka förstå pedagogernas subjektiva upplevelsevärld. Min undersökningsgrupp bestod av fyra pedagoger med olika uppfattningar om Kometprogrammet, detta för att få ett så många olika tankar och upplevelser om Kometprogrammet som möjligt. Resultatet av intervjuerna visade på att anledningen till att pedagogerna började använda sig av Kometprogrammet var i stort sett detsamma.

Att ta hand om en miljon kulturarv : Om kulturmiljövården som utvecklingsfaktor i miljonprogramsförorten

Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid.

Nya förmånsrättslagen: kan den fylla sitt syfte?

Vår uppsats behandlar nya förmånsrättslagen (2003:535) som beskriver förmånsrättsordningen vid ett företags konkurs. I och med lagändringen som trädde i kraft 1 januari 2004, har förutsättningarna ändrats för näringslivet, vilket vi fann intressant att undersöka. Syftet med uppsatsen är jämföra och beskriva bankens, företagens, Länsstyrelsens, konkursförvaltarens och kronofogdens perspektiv gällande ändringarna i förmånsrättslagen. För att besvara vårt syfte har en fallstudie genomförts genom personliga intervjuer med ovanstående fem aktörer. Analysen har skett genom att finna teorier som passar detta verkliga problem och sedan utifrån teorierna undersöka hur verkligheten ter sig.

Etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer : Spridning av svensk matkultur

Syftet med den här studien är att skapa en modell för att öka förståelsen för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer genom att analysera samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.Då begreppet kultur är brett har vi valt att avgränsa studien till matkultur. Anledningen till detta är att ämnet är aktuellt i Sverige då regeringen ämnar marknadsföra Sverige som ett ?matland?. För att Sverige ska betraktas som ett ?matland? krävs förståelse för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer.För att få ett helhetsperspektiv av hur etablering av kulturberoende produkter går till har empiri insamlats genom verklighetsbaserade exempel samt genom intervjuer med personer inom kultur och matindustrin.Vi har sett att det finns samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.

<- Föregående sida 36 Nästa sida ->