Storyline var ett arbetssätt vi hade hört talas om i olika sammanhang och som av flera anledningar väckt vårt intresse. Genom detta examensarbete såg vi en möjlighet till att förvärva oss djupare kunskaper om storylinemetoden vilket vi också gjorde bland annat genom djupgående litteraturstudier. Syftet med vår studie var att beskriva storyline som undervisningsmetod samt att ta reda på vilka vinster lärare verksamma inom storyline anser att metoden kan medföra i elevers lärande och utveckling. Kvalitativa intervjuer med sex lärare verksamma inom storylinemetoden har genomförts vilka sedan analyserades för att sammanställa ett resultat på vår undersökning och vårt syfte. Vår undersökning gav oss en positiv bild av metoden då lärarna menade att eleverna utvecklar flera olika sidor i en storyline.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Kondomanvändning vid sexuella kontakter har en betydande roll för att hindra utbredningen av sexuellt överförbara sjukdomar. I föreliggande studie har fokus legat på att undersöka högskolestudenters attityder till kondomanvändning. För att finna svar på frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning på den utvalda högskolan. Totalt deltog 287 studenter som besvarat enkäten vilken bestod av frågor kring kondomanvändning vid sexuellt umgänge med sin partner samt vid tillfälliga sexuella relationer. Resultatet från enkätundersökningen har sammanställts och analyserats statistiskt.

Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters upplevelse av att bli utskrivna hem samma dag efter operation utförd i generell anestesi. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva patienter som har opererats via en handkirurgisk mottagning i mellersta Sverige har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Sju kvinnor och fyra män i åldrarna mellan 28-71 år har deltagit i studien. Innehållsanalys användes för analys av materialet.

I denna undersökning var syftet att undersöka om det fanns samband mellan grundskoleelevers attityder till frukost som måltid och deras frukostvanor samt även undersöka sambanden mellan frukostvanor och självrapporterade skolprestationer. Den metod som användes för att finna svaret på studiens syfte var kvantitativ i form av utlämnadet av enkäter. 60 elever tillfrågades och 54 av dessa valde att besvara enkäten. Resultatet av undersökningen visar på signifikanta samband mellan goda frukostvanor och en positiv attityd till frukost. Resultatet visar också att attityden till frukost generellt är positiv.

Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

Statistik från Skolverket (2014) visar att nära en fjärdedel av de flerspråkiga elever som invandrat efter skolstart,fick underkänt i matematik i under vårterminen i årskurs sex 2014. Enligt den svenska läroplanen, framtagen av Skolverket (2011) betonas det att undervisningen ska anpassas och individualiseras genom att utgå från elevers språk, erfarenheter och bakgrunder för att främja deras kunskapsutveckling. Samtidigt visar Skolinspektionens (2010) kvalitetsgranskning att många skolor brister i språk- och kunskapsutvecklingen för elever med ett annat modersmål än svenska. Exempelvis visar den på en avsaknad av kunskap om elevernas kulturella bakgrunder och erfarenheter. Denna litteraturstudie syftar till att granska forskning som berör flerspråkighet och vad som händer när flerspråkiga elevers modersmål integreras i matematikundervisningen.

Syftet med undersökningen är att genom en kvantitativ enkätundersökning belysa relevansen av en föreskriven kanon, samt ett elev- och genusperspektiv på skönlitteratur i skolan. Respondenterna i undersökningen var 70 elever på tre olika gymnasieprogram i Sydsverige. Författarna som är nämnda i enkäten, grundar sig i Folkpartiets undersökning (2006) om elevers och lärares förslag på en kanonlista. Enkätundersökningen demonstrerar att respondenterna har läst extremt lite av författarna. Resultatet visar även att lärarna inte riktigt har följt kursplanen och att eleverna inte har kunskap om kulturarvet.

