Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka fyra rektorers inställning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Vidare är syftet med studien att undersöka hur dessa rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstående omdöme kan ge på enskilda elever, undervisningen samt på klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma på grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån hermeneutisk metod då syftet varit att genomföra djupgående analyser av dessa. Resultatet av undersökningen visar att samtliga utvalda rektorer är emot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers attityder till litteratur i årskurs 9, i skolan och på fritiden. Metoden som användes var en undersökning där svaren har analyserats utifrån två olika genusteorier, Raewyn Connells teori om maskuliniteter och Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt. Analysen visar att det finns fyra olika kategorier av attityder till litteratur: den positiva pojken, den negativa pojken, den positiva flickan och den negativa flickan. I undersökningen framkom det inga attityder som var neutralt inställda till skönlitteratur. Analysen bygger på de resultat som eleverna gav sina svar i enkäten och detta har sedan analyserats. Det har då visat sig att eleverna försökte relatera till de olika regler och paragrafer i relation till sitt kön. Pojkarna försöker framför allt att forma sin egen maskulinitet. Diskussionen visar att eleverna kan ha bakomliggande problem som påverkar deras attityder till litteratur negativt.

I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen.

Bakgrund: Diabetes ökar bland befolkningen och idag finns 350 000 personer med diabetes i Sverige. Diabetes typ II behandlas främst med egenvård som ändrade kostvanor och ökad motion. Detta kan minska senkomplikationer som försämrad blodcirkulation, svårläkta sår och ögonbottenförändringar. För att klara egenvården krävs att personen med diabetes är självständig men ändå känner en trygghet i att sjuksköterskan finns till för att stötta och inge en Positiv attityd när motivationen brister. Dorothea Orem förespråkar varje individs förmåga till självläkning genom egenvård och motivation till att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande.

Denna uppsats handlar om lärares inställning till populärlitteratur i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka svensklärares inställning till populärlitteratur i undervisningen på gymnasiet och om lärarna har samma inställning. Syftet är även att undersöka fördelar och nackdelar med att använda populärlitteratur i undervisningen och om lärarnas syn på populärlitteratur och dess användning i svenskundervisningen överrensstämmer med tidigare forskning. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som belyser populärlitteraturen som litteratur och dess förhållande till skolan.Metoden som används är en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som genomförts med sju svensklärare på gymnasiet i varierande åldrar och kön. Resultatet av vår undersökning visar på att lärarnas ålder speglar en viss inställning till populärlitteraturen i undervisningen.

 Tidigare forskning har visat att attityden till matematik har försämrats. Är attityden dålig så försämras även motivationen till att lära sig. Detta resulteras i en försämring i förståelse inom matematiken. Tidigare forskning visar på att det är läraren som håller i matematikundervisningen. Läraren ska vara elevernas förebilder och hjälpa dem till förståelse och vidareutveckling.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). Hjälp mig att växa ? en studie av förskollärares upplevelser och arbetssätt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

Syftet med denna kvalitativa studie i form av sju semistrukturerade intervjuer var att undersökahur olika aktörer arbetar för att stödja sina klienter mot en positiv framtid. Avsikten var att belysa klienternas behov, hur väl dessa stämmer överens med det stöd aktörerna erbjuder samt att undersöka om detta stöd har likheter med det sätt på vilket studie- och yrkesvägledare arbetar. Resultatet visar att klienternas behov är komplexa men till stor del handlar om stöd i att skapa en bättre självbild och stöd i samverkan mellan olika instanser. Detta stämmer väl överrens med det stöd verksamheterna erbjuder. Inom samtliga verksamheter används också för studie- och yrkesvägledare `typiska´ aktiviteter.

Forskare har bekräftat att många sjuksköterskor upplevde patienter med självskadebeteende som problematiska, vilket påverkade omvårdnaden av denna patientgrupp. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd till patienter med självskadebeteende. METOD: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsbedömdes. Inspiration av kvalitativ innehållsanalys har tillämpats men dock har kvantitativ data grupperats under lämpliga underkategorier.

Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrån några lärares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att på så vis komma åt den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mål. Som en del i det undersöktes även lärarnas attityd gällande ett inkluderande arbete.Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex lärare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. Lärarna arbetar i samma kommun på tre olika skolor.

Undernäring är vanligt på sjukhus samt vård och omsorgsboenden. Ofta blir patienter undernärda under vårdtiden trots riktlinjer som ska motarbeta undernäring. Att vara undernärd försvårar läkningsprocessen och bidrar till förlängd lidande och sjukhusvistelse. Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar aptiten och stimulerar till ett ökat matintag hos patienter i vård- och omsorgsboenden och på sjukhus. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt där 13 artiklar ingick.

Syfte & frågeställningar: Studiens syfte var att studera effekten på medieanvändares attityder. För att få en djupare förståelse och uppfattning om effekter på attityden så användes barnläkarfallet som ett exempel av anmälningsfall.Hur och på vilket sätt kan media komma att ha effekt på användarnas attityder?Metod & material: Studien är gjord efter en kvalitativ metod där datainsamlandet bestod av två fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utläsa att de båda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnläkarfallet. Detta trots att de båda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara källkritiska.

Syfte & frågeställningar: Studiens syfte var att studera effekten på medieanvändares attityder. För att få en djupare förståelse och uppfattning om effekter på attityden så användes barnläkarfallet som ett exempel av anmälningsfall.Hur och på vilket sätt kan media komma att ha effekt på användarnas attityder?Metod & material: Studien är gjord efter en kvalitativ metod där datainsamlandet bestod av två fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utläsa att de båda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnläkarfallet. Detta trots att de båda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara källkritiska.

Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva hur en lärare bör agera när denne misstänker att ett barn far illa. Jag försöker att skapa en helhetsbild av omhändertagandeproceduren. Uppsatsens olika delar beskriver processen från anmälan till omhändertagande eller andra insatser. Vidare vill jag undersöka vilka faktorer som avgör om en lärare vid misstanke att ett barn far illa, väljer att anmäla till socialtjänsten eller inte. En lärare ska aldrig göra en egen utredning angående om ett barn har dåliga hemförhållande eller inte.

Syftet med vår undersökning är att kvalitativt undersöka huruvida progressivt lärande, enligt lärarna, kan förändra elevers syn på och attityder till matematikämnet till det bättre. Hur kan elever med hjälp av förändrad pedagogik ändra sin syn och attityd till det bättre i matematiken? Metoden vi använt oss av är strukturerade intervjuer och urvalsgruppen är fem lärare vid en skola i södra Sverige. I samband med utvärderingen av resultatet beaktas tidigare studier kring ämnet. Dock finns det inte mycket tidigare forskning just vad beträffar ämnet, om elever med hjälp av förändrad pedagogik kan ändra sin syn på matematiken? Än mindre när det handlar om eleverna i de lägre skolåren.