Syftet med denna studie är att undersöka fem gymnasielärares tankar om och arbete med sin litteraturundervisning. Genom en kvalitativ intervjuundersökning av min urvalsgrupp har jag försökt ta reda på hur lärarnas mål med litteraturundervisningen förhåller sig jämfört med nu gällande ämnesplaner i svenska, hur de arbetar för att nå sina mål med litteraturundervisningen, hur de upplever elevernas inställning till och delaktighet i litteraturundervisningen och vad positiv eller negativ inställning och delaktighet kan bero på samt om det finns en medveten koppling mellan forskning om litteraturundervisning och lärarnas arbetssätt. Undersökningens resultat visar att lärarnas mål med litteraturundervisningen är präglade av gällande styrdokument och att den läsarorienterade forskningen påverkar lärarnas arbetssätt. Elevernas inställning till och delaktighet i litteraturundervisningen upplevs som mycket blandad och positiv eller negativ inställning och delaktighet beror enligt lärarna till största del på vilka läserfarenheter eleverna bär med sig sedan tidigare skolår samt hur läskulturen ser ut i hemmet. Den mer medvetna kopplingen mellan forskning om litteraturundervisning och lärarnas arbetssätt var dock inte så tydlig.

Börsnoterade företag står inför en viktig uppgift när det ska bestämma hur de ska finansieraframtida investeringar. Företag kan finansiera dessa antingen genom skulder eller eget kapital.Med skulder menas lån upptagna hos externa kreditgivare och med eget kapital antingenackumulerat eget kapital eller nytt aktiekapital från företagets aktieägare. Det finns fördelar medatt finansiera investeringar med hjälp av skulder då kostnaderna för dessa (räntor) är avdragsgillamot bruttovinsten för företagen. Medan kostnaden för nytt aktiekapital (utdelning) inte gerföretagen denna möjlighet. Modigliani och Millers teorem med skatter utgår ifrån att eftersomdenna avdragsmöjlighet för räntor finns borde en högre skuldsättningsgrad ge en högre vinst ochdärmed ett högre företagsvärde, allt annat lika.Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en positiv relation mellan företagensskuldsättningsgrad och deras företagsvärde under perioden 2000-2009.

Eventföretagen har en positiv inställning till relationsmarknadsföring och tycker att de använder sig av den. De marknadsför sig på ett ungefär likadant sätt genom de kanaler som är skilda från kanaler som används vid transaktionsmarknadsföring. Det som kännetecknar implementeringen av relationsmarknadsföring är företagets attityd till relationer med sina kunder och samarbetspartners samt förståelsen av vilken roll kommunikation och interaktion spelar i deras arbete..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Varje år omkommer cirka 500 personer i trafiken och runt 20 000 personer skadas. Betydande riskfaktorer till trafikolyckor är alkohol och droger som blivit allt vanligare förekommande. Det uppskattas att mellan 12 500 ? 15 000 personer kör onyktra på landets vägar dagligen. Rattfylleristerna domineras av yngre och medelålders män och ungefär två tredjedelar av rattfylleristerna har ett alkoholproblem.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om rörelse har någon positiv påverkan på elevers inlärningsförmåga i matematik. För att ta reda på detta har vi genomfört en undersökning med 31 elever i en förskoleklass och grundskolans årskurs ett. Eleverna fick prova på mate-matik både på traditionellt sätt och genom rörelseinslag.Vi har även besökt en skola där en av lärarna arbetar aktivt och med stor framgång med rörelsematematik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan de två nationella miljökvalitetsmålen, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i Skåne. Skåne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillväxt större än resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör Skåneregionen intressant att undersöka. Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tätort. Fallstudien består av planeringsförutsättningar där kommunala och regionala dokument samt lagstiftning med mera behandlas. Vidare görs en scenarioanalys genom scenariokors, en utvärdering av Tomelilla kommuns översiktsplans utbyggnadsförslag för Tomelilla tätort och en realistisk byanalys. Uppsatsen visar att det finns en vision att kombinera de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö men att det finns en skillnad mellan vision och handling när det gäller bevarande av jordbruksmark vid bebyggelseutveckling. Tät fysisk struktur identifieras som en struktur som tar hänsyn till jordbruksmark vid bebyggelseutveckling. Uppsatsen avslutas med en avslutande diskussion av mer fri karaktär, diskussionen tar upp behovet av verktyg för förtätning och frågan om en större arena för planering av hushållning med jordbruksmark behövs..